Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Vad kan spöken säga oss om rättvisa, historia och framtid? Det har Judith Tesfaye Kiros, doktor i engelska, undersökt i avhandlingen Ghosts of the Black Atlantic: Hauntology and the Temporality of Justice in Black British Poetry.

Judith Tesfaye Kiros har analyserat verk av fyra svarta brittiska poeter i relation till hemsökelsen som tematik och etik. Med utgångspunkt i filosofen Jacques Derridas teori om hauntology – idén att det som inte längre finns, eller ännu inte finns, ändå påverkar nuet – och kopplingen mellan tid och etik, har hon undersökt hur spöket fungerar både som motiv och tankefigur i poesin.

– Man kan säga att hauntology handlar om att det som är närvarande alltid genomskärs av det som inte är närvarande, säger Judith Tesfaye Kiros.

Boken ”Tourism and place design. Designing places to live, operate and visit” ger nya perspektiv på turism och hjälper till att driva ämnet framåt – både teoretiskt och i praktiken.
– Boken visar nya sätt att förstå hur turism och platser formas i samspel med varandra, säger Mekonnen Tesfahuney, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet och en av bokens redaktörer.

Boken har stor betydelse för programmet turism och platsdesign då den bygger på aktuell forskning från vid Karlstads universitet och fungerar som en slags “egen” lärobok som är skräddarsydd för utbildningen.

– Studenterna kommer att arbeta med innehållet under sin studietid – vilket kopplar undervisningen nära forskningsfronten, förklarar Mekonnen Tesfahuney.

Arbetet med boken har också stärkt samarbetet mellan forskare och lärare på Karlstads universitet och har bidragit till en starkare känsla av gemenskap kring ämnet.

Vem var dirigenten och körledaren Eric Ericson? I den nyutkomna boken Eric Ericson – den konstnärliga pedagogen och den pedagogiska konstnären beskrivs hans livsgärning inom svensk körmusik. En av medförfattarna är Pia Bygdéus, till vardags bland annat lärare och forskare i musikpedagogik vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet.

Ytterligare författare är Cecilia Rydinger och Per-Henrik Holgersson och boken har tillkommit inom forskningsprojektet Eric Ericson – musikalisk kunskapsutveckling, med finansiering från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm som medelsförvaltare.

James Vaughan från Nya Zeeland, tidigare elitspelare i futsal och fotbollstränare, är numera akademichef i Västerås SK. Han är också författare och forskare, bland annat som affilierad forskare vid Nationellt forskningscentrum för barn- och ungdomsidrott vid Karlstads universitet.

James Vaughan tog sin doktorssexamen vid University of Queensland 2020 i idrottscoachning med avhandlingen “Creativity in football: Conceptual frameworks and cultural case studies to inform coaching praxis.” Arbetet fokuserar på att förstå hur kreativitet uppstår och utvecklas hos spelare och lag. Han menar att kreativitet inom idrott inte enbart är en individuell egenskap, utan något som utvecklas genom samspelet mellan spelare, lag, miljöer, kulturer och träning. Kort sagt är kontexten avgörande.

Vi kan stolta berätta att konsertpianisten Aristo Sham, från Hongkong, alumn och lärare vid Musikhögskolan Ingesund har blivit listad på Forbes prestigefulla lista 30 Under 30 - Asia - The Arts 2026. Urvalet för listan är baserat på prestationer, påverkan eller framgång och görs av Forbes redaktion och experter. Att finnas med på listan är ett kvalitetsbevis och erkännande internationellt.

– Att bli utvald till Forbes “30 under 30 Asia” är en enorm internationell bekräftelse och något mycket ovanligt inom den klassiska musikvärlden, säger Julia Mustonen Dahlkvist, som undervisat Aristo Sham under hans tid som student på Musikhögskolan Ingesund. Det betyder att Aristo redan i ung ålder ses som en av de mest inflytelserika och inspirerande personerna inom sitt fält. För mig känns det också väldigt personligt. I många år, ända sen 2017 arbetade vi tillsammans intensivt inför många stora tävlingar och konserter, med Aristos Cliburn-seger som ett fantastiskt slutmål.

Socionomprogrammet vid Karlstads universitet håller hög kvalitet. Det visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nationella utvärdering av landets samtliga 19 utbildningar som leder till socionomexamen.

Enligt bedömargruppen är utbildningen väl utformad och vilar på en adekvat vetenskaplig och professionsrelaterad grund. Utbildningen har också en tydlig progression. 

– Det är mycket glädjande att UKÄ bedömer att vårt arbete med socionomprogrammet och utbildningen av framtida socionomer håller hög kvalitet, säger programledare Jenny Höglund, lektor i socialt arbete. 

Bland de styrkor som lyfts fram är utbildningens starka koppling till yrkeslivet och samarbetet med verksamhetsfältet, innovativa läraktiviteter och lärosätets kontinuerliga utvecklingsarbete.