Inom ramen för Wallenbergstiftelsernas program WASP-HS startar nu fem nya forskningskluster. Ett av dem, The AI Welfare State, har Karlstads universitet och Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap, som en av tre klusterledare.

Klustret leds från Södertörn och professor Anne Kaun, medier- och kommunikation, och den tredje klusterledaren är Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring vid Lunds universitet. Ytterligare fyra lärosäten är med i klustret som har som fokus att undersöka hur AI påverkar välfärdsstatens strukturer och medborgarnas sårbarhet.

Hej Malin Rönnblom, vad hoppas ni att forskningen kommer att bidra med?

– Vi hoppas att vår forskning kommer att bidra med en förståelse av hur AI fungerar som en form av politisk kraft i dagens samhälle.

Papperstillverkning är mycket energikrävande och det finns stora möjligheter till effektivisering. I ett omfattande forskningsprojekt i nära samverkan med industrin har forskare vid Karlstads universitet med hjälp av datamodellering och experiment i labb- och pilotskala, tagit fram ny kunskap som kan effektivisera processerna.

– Träfibrer har en fantastisk förmåga att hålla fast vatten och klumpa ihop sig, detta skapar utmaningar när vi tillverkar papper och kartong, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik vid Karlstads universitet. För att kunna tillverka släta och jämna pappersprodukter måste vi hindra fibrerna att klumpa ihop sig. Vad är då lösningen? Jo massor av vatten. Faktiskt upp till 99,8 procent vatten i början av processen. Vattnet separerar fibrerna och skapar fysiska avstånd mellan dem, vilket gör det möjligt att forma ett slätt papper.

Kjerstin Almqvist är en av författarna till den nya boken "Anknytning i socialt arbete. Om föräldraförmåga och barns behov." Boken bygger på flera års forskning och praktiska erfarenheter från socialtjänsten.

Boken ger en grund i anknytningsteori och förklarar hur barn utvecklar känslomässiga band till sina vårdnadshavare – band som påverkar deras utveckling, trygghet och relationer senare i livet. Den visar också hur anknytning förändras över tid och hur teorin kan tillämpas i praktiken, till exempel vid vårdnadsfrågor, placeringar och stödinsatser.

Utmattningssyndrom är komplicerat och svårt att mäta. Människors upplevelser går inte alltid att fånga i avgränsade tester, det visar Andreas Nelson, forskare på Karlstads universitet, i en ny doktorsavhandling.

– Det är komplexa processer. Kognition, till exempel minne och uppmärksamhet, är liksom utmattning svårt att mäta. Det finns så mycket som påverkar. Min avhandling undersöker särskilt de subjektiva upplevelserna av att inte fungera kognitivt, säger Andreas Nelson.

Resultatet av forskningen visar bland annat att det inte fanns något samband mellan självskattning av kognitiva problem i vardagen och mätresultat i kognitiva tester. Även när man mätte friska personer fanns denna skillnad. 

Den värmländska livsmedelsbranschen har lägre innovationshöjd och exportandelar mot jämförbara länder och sektorer. Nifa och Karlstads universitet vill i det gemensamma forskningsprojektet ”Livsmedel i hållbara samspel” skapa en innovationsplattform för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Lotta Braunerhielm, docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet, förklarar projektets syfte.

– Idag saknas en gemensam arena för innovation inom livsmedelsbranschen i regionen. Regelkrångel och brist på kapital hindrar utveckling och det behövs kraft för att skapa ett hållbart och livskraftigt ekosystem.

Vad innebär egentligen att ett land överinvesterar i militär beredskap – och hur avgörs när gränsen är nådd? I ny forskning lyfter Mats Ekman, lektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, ett argument enligt vilket krig är ett rationellt, men förödande, beslut som politiska ledare fattar för att kunna övervaka varandras överinvesteringar.

– Genom ett nationalekonomiskt perspektiv diskuterar jag risken att beredskap blir en kollektiv onyttighet – något som kan leda till krig snarare än förhindra det, säger Mats Ekman.