Centrum för tjänsteforskning

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp och bilberoendet är fortsatt starkt. I ett projekt vill forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) reda ut hur behovsstyrd kollektivtrafik – så kallad DRT – kan bidra till ett mer hållbart transportsystem.

Trots att DRT lyfts fram som ett flexibelt alternativ till glesbefolkade linjer visar många tidigare satsningar begränsade resultat.

Forskningsprojektet granskar både lyckade och misslyckade försök för att ta reda på vad som faktiskt krävs för att on-demand tjänster ska bli attraktiva och långsiktigt hållbara. Särskilt fokus ligger på hur resenärers upplevda tillgänglighet påverkar viljan att välja bort bilen.

I satsningen Bruksort 2.0 samarbetade Hagfors kommun, näringsliv och invånare för att stärka attraktivitet, mobilitet och innovation. Arbetet byggde på samskapande, där invånarnas gemensamma berättelser om framtiden användes för att formulera framtidsvisioner. Nu är slutrapporten klar.

Arbetet i projektet har mynnat ut i Hagforsmodellen – en modell som fångar kraften i platsen och visar hur berättelser, tillit och kreativitet kan bli drivkrafter i hållbar utveckling. Genom samskapade dikter, skulpturer och berättelser om framtiden har invånarna själva satt ord och form på vad framtida omställning kan betyda i en bruksort.

Fredagen den 9 januari infaller Quitters day – dagen då de flesta nyårslöften gått i kras. Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar misslyckandet sällan om brist på förmåga.

– Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i, säger han. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor.

Omgivningen styr mer än vi tror

Beteendeforskningen visar att människor ofta överskattar betydelsen av motivation och underskattar hur starkt omgivningen påverkar våra val i vardagen.

– Vi tror att nyårslöften handlar om motivation och personliga förmågor. Men forskning visar att det minst lika ofta är situationen som avgör. Man kan säga att vi försöker renovera våra liv utan byggnadsställning, säger Per Kristensson.

DigitalWell Arena tar nu nästa steg i den långsiktiga satsningen på digital hälsoinnovation i Värmland. Efter flera år med fokus på att etablera en plattform för forskning och samverkan handlar arbetet nu om att införa och använda digitala lösningar i större skala i praktiken.

Forskningen vid Karlstads universitet har varit en central drivkraft i DigitalWell Arena sedan starten 2019. Genom att samla cirka 60 forskare från sex forskargrupper och från ämnen som datavetenskap, omvårdnad, psykologi, tjänsteforskning och genusvetenskap har universitetet byggt upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för digital hälsoinnovation.

Arbetet har hittills lett till nära 100 vetenskapliga publikationer och skapat nya samarbetsytor mot företag, kommuner och regioner – där forskare bidrar med evidens, kvalitetssäkring och testmiljöer för digitala hälsotjänster.

Företagare, forskare och medarbetare från olika delar av Karlstads universitet samlades under onsdagseftermiddagen för en interaktiv workshop om hur artificiell intelligens kan användas i idéutvecklingsprocesser. Syftet var att ge deltagarna en inblick i vad aktuell forskning visar om AI:s möjligheter inom idéhantering och beslutsfattande.

Workshopen byggde på samverkan mellan universitetet och externa organisationer. Totalt deltog 16 organisationer och deltagarna diskuterade bland annat var AI används idag, vilka områden som ännu inte tagit till sig tekniken och vilka låsningar som kan uppstå när organisationer försöker applicera AI i sitt arbete, samt hur dessa låsningar kan hanteras. 

Julen är en tid för gemenskap, traditioner och överdådiga måltider – men också för ökande mängder matsvinn. Samtidigt pågår en nationell diskussion om skärpta mål för att halvera matsvinnet i Sverige. Forskare vid Karlstads universitet uppmanar därför till att tänka hållbart inför jul- och nyårshelgerna. Små förändringar i vardagen kan minska både klimatpåverkan och kostnader.

– Vill du slippa ha dåligt samvete över slängd mat – för det slängs mycket under årets stora helger – kan det vara klokt att tänka efter innan du handlar, säger Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem. Kommer du till matbutiken utan inköpslista, trött och stressad, är det lätt att köpa mer än du hinner förbruka. Handeln vill sälja och är experter på att få oss att köpa lite mer än vad vi tänkt – ofta genom storpack och kampanjer, vilket i längden blir dyrare om maten inte hinner ätas upp.