Forskningsnyheter

Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxytocin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre? Det har forskningsprojektet undersökt.

Projektet är finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond med Kungl. Musikaliska Akademien som medelsförvaltare. Det finns inga tidigare studier inom det här området och projektet är unikt – dels i den tvärvetenskapliga kombinationen av forskarnas kompetenser, dels i den konkreta sånginterventionen som är navet i projektet och som har potential att bli direkt implementerbar i daglig skolundervisning.

Smärthantering hos personer med demens är en komplex uppgift. Ny forskning visar att lösningen inte handlar om ett enskilt bedömningsverktyg, utan om en mer strukturerad och personcentrerad arbetsprocess som hjälper vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta.

– Små avvikelser från personens vanliga sätt att vara kan vara viktiga tecken på smärta. Men för att upptäcka det krävs både kunskap och att personalen känner personen väl, säger Caroline Kreppen Overen, doktorand i omvårdnad och forskaren bakom studien.

Många företag ser möjligheterna med ny teknik men saknar stöd för att använda den. Därför startar Karlstads universitet tillsammans med Compare en gemensam testarena där forskning och teknik ska göras mer tillgänglig för företag och offentlig sektor.

Små och medelstora företag i Värmland behöver kunna dra nytta av AI, digitalisering och cybersäkerhet för att fortsätta utvecklas och stärka sin konkurrenskraft. Samtidigt ökar kraven på informationssäkerhet och digital motståndskraft. Den nya arenan ska göra det enklare för företag och offentlig sektor att ta del av ny teknik, kunskap och kompetens. 

Vilken betydelse har humaniora i en tid präglad av polarisering, desinformation och snabba samhällsförändringar? Det är en fråga som Anna Linzie lyfter i rapporten Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2026.

I sitt bidrag, Om humaniora och samhällsnytta. Nödrop från det lutande elfenbenstornet valåret 2026, argumenterar Anna Linzie, lektor i engelska vid Karlstads universitet, för att utbildning och forskning inom humaniora tillför viktiga värden som riskerar att hamna i skymundan när fokus riktas mot kortsiktiga och mätbara resultat. 

Skärmtid förknippas ofta med oro för minskat läsande och försämrade kunskaper. En ny avhandling av Sofia Oldin Cederwall, doktor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, visar att gymnasieelever som tittar på tv-serier inte bara konsumerar underhållning. De analyserar berättelser, tolkar karaktärer och resonerar kring handlingar på avancerade sätt.

I avhandlingen har Sofia Oldin Cederwall undersökt hur gymnasieelever diskuterar och tolkar tv-serier som Breaking Bad, Euphoria, Friends, Gossip Girl och Stranger Things. Studien visar att tv-serietittande inte bara handlar om underhållning utan också om att tolka berättelser, förstå karaktärer och analysera handlingar och teman.

Digital teknik kan stärka kontakten med familj och vänner över nationsgränser, men också skapa nya hinder för äldre personer med migrationsbakgrund. Det visar forskning från Sverige, Finland och Japan om hur digitaliseringen påverkar äldres vardagsliv, relationer och tillgång till välfärdstjänster.

Forskningen visar att digital teknik kan skapa viktiga möjligheter för äldre migranter, till exempel genom att underlätta kontakt med familj och vänner i olika länder. Samtidigt kan digitaliseringen skapa nya hinder när viktiga tjänster inom vård, omsorg och offentlig service blir allt mer digitala.