Forskningsnyheter

Den 28–29 april hålls den 18:e årliga nationella konferensen för historiedidaktisk forskning vid Karlstads universitet. Syftet är att skapa en plattform för att diskutera den mångfald av teman som utforskas inom det historiedidaktiska fältet.

Förra året var Uppsala universitet värd, och i år är det alltså Karlstads universitet som tagit över stafettpinnen. Både juniora och seniora forskare deltar, och de cirka 40 anmälda representerar bland annat universitet, högskolor, arkiv och gymnasier i Sverige, Norge och Danmark. Konferensens tema är historiedidaktikens teori och praktik i nya moderna tider.

I dagarna två pågick industriforskarskolan Exacts vårmöte, där man diskuterade samverkans- och utvecklingsmöjligheter samt karriärplanering för doktoranderna.

–  Det har varit två dagar fyllda av intressanta presentationer från våra doktorander och många givande diskussioner om forskarskolans samverkans- och utvecklingsmöjligheter, säger Jörgen Samuelsson, docent i kemi och föreståndare för forskarskolan. Vi hade bjudit in företrädare för forskargrupperna DAMI, Pro2Be och Mirai samt den nya industriforskarskolan M3C, och vi ser många möjligheter med ett ännu bredare samarbete. Karriärsplanering för doktoranderna var också ett viktigt tema under dessa dagar.

Hur kan affärsmodeller förlänga lastbilars livslängd och göra dem cirkulära? Vilka krav ställer olika intressenter och hur påverkas affärsmodeller, tjänstedesign och produktdesign? Dessa frågor står i fokus för forskningsprojektet Re:Value – ett samarbete mellan industri och akademi.

För att framtida cirkulära erbjudanden ska accepteras i transportindustrin måste de möta branschens utmaningar och förväntningar. Inom projektet Re:Value ska forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet utveckla ny kunskap om framtida kunders och användares behov och krav inom området. 

Socialsekreterare tycker att allmänheten har en negativ bild av både socialsekreterare som yrkesgrupp och socialtjänsten som organisation. Särskilt de som arbetar inom den sociala barnavården tycks möta negativa uppfattningar i högre utsträckning än sina kollegor inom andra områden. Negativ medieuppmärksamhet och sekretesslagstiftningens begränsningar uppges som problematiska. Samtidigt har ungefär 40 procent av allmänheten ett högt förtroende för socialtjänstens personal – en siffra som är relativt stabil sett över tid.

- Förtroendet för socialtjänsten är inte så illa som vi i allmänhet tror och heller inte så illa som socialsekreterarna själva tror, även om jag inte vill förminska deras upplevelse, säger Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

I sin avhandling ”I allmänhetens ögon. Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare” har han studerat hur förtroendet för socialtjänsten ser ut hos allmänheten.

Grattis Katarina Grim, docent i socialt arbete! Du har beviljats forskningsmedel från Forte till en studie om Patientforum. Kan du berätta mer?

– Tack! Det känns stort och det var i tuff konkurrens som vi lyckades få 6,5 miljoner kronor till vår studie där vi ska undersöka effekten av Patientforum och hur det kan bidra till verksamhetsutveckling. Förhoppningen är att ta lärdom av framgångsrika exempel på Patientforum inom regional verksamhet och sedan anpassa metoden till kommunala verksamheter. Studien är ett samarbete mellan NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), NSPH Skåne och Lunds kommun.

Gisela Priebe, professor i psykologi och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU), är en av talarna på Barnrättsdagarna som hålls den 31 mars–2 april i Karlstad. Årets tema, ”Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa”, är ett ständigt aktuellt ämne för Giselas och CBU:s forskning.

Hej Gisela! Vad handlar din presentation om?