Forskningsnyheter

Nyheter

  • 2026-02-06

    Ny studie ger inblick i sjuksköterskors och undersköterskors arbete i hemsjukvården

    En ny studie ger en fördjupad och ovanlig inblick i hur sjuksköterskor och undersköterskor arbetar med grundläggande omvårdnad för äldre personer inom kommunal hemsjukvård. Studien visar att vårdarbetet är betydligt mer komplext och mångfacetterat än vad som ofta framgår av riktlinjer, scheman och vårdplaner.

    – Studien visar att vardagens förutsättningar har stor betydelse för vårdens kvalitet, och att omvårdnadsarbetet är mer komplext än vad som ofta synliggörs i styrdokument, säger Karin Sandberg, doktorand i omvårdnad vid Karlstads universitet och en av forskarna bakom studien.

  • 2026-02-05

    Leave No Scale Behind – så kan hållbarhetsarbetet fungera på alla nivåer, från lokalt till globalt

    Hur får vi kaffebonden i Costa Rica, det lokala skogsprojektet i Ghana och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 att tala samma språk? Det är den frågan som klimatforskaren Avit Bhowmik vid Karlstads universitet vill svara på i en ny publikation.

    – Agenda 2030 är ett globalt löfte, men omställningen sker alltid lokalt. Vi behövde ett ramverk som binder ihop de två världarna, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier.

    Agenda 2030 är ambitiös, komplex och ibland så övergripande att det är svårt för enskilda samhällen, organisationer eller projekt att veta hur de ska arbeta konkret. Det är utmaningen som den nya studien tar sig an.

    Hur kan olika skalor mötas?

  • 2026-02-03

    Behov av ny kunskap inom svensk kulturarvsforskning

    CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, vid Karlstads universitet tillsammans med Umeå och Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, samt Totalförsvarets forskningsinstitut får dela på 12 miljoner kronor i forskningsmedel.

    – Vi har fått ett uppdrag av Riksantikvarieämbetet att sammanställa forskningssynteser, vilka sedan kommer ligga till grund för de kommande tio årens Fou-program, säger Eva Svensson, professor i miljövetenskap. Med utgångspunkt i aktuella samhällstrender ska vi och flera andra akademiska institutioner och myndigheter sammanställa kunskapsläget för sex aktuella teman. Syftet är att ringa in områden där det idag saknas kunskap och ny forskning.

  • 2026-01-28

    Varför spelar det någon roll hur rektorer kompetensutvecklar sig?

    Rektorer har en nyckelroll i skolans utveckling. De leder arbetet, organiserar lärarnas kompetensutveckling och driver förbättringar. Men hur ser det ut med rektorernas egna lärande inom sin profession? Forskningen är begränsad, och fokuserar framförallt på rektorers deltagande i formella utbildningar. En ny studie har satt strålkastare på rektorers lärande som förändring i och för praktiken.

    Den forskning som finns inom området pekar ofta på samma problem – tidsbrist och att de kurser som rektorer tar del av leder sällan till verklig förändring i vardagen. Den här avhandlingen vill ändra fokus. I stället för att se lärande som något som bara sker i huvudet hos individen, utgår studien från ett praktikperspektiv; lärande handlar om att förändra hur man faktiskt arbetar.

  • 2026-01-23

    App kan minska förlossningsrädsla hos förstföderskor

    Ny forskning från Karlstads universitet visar att effekten är särskilt tydlig hos kvinnor som redan under graviditeten känner stark oro inför förlossningen.

    Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. Tankar på smärta, kontrollförlust och det okända är för många blivande mammor en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att ett digitalt stöd i form av en app kan göra skillnad, särskilt för förstföderskor som känner en uttalad rädsla inför förlossningen.

  • 2026-01-20

    Maktkampen om Grönland - en geopolitisk motorväg och resurszon

    Världsläget är i gungning och kartornas linjer rör på sig. Thomas Blom, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, förklarar gränsers historia och vilka faktorer som påverkar dem samt reflekterar över hur makt, tillhörighet och geografi hänger ihop.

    Hur definieras en geografisk gräns?

    – En geografisk gräns brukar vanligtvis definieras som en avgränsning som skiljer ett område från ett annat, förklarar Thomas Blom. Vi geografer ser dock sällan gränsen som enbart en linje. I praktiken utgörs en gräns ofta av ett system av regler, institutioner och föreställningar som avgör vem som har rätt att bestämma, kontrollera och tillhöra ett visst territorium. Gränsen anger var en stat eller en region anses börja och sluta – men den får sin verkliga betydelse genom hur människor använder, bevakar och tolkar den.