Forskningsnyheter

Kauresearch är universitetets Instagramkonto för forskningsinformation. För andra året i rad genomförs temaveckan Kau Science Week samtidigt som Nobelveckan pågår.

Kau Science Week visas främst på Kauresearch-kontot. Ett inlägg varje dag under veckan kommer att uppmärksamma forskare och forskning vid Karlstads universitet. Inläggen kompletteras med stories och ”hashtaggar” till vidare läsning eller lyssning. Samtidigt kommer universitetets huvudkonton på Facebook, Instagram och LinkedIn att lyfta fram delar av innehållet. Årets teman är klassisk sång, digitalisering i skolan, allergi, hushållsarbete, cybersäkerhet, tjänsteinnovation och digital infrastruktur. 

Klimatförändringar skapar inte bara naturkatastrofer utan också klimatoro, särskilt hos unga. För att möta detta lanserade en forskare från Karlstads universitet och The Long Game-teamet en ny läroplan vid FN:s klimatkonferens COP29 i Azerbajdzjan. Syftet? Att få fart på verkliga klimatåtgärder och samtidigt hjälpa unga att hantera sina oroskänslor kring klimatförändringar.

– Klimatoro är inte bara ett begrepp – det är en verklighet för majoriteten av unga världen över, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier på Karlstads universitet. Många känner att deras oro för klimatkrisen inte tas på allvar och att deras röster ofta ignoreras. 

För att ändra på detta startade Avit Bhowmik och andra forskare från olika delar av världen, nätverket The Long Game under COP27 i Egypten 2022. Visionen är att använda klimatutbildning som en motor för verklig förändring och ge unga verktyg för att göra skillnad.

Rea efter rea, FOMO och fyndkänsla – november är en shoppingfälla. Psykologiforskaren Charlotte Bäccman vid Karlstads universitet förklarar varför vi shoppar så mycket i november och delar sina bästa tips för att handla smartare och mer hållbart, både för plånboken och miljöns skull.

Singles Day, Black Week, Black Friday, Cyber Monday - november är full av shoppingkampanjer som lätt kan ge en falsk känsla av att vi sparar pengar, när vi i själva verket ofta köper saker vi egentligen inte behöver.

Ett gott liv för autister och förbättrade samhälleliga stödinsatser. Det är målet för ett nytt forskningsprojekt vid Karlstads universitet där forskare ska undersöka hur autistiska individer kan stödjas för att uppnå välbefinnande och blomstra genom livet.

I det fyraåriga projektet ska forskare utveckla begreppet välbefinnande (autistic flourishing) ur ett autistiskt perspektiv, undersöka hur stödinsatser kan stödja autistiskt välbefinnande samt samskapa riktlinjer för att främja hälsa och livskvalitet för autister.

Målet är att skapa ett nytt ramverk för vad autistiskt välbefinnande innebär baserat på autistiska personers egna erfarenheter och perspektiv. Forskningen görs i samverkan med både autister och professionella stödaktörer.

En ny svensk studie lyfter fram sambandet mellan sexualitet, kroppsuppfattning och livskvalitet hos cancerpatienter. Resultaten visar att patientens sexuella relationer, alltså deras förmåga att vara intima och prata om sex med sin partner kan ha en positiv inverkan på hälsorelaterad livskvalitet, medan samsjuklighet och negativa tankar om kroppen kan ha negativ inverkan.

– Att känna sig nöjd med sitt sexliv och ha positiva sexuella relationer är något som ofta förbises vid behandling av cancer, särskilt hos äldre patienter, säger Cecilia Olsson, professor i omvårdnad och en av forskarna bakom studien. Vi menar att det finns ett samband mellan dessa aspekter och patienternas allmänna välbefinnande.

Andrea Schalley, professor i engelska, har beviljats finansiering från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för att bedriva forskning på heltid under 2025–2026. Hon kommer att färdigställa en monografi om språkbevarande, där hon sammanfattar och sätter in ett decennium av forskning i ett större sammanhang.

– Jag är mycket tacksam för detta stöd från RJ och möjligheten att få ägna mig helhjärtat åt min forskning, säger Andrea Schalley. Målet är att färdigställa en monografi som sammanfattar och kontextualiserar den omfattande forskning om språkbevarande som jag och mina forskarkollegor genomfört de senaste tio åren, och att publicera den med öppen tillgång, vilket är en mycket välkommen fördel.