– Mätdatans roll har utvecklats gradvis på svenska redaktioner och starkt förändrat både arbetssätt och synen på journalistyrket, säger Carina Tenor, nybliven doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Avhandlingens titel New(s) metric management anspelar på det mer välkända begreppet New public management, som beskriver det mätbaserade styr- och effektivitetssystem som infördes i välfärdssektorn på 1990-talet, och som påverkat jobb inom exempelvis vård, skola och omsorg, förklarar Carina Tenor. Parallellen är att journalister, precis som sjuksköterskor, lärare eller socialarbetare, har vissa yrkesideal och värderingar som inte alltid speglas i det mätbara. Det innebär en förhandling om vad det är att jobba så effektivt som möjligt i en organisation.

På torsdagen invigdes det nya nationella forskningscentrumet för barn- och ungdomsidrott, NFBU.
– Vi vill skapa en kunskapshubb både för forskningen och praktiken, i form av förbund och föreningar, säger Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap.

I egenskap av föreståndare och vetenskaplig ledare för forskningscentret håller han i invigningsceremonin vid lunchtid på torsdagen. Han berättar att forskningen om barn- och ungdomsidrott i Karlstad har anor ända tillbaka till 1980-talet, att denna forskning blivit allt mer omfattande de senaste två decennierna samt att syftet med forskningen vid NFBU är att skapa en hållbar och inkluderande idrottsmiljö för unga. 

– I nära samarbete med idrotten.

Konferensen Flood Risk Sweden handlade om att fördjupa förståelsen av dynamiska översvämningsrisker, exponering, sårbarhet och anpassningsstrategier. I ett tvärvetenskapligt samarbete presenterades innovativa metoder och datadriven forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige.

Klimatanpassning, översvämningsrisker och dagvattenhantering ställer allt högre krav på kommunerna, samtidigt som resurserna minskar. Hur kan vi skapa en hållbar vattenhantering som är både effektiv och robust? I sin keynote delade Glen Nivert, strateg vid Göteborgs stad, med sig av Göteborgs erfarenheter och visade hur digitala verktyg som digitala tvillingar, AI och datadrivet samarbete kan hjälpa oss att prioritera, optimera och förändra arbetssätt. Fokus ligger inte bara på teknikens möjligheter, utan också på de organisatoriska förändringar som krävs när felmarginalerna krymper.

Efter en lång och torr sommar öppnar sig himlen och regnet vräker ner – men vart ska allt ta vägen? Den frågan ligger till grund för Sofia Hallerbäcks forskning om hur städer kan anpassas till ett allt vildare klimat. På fredag tävlar hon i Forskar Grand Prix deltävling i Uppsala, där forskare får fyra minuter på sig att presentera sin forskning på ett begripligt, engagerande och minnesvärt sätt.

– Jag forskar om hur vi kan bygga och planera städer så att de klarar skyfall och samtidigt bidrar till ett rikare stadsliv, säger Sofia Hallerbäck, doktorand i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet.
– Det handlar om att förstå vattnets väg genom staden, och hur våra beslut påverkar både människor och det mer-än-mänskliga – naturen som vi är en del av.

Forskningsfinansiären Formas har beviljat medel till ett fyraårigt forskningsprojekt som syftar till att hitta de bästa sätten att återanvända äldre limträ vid ombyggnationer eller rivningar. Projektet med en totalbudget på drygt 10 MSek kommer genomföras genom en tvärdisciplinär samverkan mellan ämnena byggteknik och miljö- och energisystem.

– Limträ som lastbärande material har nu tillverkats och använts i konstruktioner i Sverige i omkring 100 år, säger Mikael Perstorper, adjungerad professor i byggteknik. Det är i många fall mycket väl fungerande konstruktionselement som förekommer i olika geometriska former.

Många kopplar kanske limträ till de bågformade takkonstruktionerna som man ofta möts av vid järnvägsstationer och sporthallar, men limträ har använt i betydligt fler konstruktionstyper än så, exempelvis i bostadshus, förrådsbyggnader, industrier och i lantbrukslokaler.

EXACT företagsforskarskolas höstmötet bjöd på två dagar fyllda av diskussioner och workshops. Den här gången på temat AI, dess möjligheter men också etiska aspekter.

– Det är alltid roligt när företagsforskarskolan kan samla doktorander, handledare och företagsmentorer och diskutera hur projekten framskrider, säger Jörgen Samuelsson, docent i kemi och föreståndare för forskarskolan. Våra höst- och vårmöten är viktiga tillfällen för att utbyta erfarenheter och diskutera den pågående forskningen. Det är också ett tillfälle att prata om gemensamma utmaningar i doktorandarbetet och denna gång fokuserade vi på AI.