Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? Dessa elever kan klara standardiserade läsförståelsetest när förståelsen bedöms genom flervalsfrågor. På så sätt fångas inte de avkodningsproblem som är typiska för dyslexi. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.

En ny avhandling av Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, undersöker just detta: hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? Forskningen fokuserar på begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality – alltså elever som har både styrkor och svårigheter som påverkar varandra. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.

Att gå en doktorandutbildning beskrivs som att bestiga berget Parnassos, det gudomliga berget där de välutbildade fick samlas enligt den grekiska mytologin. Att doktorera är ett hårt arbete och tidvis en ganska ensam tillvaro, ofta i uppförsbacke, som sträcker sig över flera år. Hur är det då att doktorera i musik? Två lärare vid Musikhögskolan Ingesund går doktorandutbildning på Musikhögskolan i Piteå som tillhör Luleå tekniska universitet och har nu nått halvvägs i utbildningen.

Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att gå en doktorandutbildning?

– Det blev så mycket på grund av pandemin, säger Ann Elkjär, lärare i flöjt. Innan den hade jag undervisat halvtid i många år på Musikhögskolan Ingesund och frilansade som musiker resten av tiden. Under pandemin ställdes alla konserter in, men då dök möjligheten upp att doktorera på halvtid på Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. Vidare är det inte så många lärare som har disputerat på Ingesund, och den kompetensen behövs för att undervisa inom våra musikerutbildningar.

Hur får vi kaffebonden i Costa Rica, det lokala skogsprojektet i Ghana och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 att tala samma språk? Det är den frågan som klimatforskaren Avit Bhowmik vid Karlstads universitet vill svara på i en ny publikation.

– Agenda 2030 är ett globalt löfte, men omställningen sker alltid lokalt. Vi behövde ett ramverk som binder ihop de två världarna, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier.

Agenda 2030 är ambitiös, komplex och ibland så övergripande att det är svårt för enskilda samhällen, organisationer eller projekt att veta hur de ska arbeta konkret. Det är utmaningen som den nya studien tar sig an.

Hur kan olika skalor mötas?

CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, vid Karlstads universitet tillsammans med Umeå och Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, samt Totalförsvarets forskningsinstitut får dela på 12 miljoner kronor i forskningsmedel.

– Vi har fått ett uppdrag av Riksantikvarieämbetet att sammanställa forskningssynteser, vilka sedan kommer ligga till grund för de kommande tio årens Fou-program, säger Eva Svensson, professor i miljövetenskap. Med utgångspunkt i aktuella samhällstrender ska vi och flera andra akademiska institutioner och myndigheter sammanställa kunskapsläget för sex aktuella teman. Syftet är att ringa in områden där det idag saknas kunskap och ny forskning.

Rektorer har en nyckelroll i skolans utveckling. De leder arbetet, organiserar lärarnas kompetensutveckling och driver förbättringar. Men hur ser det ut med rektorernas egna lärande inom sin profession? Forskningen är begränsad, och fokuserar framförallt på rektorers deltagande i formella utbildningar. En ny studie har satt strålkastare på rektorers lärande som förändring i och för praktiken.

Den forskning som finns inom området pekar ofta på samma problem – tidsbrist och att de kurser som rektorer tar del av leder sällan till verklig förändring i vardagen. Den här avhandlingen vill ändra fokus. I stället för att se lärande som något som bara sker i huvudet hos individen, utgår studien från ett praktikperspektiv; lärande handlar om att förändra hur man faktiskt arbetar.

Fredagen den 9 januari infaller Quitters day – dagen då de flesta nyårslöften gått i kras. Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar misslyckandet sällan om brist på förmåga.

– Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i, säger han. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor.

Omgivningen styr mer än vi tror

Beteendeforskningen visar att människor ofta överskattar betydelsen av motivation och underskattar hur starkt omgivningen påverkar våra val i vardagen.

– Vi tror att nyårslöften handlar om motivation och personliga förmågor. Men forskning visar att det minst lika ofta är situationen som avgör. Man kan säga att vi försöker renovera våra liv utan byggnadsställning, säger Per Kristensson.