Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Magnus Johansson, docent i risk- och miljöstudier har utsetts till excellent lärare. Titeln excellent lärare ges till lärare som utvecklar undervisningen genom att förena den med forskning och hjälper studenter att förstå och tänka på nya sätt.

Du har nyligen fått utmärkelsen excellent lärare. Vad betyder den för dig?
– Utnämningen betyder mycket för mig. Dels är det förstås hedrande, men det är också ett kvitto på att jag har lyckats använda bra tips och metoder från vetenskapliga studier i min undervisning. Samtidigt är det svårt att se det som en individuell prestation. Jag arbetar i en miljö där många kollegor är intresserade av pedagogik och ständigt vill utveckla undervisningen.

Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Kalla kriget var en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen (ca 1945–1991) och deras allierade. Det kallades “kallt” eftersom länderna aldrig krigade direkt mot varandra, men konkurrerade om inflytande i världen. Det kalla kriget påverkade hela det svenska samhället där beredskap och totalförsvar blev en del av vardagen. 

Hashtags, algoritmer och plattformarnas funktioner påverkar hur feministisk aktivism sprids och organiseras på sociala medier. Det visar Lisa Lindqvist i sin avhandling, där hon har studerat rörelser som #MeToo, #Kvinnostrejk och #WomenInMaleFields på Twitter/X, Instagram och TikTok.

– Jag har undersökt hur sociala mediers design och funktioner påverkar feministisk aktivism och vilka nya former av motstånd som växer fram, säger Lisa Lindqvist, nybliven doktor i sociologi.  

Till hösten är det val i Sverige och det är dags för landets invånare att ta del av en av förmånerna med att leva i en demokrati. Inte minst för ungdomar som kanske har möjlighet att få rösta för första gången. Men att föra en diskussion i ett klassrum inom ämnet samhällskunskap kan vara en utmaning i en orolig politisk tid med ökad polarisering. En ny studie undersöker hur lärarstudenter kan förberedas för att undervisa om kontroversiella samhällsfrågor och vilka möjligheter och utmaningar som uppstår när de planerar och genomför sådan undervisning under sin verksamhetsförlagda undervisning, VFU, på gymnasiet.

Tidigare forskning visar att lärare ofta undviker undervisning om kontroversiella samhällsfrågor på grund av osäkerhet kring genomförande och oro för känsloladdade klassrumssituationer. I den här avhandlingen, som är skriven av Victoria Williamsson, utvecklas en ämnesdidaktisk planeringsmodell för att stödja arbetet med omtvistade, känsloladdade och politiska frågor.

Vad kan spöken säga oss om rättvisa, historia och framtid? Det har Judith Tesfaye Kiros, doktor i engelska, undersökt i avhandlingen Ghosts of the Black Atlantic: Hauntology and the Temporality of Justice in Black British Poetry.

Judith Tesfaye Kiros har analyserat verk av fyra svarta brittiska poeter i relation till hemsökelsen som tematik och etik. Med utgångspunkt i filosofen Jacques Derridas teori om hauntology – idén att det som inte längre finns, eller ännu inte finns, ändå påverkar nuet – och kopplingen mellan tid och etik, har hon undersökt hur spöket fungerar både som motiv och tankefigur i poesin.

– Man kan säga att hauntology handlar om att det som är närvarande alltid genomskärs av det som inte är närvarande, säger Judith Tesfaye Kiros.

Boken ”Tourism and place design. Designing places to live, operate and visit” ger nya perspektiv på turism och hjälper till att driva ämnet framåt – både teoretiskt och i praktiken.
– Boken visar nya sätt att förstå hur turism och platser formas i samspel med varandra, säger Mekonnen Tesfahuney, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet och en av bokens redaktörer.

Boken har stor betydelse för programmet turism och platsdesign då den bygger på aktuell forskning från vid Karlstads universitet och fungerar som en slags “egen” lärobok som är skräddarsydd för utbildningen.

– Studenterna kommer att arbeta med innehållet under sin studietid – vilket kopplar undervisningen nära forskningsfronten, förklarar Mekonnen Tesfahuney.

Arbetet med boken har också stärkt samarbetet mellan forskare och lärare på Karlstads universitet och har bidragit till en starkare känsla av gemenskap kring ämnet.