Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

För Marie Nilsberth var läraryrket ett givet yrkesval, och hon tycker fortfarande att lärare har ett av samhällets viktigaste uppdrag. Efter en karriär som mellanstadielärare och specialpedagog, utbildar hon idag blivande lärare vid Karlstads universitet. Hon bedriver forskning om skola och undervisning, och blev i dagarna professor i pedagogiskt arbete vid lärosätet.

Marie Nilsberths forskning handlar om interaktion, skriftspråkande och lärande i olika pedagogiska sammanhang, med ett särskilt intresse för betydelsen av skolans digitalisering i relation till frågor om likvärdighet och inkludering. 

Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.

I dagens skola finns det många utmaningar för en lärare. Inte minst när det kommer till relationsbyggande med elever och vårdnadshavare. Martina Jordan, ny doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet har kikat närmare på att använda samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) i skolmiljö, och hur MI kan tillämpas för att stärka lärares självtillit i utmaningar med att bygga relationer samt underlätta för samarbete kring förändringar i positiv riktning.

Avhandlingens resultat visar att samtalsmetoden MI är användbart i många olika situationer; i relationsskapandet med elever, i utvecklingssamtal, i konflikthantering, i samtal med vårdnadshavare samt i bemötande av utåtagerande elever. MI är en målinriktad samtalsstil som används för att hjälpa människor till förändring och utveckling, och bygger på ett empatiskt förhållningssätt samt fyra grundprocesser; engagera, fokusera, framkalla och planera. Metoden baseras även på konkreta samtalsfärdigheter, där MI-utövaren använder bekräftelser, öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar.

Västerländsk musikhistoria har till stor del gynnat manliga artister, medan kvinnor och icke-binära artister och kompositörer till stor del har uteslutits från historieskrivningen. Detta har bidragit till musikaliska kanon där viktiga röster saknas. Om detta handlar ett seminarium som ges vid Musikhögskolan Ingesund i mitten av maj.

Hur kan då kanoniska traditioner inom musik, det vill säga uppfattningar om vad som är det mest centrala inom musikaliska traditioner, utmanas och utvidgas ur ett genusperspektiv? Challenging musical canons är ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Guro Gravem Johansen, professor i musikpedagogik, Musikhögskolan Ingesund och Eva Beneke, försteamanuensis i klassisk gitarr, Gjertrud Pedersen, försteamanuensis i musikhistoria vid Norges musikkhøgskole.

Avfolkning, migration, avindustrialisering och återindustrialisering. Utmaningarna som en liten kommun ställs inför är många. Vid CRS seminarium i serien I samma landskap möttes tidigare kommunalråd och aktörer från Region Värmland och Länsstyrelsen för att diskutera dessa utmaningar, och framtida möjligheter.

– Vad är det som är viktigt för kommuninvånarna, frågade Stefan Backius, lektor i historia vid Karlstads universitet, som ledde samtalet. Det kan röra sig om saker som stolthet, sociala kontakter, kollektiva minnen, framtida förväntningar. 

Hur kan affärsmodeller förlänga lastbilars livslängd och göra dem cirkulära? Vilka krav ställer olika intressenter och hur påverkas affärsmodeller, tjänstedesign och produktdesign? Dessa frågor står i fokus för forskningsprojektet Re:Value – ett samarbete mellan industri och akademi.

För att framtida cirkulära erbjudanden ska accepteras i transportindustrin måste de möta branschens utmaningar och förväntningar. Inom projektet Re:Value ska forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet utveckla ny kunskap om framtida kunders och användares behov och krav inom området.