Avfolkning, migration, avindustrialisering och återindustrialisering. Utmaningarna som en liten kommun ställs inför är många. Vid CRS seminarium i serien I samma landskap möttes tidigare kommunalråd och aktörer från Region Värmland och Länsstyrelsen för att diskutera dessa utmaningar, och framtida möjligheter.
– Vad är det som är viktigt för kommuninvånarna, frågade Stefan Backius, lektor i historia vid Karlstads universitet, som ledde samtalet.
Hur kan affärsmodeller förlänga lastbilars livslängd och göra dem cirkulära? Vilka krav ställer olika intressenter och hur påverkas affärsmodeller, tjänstedesign och produktdesign? Dessa frågor står i fokus för forskningsprojektet Re:Value – ett samarbete mellan industri och akademi.
För att framtida cirkulära erbjudanden ska accepteras i transportindustrin måste de möta branschens utmaningar och förväntningar.
Socialsekreterare tycker att allmänheten har en negativ bild av både socialsekreterare som yrkesgrupp och socialtjänsten som organisation. Särskilt de som arbetar inom den sociala barnavården tycks möta negativa uppfattningar i högre utsträckning än sina kollegor inom andra områden. Negativ medieuppmärksamhet och sekretesslagstiftningens begränsningar uppges som problematiska.
För ett barn kan en vanlig förmiddag på förskolan vara ett äventyr. Det kan handla om att lära sig att hoppa från en sten, åka rutschbana eller köra trehjuling. Men vad är egentligen äventyrlig lek och hur mycket tillåter vi våra barn att använda fantasin till lek även om det innebär en risk att kanske skada sig?
Grattis Katarina Grim, docent i socialt arbete! Du har beviljats forskningsmedel från Forte till en studie om Patientforum. Kan du berätta mer?
– Tack! Det känns stort och det var i tuff konkurrens som vi lyckades få 6,5 miljoner kronor till vår studie där vi ska undersöka effekten av Patientforum och hur det kan bidra till verksamhetsutveckling.
Gisela Priebe, professor i psykologi och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU), är en av talarna på Barnrättsdagarna som hålls den 31 mars–2 april i Karlstad. Årets tema, ”Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa”, är ett ständigt aktuellt ämne för Giselas och CBU:s forskning.
Hej Gisela! Vad handlar din presentation om?
Sångerskan och kompositören Lisa Östergren har varit verksam musiker och sångpedagog under många år. Till vardags är hon sångpedagog och jazzensemblelärare på Musikhögskolan Ingesund. Som kompositör brinner hon för barnmusik och under helgen som gick tilldelades hon en Grammis för bästa barnmusik.
Lisa Östergren har en lång erfarenhet som pedagog både från folkhögskola, kulturskola och privat.
...prefekt Institutionen för konstnärliga studier vid Karlstads universitet där Musikhögskolan Ingesund ingår. Det är snart dags för ansökningstid för våra program musiklärarprogrammet, musikproduktionsprogrammet och våra kurser Musik 60 och Collegeåret.
Varför ska du söka till Ingesund?
– Vi erbjuder några riktigt fina fördelar till våra studenter.
Forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet är tillsammans med forskare från Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping, i Japan för att bidra till ett långsiktigt forskningssamarbete mellan Sverige och Japan.
Avit Bhowmik och Mikael Granberg, båda från CSR, befinner sig just nu i Sendai, Japan, och träffar forskare vid International Research Institute of Disaster Science, IRIDeS, vid Tohoku University, S
Vad är det som formar oss och ger oss vår kultur och subkultur? Med vetenskapligt underlag kring kultur, interkulturalitet och internationalisering ger Eunice en digital kurs som avslutas med en veckas heltidsstudier.
Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången.
Under Stina Hagstens uppväxt i Vetlanda hade hon alltid människor runt omkring sig som spelade och sjöng. Hennes intresse för musik har funnits så länge hon kan minnas och även om hon gick naturvetenskapligt program på gymnasiet föll ändå valet på att utbilda sig till musiklärare efter studenten.
Stina Hagstens huvudinstrument är saxofon men hon spelar också tvärflöjt och klarinett.
Hallå där Hanna Enefalk, docent i historia och ny representant för Karlstads universitet i Humtank. Berätta mer om ditt nya uppdrag!
– Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora, med representanter från fjorton svenska universitet och högskolor. Den har funnits i drygt tio år och finansieras av nästan alla svenska universitet med humanistisk forskning. Syftet är att synliggöra de humanistiska ämnena och lyfta fram deras perspektiv.
Du befinner dig just nu vid UC Berkeley i Kalifornien. Vad gör du där?
– Tack vare Fulbright, ett utbytesprogram finansierat av USA:s utrikesdepartement, Jane och Dan Olssons stiftelse samt Sixten Gemzéus stiftelse, har jag fått möjligheten att tillbringa ett år här och samarbeta med forskare vid institutionen för lingvistik. Jag kom hit hösten 2024 och stannar till juli 2025.
Ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet utforskar hur innovation politik kan förbättras för att möta samhällsutmaningar och stödja en hållbar samhällsomställning.
– Vi ska utforska hur innovationsgemenskaper (innovation commons) kan integreras i utformningen av transformativ innovationspolitik som en styrmekanism för att möta komplexa samhällsomställningar och för att stödja en hållbar transformation i enlighet med Agen
Karlstads universitet är en av aktörerna i DigiH4A (Digital Health for All), ett EU-finansierat projekt som ska möta vårdens systemutmaningar på internationell nivå.
Hur ska AI användas i skolan? Projektet SmartStart Teacher Academy har som mål att etablera ett internationellt lärarutbildningsprogram som tränar lärare och lärarstudenter i att med kritiskt förhållningssätt integrera AI-baserade verktyg i undervisningen.
Det finns en förutfattad mening om att arbetarpojkar och arbetarmän på landsbygden läser mindre och sämre än många andra. Genom sin forskning visar Stig-Börje Asplund, numera professor i pedagogiskt arbete, att denna bild kan nyanseras.
Stig-Börje Asplunds forskning är tvärvetenskaplig och han intresserar sig bland annat för pojkar och män som bor på landsbygden och deras relation till läsning.
Det är en av de frågor som Anna-Lena Almqvist, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet, utforskar. Hennes forskning fokuserar just nu på barns och ungas delaktighet vid familjehemsplaceringar och hur tryggare relationer kan skapas i utsatta livssituationer.
Hej Anna-Lena! Kan du berätta om din forskning?
– Mina huvudsakliga forskningsområden är social barnavård, mäns arbete mot våld och HBTQI-relaterade frågor. Just nu arbetar jag i flera projekt.
