Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Rektorer har en nyckelroll i skolans utveckling. De leder arbetet, organiserar lärarnas kompetensutveckling och driver förbättringar. Men hur ser det ut med rektorernas egna lärande inom sin profession? Forskningen är begränsad, och fokuserar framförallt på rektorers deltagande i formella utbildningar. En ny studie har satt strålkastare på rektorers lärande som förändring i och för praktiken.

Den forskning som finns inom området pekar ofta på samma problem – tidsbrist och att de kurser som rektorer tar del av leder sällan till verklig förändring i vardagen. Den här avhandlingen vill ändra fokus. I stället för att se lärande som något som bara sker i huvudet hos individen, utgår studien från ett praktikperspektiv; lärande handlar om att förändra hur man faktiskt arbetar.

Fredagen den 9 januari infaller Quitters day – dagen då de flesta nyårslöften gått i kras. Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar misslyckandet sällan om brist på förmåga.

– Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i, säger han. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor.

Omgivningen styr mer än vi tror

Beteendeforskningen visar att människor ofta överskattar betydelsen av motivation och underskattar hur starkt omgivningen påverkar våra val i vardagen.

– Vi tror att nyårslöften handlar om motivation och personliga förmågor. Men forskning visar att det minst lika ofta är situationen som avgör. Man kan säga att vi försöker renovera våra liv utan byggnadsställning, säger Per Kristensson.

Hur kan socialtjänsten säkerställa att barn som utsatts för våld får det stöd de behöver och har rätt till? Det är kärnfrågan i en licentiatuppsats i socialt arbete som nyligen lagts fram vid Karlstads universitet.

Leigh Ann Loebs, tidigare doktorand i socialt arbete vid Karlstads universitet och nu verksam vid Kils kommun, undersöker i sin licentiatuppsats hur barn som misstänkts ha utsatts för våld får tillgång till insatser från socialtjänsten och hur teamledare stödjer socialsekreterare i att identifiera och motverka fördomar och ojämlikheter i bedömningar, särskilt i relation till barns kön och familjeursprung.

DigitalWell Arena tar nu nästa steg i den långsiktiga satsningen på digital hälsoinnovation i Värmland. Efter flera år med fokus på att etablera en plattform för forskning och samverkan handlar arbetet nu om att införa och använda digitala lösningar i större skala i praktiken.

Forskningen vid Karlstads universitet har varit en central drivkraft i DigitalWell Arena sedan starten 2019. Genom att samla cirka 60 forskare från sex forskargrupper och från ämnen som datavetenskap, omvårdnad, psykologi, tjänsteforskning och genusvetenskap har universitetet byggt upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för digital hälsoinnovation.

Arbetet har hittills lett till nära 100 vetenskapliga publikationer och skapat nya samarbetsytor mot företag, kommuner och regioner – där forskare bidrar med evidens, kvalitetssäkring och testmiljöer för digitala hälsotjänster.

Britt-Inger Keisu är ny professor i sociologi vid Karlstads universitet. Hon kommer närmast från Umeå universitet och forskar om makt, samverkan och konflikt – med inriktning på urfolks- och minoritetsrättigheter i Arktis.

– Kunskapen om urfolk och arktiska minoriteter är låg. Här har akademin både ett ansvar och en möjlighet att utveckla forskning och undervisning – och där hoppas jag att min forskning kan bidra, säger Britt-Inger Keisu.

Britt-Inger Keisu har de senaste åren studerat renskötande samer, tornedalingar och kväner/norgefinnar. Just nu leder hon två projekt. Det ena handlar om genus, rasifiering och plats med fokus på renskötares arbetsmiljö inom koncessions- och skogssamisk renskötsel i Norrbotten. Det andra projektet utforskar samverkan och förhandlingar mellan samebyar och privatägda och statliga aktörer, men även brist på samverkan. 

Den 10 december samlade Jordbruksverket cirka 1050 medarbetare för en workshop, som leddes av Samhällsnytta, om framtidens lantbruk och fiske. Fokus var hur Sverige kan säkerställa en hållbar och robust livsmedelsproduktion fram till år 2040.

Workshopen leddes av Karlstads universitet Samhällsnytta AB och projektet HelhetsEnkelt. Under dagen arbetade deltagarna tillsammans med att identifiera nuläge, önskat läge, hinder och vägar framåt för att stärka framtidens livsmedelsförsörjning.

HelhetsEnkelt bjöds in för att skapa samsyn i hela verksamheten

Att Samhällsnytta med projektet HelhetsEnkelt valdes som workshopledare var ett medvetet val från Jordbruksverkets ledning.