Forskningsnyheter

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

När ett videosamtal hackar, ett datorspel laggar eller en webbsida känns långsam är det inte alltid internethastigheten som är problemet. Ofta handlar det i stället om fördröjningar i nätverket, så kallad latens. I sin doktorsavhandling har Simon Sundberg undersökt hur sådana fördröjningar uppstår och utvecklat nya metoder för att mäta dem.

De flesta förknippar nätverksprestanda med bandbredd, alltså hur mycket data som kan överföras per sekund. Men för många av dagens digitala tjänster är latensen minst lika viktig.

– Om du laddar ner en stor film är det framför allt bandbredden som avgör hur lång tid det tar. Men för interaktiva tjänster som videosamtal, onlinespel och virtuell verklighet är det fördröjningarna som påverkar upplevelsen mest, säger Simon Sundberg. 

Hur kan vi som människor och samhälle möta klimatkrisen och andra globala utmaningar? En ny rapport presenterar forskningsbaserade perspektiv på hur samhället kan möta dessa utmaningar och lyfter psykologins betydelse för att förstå människors beteenden, drivkrafter och möjligheter till förändring.

Mattias Johansson, lektor i psykologi och programledare för masterprogrammet i psykologi med inriktning framtid och global överlevnad vid Karlstads universitet, är en av författarna bakom rapporten som ges ut av den ideella organisationen Researchers’ Desk.

När du skriver in en webbadress i din webbläsare och någon sekund senare hamnar på rätt webbplats sker en process som de flesta aldrig märker. Bakom kulisserna arbetar ett av internets viktigaste system: DNS, Domain Name System. I sin doktorsavhandling undersöker datavetaren Jonathan Magnusson hur väl dagens DNS-system skyddar användarnas integritet och vilka brister som fortfarande finns kvar.

DNS brukar beskrivas som internets adressbok. Systemet översätter domännamn, som exempelvis kau.se till de IP-adresser som datorer använder för att kommunicera med varandra. Utan DNS skulle internet vara betydligt svårare att använda. Samtidigt innebär varje uppslagning att information om vilka webbplatser en användare vill besöka skickas vidare genom flera olika servrar. 

När världens urbana utmaningar diskuteras är det ofta megastäder som Mumbai, Lagos och Nairobi som hamnar i fokus. En ny studie vid Karlstads universitet visar dock att en stor del av de människor som lever i områden präglade av urban utsatthet finns i betydligt mindre städer.

– Det viktigaste fyndet är att mer än en tredjedel av de människor vi identifierade finns i små och medelstora städer, säger Sai Ganesh Veeravalli, doktorand i risk- och miljöstudier/geomatik vid Karlstads universitet och studiens försteförfattare. 

Tänk om värmepumpen visste när du kommer att duscha eller använda stora mängder varmvatten? Då skulle den kunna producera varmvatten vid rätt tidpunkt i stället för att värma i onödan. Det är just denna idé som står i centrum för industridoktoranden Manal Rahals forskning hos Thermia, där maskininlärning används för att göra värmepumpar smartare och mer energieffektiva.

I dag styrs många värmepumpar av fasta regler och förinställda gränsvärden. Problemet är att de inte tar hänsyn till att människors varmvattenanvändning varierar över tid. En familj som duschar tidigt på morgonen har andra behov än ett hushåll där de flesta duschar sent på kvällen. När värmepumpen inte förstår dessa mönster kan det leda till onödig energianvändning eller att varmvattnet inte räcker till när det behövs.