Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.

– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet. Vi vet att människor i Norden är mer känsliga för värme, men vi vet väldigt lite om hur de faktiskt beter sig eller upplever värme i vardagen. Det är en kunskapslucka vi vill fylla.

Än så länge är det för tidigt att säga något om skillnader mellan grupper. Men projektet kommer att undersöka hur faktorer som ålder, kön, utbildning och bostadsort (lokal eller tillrest) påverkar både upplevelse och beteende under värmeböljor.

Genom att slå lupinerna vid rätt tidpunkt och på rätt höjd kan man bromsa deras spridning och samtidigt gynna andra växter. Det visar Elin Blomqvist forskning, som också lett till en ny metod för att oskadliggöra lupinfrön med het ånga, och ett drönarverktyg som kartlägger växten med hög precision.

När Elin Blomqvist påbörjade sitt masterarbete i biologi vid Karlstads universitet visste hon inte att det skulle bli startskottet för flera års forskning om en av våra mest färgstarka, men också mest problematiska vägkantsväxter, blomsterlupinen.

– Jag fastnade för invasiva arter eftersom de visar hur känsliga våra ekosystem är. Det är både biologiskt komplext och samhällsrelevant, säger Elin Blomqvist.

Under ett par veckor har två forskare från Bangalore i Indien besökt universitetet inom ett pågående samarbete finansierat genom STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

– Det här är ett samarbete som pågår över flera år, säger Sergej Moroz, docent i fysik. Den här gången är det en doktorand, Ankush Chaubey och hans handledare Subhro Bhattacharjee, som är här för ett par veckor. Vår samverkan rör bland annat studiet av spinnvätskor.

– Min forskning bidrar till en större förståelse för hur vi kan stärka barns rättigheter och skydda dem bättre i digitala sammanhang, säger Germaine Hillerström, nybliven doktor i civilrätt vid Handelshögskolan.

Germaine Hillerström blev intresserad av ämnet efter att ha läst om fall där barn gjort digitala köp utan föräldrars vetskap – något som väcker frågor om ansvar och barns rättsliga handlingsförmåga.

Vad händer när AI möter journalistik i en av världens hårdast kontrollerade mediemiljöer? Joanne Kuai, ny doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, har djupdykt i Kinas AI-styrda nyhetsredaktioner – och vad de avslöjar om framtidens journalistik i resten av världen.

Joanne, varför valde du att fokusera på journalistik i Kina i din forskning?

Hur kan vi förstå autism och ADHD på ett sätt som utgår från de som själva lever med funktionssätten. Det är en fråga som driver Hanna Bertilsdotter Rosqvist, nybliven professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Med ett normkritiskt och neuroaffirmativt perspektiv vill hon bidra till att skapa bättre stöd och större förståelse för neurodivergenta personer i samhället.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist började sin forskarbana inom sociologi och genus- och sexualitetsforskning. Efter sin disputation i sociologi bytte hon bana och började forska om autism och ADHD utifrån ett neurodiversitetsperspektiv – ett perspektiv som utmanar normer och bidrar med nya sätt att förstå dessa funktionssätt. Det påverkar i sin tur hur stöd till målgruppen kan utformas.