Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.

– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet. Vi vet att människor i Norden är mer känsliga för värme, men vi vet väldigt lite om hur de faktiskt beter sig eller upplever värme i vardagen. Det är en kunskapslucka vi vill fylla.

Än så länge är det för tidigt att säga något om skillnader mellan grupper. Men projektet kommer att undersöka hur faktorer som ålder, kön, utbildning och bostadsort (lokal eller tillrest) påverkar både upplevelse och beteende under värmeböljor.

– Min forskning bidrar till en större förståelse för hur vi kan stärka barns rättigheter och skydda dem bättre i digitala sammanhang, säger Germaine Hillerström, nybliven doktor i civilrätt vid Handelshögskolan.

Germaine Hillerström blev intresserad av ämnet efter att ha läst om fall där barn gjort digitala köp utan föräldrars vetskap – något som väcker frågor om ansvar och barns rättsliga handlingsförmåga.

Vad händer när AI möter journalistik i en av världens hårdast kontrollerade mediemiljöer? Joanne Kuai, ny doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, har djupdykt i Kinas AI-styrda nyhetsredaktioner – och vad de avslöjar om framtidens journalistik i resten av världen.

Joanne, varför valde du att fokusera på journalistik i Kina i din forskning?

Samarbete runtom Vänern, en klimatsmart järnvägstrafik och vägbyggen. Oavsett vilket regionalt projekt som ska planeras och genomföras är utmaningarna och antalet involverade aktörer många. Det finns alltså många argument för en starkare strategisk regional planering, men hur ska den vara organiserad och vem ska ansvara för den? Detta var utgångspunkten för det senaste seminariet i serien ”I samma landskap” arrangerat av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

Seminariet, som hade rubriken Strategisk planering i teorin och praktiken, inleddes med att Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS, presenterade resultat från ett uppdrag för Tillväxtverket om strategisk regional planering.

Hur kan vi förstå autism och ADHD på ett sätt som utgår från de som själva lever med funktionssätten. Det är en fråga som driver Hanna Bertilsdotter Rosqvist, nybliven professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Med ett normkritiskt och neuroaffirmativt perspektiv vill hon bidra till att skapa bättre stöd och större förståelse för neurodivergenta personer i samhället.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist började sin forskarbana inom sociologi och genus- och sexualitetsforskning. Efter sin disputation i sociologi bytte hon bana och började forska om autism och ADHD utifrån ett neurodiversitetsperspektiv – ett perspektiv som utmanar normer och bidrar med nya sätt att förstå dessa funktionssätt. Det påverkar i sin tur hur stöd till målgruppen kan utformas.

…du har i dagarna varit på Musikhögskolan i Malmö och tagit emot ett stipendium på 135.000 kronor av Familjen John Anderssons i Anderslöv stiftelse, JAA, för din talang och din kommande karriär som musiker på cello. Stort grattis! Hur känns det att få en så fin utmärkelse?

– Det känns helt overkligt att få ta emot detta stipendium. Jag är oerhört tacksam och såklart glad för att kunna finansiera mitt framtida musikerskap. Det är även en stor ära att få bära titeln som JAA-stipendiat, utöver de ekonomiska fördelarna.

Du kommer att avsluta dina studier på musiklärarprogrammet och gå vidare till ett kandidatprogram för musiker vid Oslo musikhögskola. Hur kom du fram till det beslutet?