Nyheter

  • 2019-12-05

    5 875 000 till forskning om religion och social mobilitet bland migranter i Sverige

    Pengarna till forskningsprojektet Levd religion möjliggör omfattande fältarbeten bland muslimska, buddhistiska och kristna migranter i Karlstad och Angered. Genom förankringen i olika religiösa traditioner och två skilda kontexter, syftar studien till att fånga upp såväl religionsspecifika som religionsöverskridande mönster när det gäller social mobilitet och integration.

    Europa har under de senaste åren upplevt de mest omfattande flyktingströmmarna i modern tid. Många flyktingar har tagit sig till Sverige från Syrien och Irak, och migranter från asiatiska länder som Thailand och Vietnam har kommit att utgöra en betydande del av de nya svenskarna. Islam har vuxit till Sveriges näst största religion, olika former av asiatisk buddhism ökar snabbt och dessutom bidrar migration från Afrika till att väckelsekristendom har blivit en allt viktigare del av det religiösa landskapet.

  • 2019-12-05

    Projektgrupp på plats i Dharamsala

    En grupp från Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL, vid Karlstads universitet har besökt Dharamsala i Indien. Syftet var att utveckla lärarstudenters möjligheter att utföra verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och examensarbete i området samt att samla in material i ett pågående forskningsprojekt kring den tibetanska argumentationstekniken.

    Redan i slutet av 1980-talet startades ett samarbete mellan Karlstads universitet och Indien. Numera är samarbetet väl etablerat och ett omfattande internationaliseringsarbete pågår i både Dharamsala och Varanasi. Ett arbete är forskningsprojektet "Språkliga utmaningar i diasporan. Mångkulturella perspektiv på litteracitet", där den tibetanska argumentationstekniken är en del.

  • 2019-12-04

    Om män och självmord

    Varje år tar omkring 1500 personer sina liv i Sverige och cirka 70 procent av självmorden begås av män. Män är överrepresenterade i de flesta åldersgrupper och i nästan alla regioner i världen i statistiken över dödsfall. Varför? Vad finns det för preventiva insatser som riktar sig till män? Hur kan stödsamtal fungera? Och varför är andelen självmord bland invånarna i Grums fler än i Torsby?

    Detta var några av frågorna som den tvärvetenskapliga forskardagen ” Suicid, suicidprevention och maskulinitet” behandlade. Forskardagen hade en inriktning mot samhällsvetenskap och humaniora, vilket är lite ovanligt inom ett fält som ofta är kliniskt och medicinskt inriktat.

    - Vi arrangerade den här dagen i samarbete med Region Värmland, och med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Suicid och maskulinitet i Värmland” säger Ulf Mellström, professor i genusvetenskap.

  • 2019-12-04

    Utrymningsövning i hus 21

    Under onsdagsförmiddagen genomfördes en utrymningsövning i hus 21 på Karlstads universitet.

    Räddningstjänsten har befunnit sig inom universitetsområdet, och då främst i hus 21. Anledningen var en utrymningsövning.

    - Syftet med övningen var att testa den nya utrymningsorganisationen i hus 21 och prova vår egen utrymningsorganisation inom avdelning för campusservice. Även räddningstjänsten fick öva sin organisation i våra lokaler, det är viktigt att de har lokalkännedom, säger Jens Erixon, säkerhetskoordinator vid Karlstads universitet.

    För att få ut bästa möjliga effekt hölls utrymningsövningen hemlig.

  • 2019-12-03

    Välbesökt workshop om solel

    Workshopen som handlade om elbilsladdning samt lagring av solel, lockade ett 70-tal personer. Karlstads universitet, Interreg-projektet ecoInside och Arvika kommun arrangerade i samverkan workshopen där branschfolk delade med sig av sina erfarenheter.

    - Vi blev positivt överraskade av det stora gensvaret från berörda företag och myndigheter i regionen, säger Are Kjeang, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem. Det finns en stor kunskap om solel och lagring av densamma hos företagen kan vi konstatera. De olika föredragen följdes av flera intressanta frågor och synpunkter från auditoriet som gjorde vår workshop dynamisk och interaktiv, vilket vi är nöjda över. Vid workshopen presenterade även professor Markus Rinio den forskning som pågår i Karlstads universitets kiselsolcellsforskargrupp.

  • 2019-12-02

    Matematisk modell kan beräkna avloppsledningars livslängd

    Arthur Vromans, nybliven doktor i matematik, har tagit fram en modell som kan beräkna avloppsledningars nedbrytningsprocess. Modellen kan bedöma befintliga ledningars livslängd och vilka material som ledningarna bör byggas av i framtiden.

    Genom att mäta exempelvis vattenflöde, kemiska reaktioner, temperatur och andra faktorer i och utanför ledningarna kan man med modellen kontrollera befintliga avloppsledningars status och hur lång tid de förväntas ha kvar innan de behöver bytas ut.

    – När gamla avloppsledningar går sönder kan de undergräva marken så att det i värsta fall bildas slukhål, säger Arthur Vromans, doktor i matematik. Med min modell kan vi uppskatta nedbrytningshastigheten i avloppsystemet upp till 30 år.

@KAU

RT @HandelsKarlstad: Idag besökte Jörgen Hellman, @Skatteutskottets ordförande Handelshögskolan. Föreläsning och frågestund med studenter p…