Forskningsnyheter

Deltagande i fotbollsakademier kan innebära betydande ekonomiska, tidsmässiga och sociala åtaganden för familjer. Det visar en ny studie från Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad, genomförd inom ramen för Centrum för idrottsforsknings regeringsuppdrag om kostnader i barn- och ungdomsidrotten.

Studien bygger på intervjuer med 41 föräldrar till barn i åldrarna 10–16 år och belyser hur kostnader uppstår, upplevs och motiveras i olika former av fotbollsakademier. Resultaten visar att kostnaderna för akademideltagande varierar kraftigt mellan olika verksamheter och kan variera från några tusen kronor per år till över 50 000 kronor per säsong, beroende på föreningens organisation, resurser och verksamhetsinnehåll.

Den 14–15 april arrangerade DHINO partnerdagarna där ett 30-tal representanter från akademi, offentlig sektor och näringsliv samlades för att utbyta erfarenheter och diskutera utvecklingen av digital hälsoinnovation i hälso- och sjukvården.

– Partnerdagarna är en återkommande aktivitet där vi bjuder in våra samverkanspartners för att dela goda exempel, säger Charlotte Bäccman, projektledare för DHINO och docent i psykologi vid Karlstads universitet.

Jakob Trischler, biträdande projektledare och docent i företagsekonomi, fyller i:

– Det är unikt att samla så många olika kompetenser på ett ställe. Den här typen av samverkan är avgörande för att kunna möta komplexa samhällsutmaningar inom digital hälsoinnovation.

En av de största reproducerbarhetsstudierna hittills inom nationalekonomi och statsvetenskap har publicerats i Nature. Projektet leddes av Institute for Replication (I4R) och omfattade 110 artiklar från ledande tidskrifter med krav på att data och kod ska delas öppet.
– Studien ger en mer nyanserad bild än den vanliga berättelsen om att publicerad forskning antingen håller eller faller, säger Carl Bonander som tillsammans med Niklas Jakobsson, båda vid Handelshögskolan, deltagit i studien.

En central princip i vetenskapen är att resultat ska kunna kontrolleras av andra forskare. I studien undersöktes därför två frågor: 

• Går det att återskapa publicerade resultat med ursprunglig kod och data?
• Står sig resultaten när man gör rimliga alternativa analysval?

Studien gäller kvantitativa artiklar publicerade 2022-2023 i ledande tidskrifter inom nationalekonomi och statsvetenskap.

Karlstads och Göteborgs universitet föreslås få 37,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet inom det strategiska forskningsområdet Excellens i skolan. Satsningen är en av de största i Sverige på praktiknära skolforskning. Syftet är att utveckla undervisningen med målsättningen att förbättra elevers resultat och öka likvärdigt lärande. (Uppdaterad 7 april.)

– Det är otroligt roligt och spännande och ett stort erkännande av kompetensen hos den ämnesdidaktiska forskningsmiljön på Karlstads universitet, säger Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Det är betydelsefullt för vårt lärosäte och extra viktigt för lärarutbildningen som står bakom satsningen.

När papper torkar och återväts förändras dess egenskaper permanent. Detta fenomen kallas förhorning. Nu visar ny forskning att processen är mer komplex än man tidigare trott, och att både temperatur, fukt och fibertyp spelar avgörande roller.

Förhorning innebär bland annat att fibrer i pappersprodukter får försämrad förmåga att ta upp vatten. Detta spelar stor roll för allt från pappersproduktion till återvinning där kontroll över materialets styrka och hållbarhet är avgörande. 

– Förhorning handlar i grunden mer om att ta bort vatten än om att tillföra värme och det betyder att vi nu faktiskt kan styra materialets egenskaper och undvika onödiga styrkeförluster, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik och projektledare för forskningsprojektet.

Hur upplevs jämställdhetsarbete på arbetsplatsen – som en gemensam utforskande resa eller som ett krav uppifrån? Det har Maja Herstad, doktorand i sociologi vid Karlstads universitet, undersökt. Resultaten visar att känslor spelar en större roll i detta förändringsarbete än vad många kan tro.

– Känslor är centrala i jämställdhetsarbete eftersom de hänger ihop med både hur vi upplever oss i en hierarki och hur vi skapar mening. Det påverkar om vi agerar eller drar oss tillbaka, säger Maja Herstad. I frågor som rör kön, status och resursfördelning kan känslor som irritation, skuld eller skam väckas – och de kan både driva och hindra förändring.