Forskningsnyheter

Svaret på den frågan är ja. I ett nyligen avslutat projekt har den ekonomiska nyttan av ett solcellssystem studerats, baserat på verkliga data från en svensk villa.

– Studien visar att solcellssystemet kan ge ekonomisk vinst, och det även utan att man investerar i ett batteri för energilagring, säger Markus Rinio, professor i förnybar energi – solceller.

Flerårig studie

Den ekonomiska nyttan av ett 12,8 kWp solcellssystem beräknades med hjälp av verklig förbruknings- och elproduktionsdata för ett typiskt modernt enfamiljshus i Sverige under sexårsperioden 2019 till 2024. Elhandelspriserna baserades på den lokala spotmarknaden samt skatter och avgifter.

En ny internationell analys visar en tydlig varningssignal, det senaste decenniet av klimatåtgärder har i stort misslyckats.
– Om utvecklingen fortsätter riskerar mänskligheten att hamna i ett okontrollerbart överskridande av planetens gränser, menar Avit Bhowmik, klimatforskare vid Karlstads universitet och medförfattare till studien.

Analysen, som publicerats av The Earth League, ett nätverk av ledande klimatforskare såsom Johan Rockström och John Schellnhuber, granskar tidsperioden sedan Parisavtalet antogs 2015. Resultatet är tydligt: världens samlade klimatinsatser har inte varit tillräckliga för att skydda klimatet eller planetens livsuppehållande system. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften One Earth.

I studien som genomfördes i samverkan med Nordic Paper konstaterades att tillsats av eukalyptusfiber sparade energi vid tillverkningen och även bidrog till förbättrade massa- och pappersegenskaper.

– Mitt senaste arbete har handlat om att energieffektivisera malningsprocessen av fettbeständig pappersmassa hos Nordic Paper genom en tillsats av eukalyptusfiber i massablandningen, som annars består av långfibermassa det vill säga barrvedsmassa, säger Björn Öman, industridoktorand i företagsforskarskolan Exact. Eukalyptusfibrer är naturligt väldigt fina fibrer, korta och smala, vilket gör att de inte behöver malas i samma utsträckning som typisk långfibermassa i kvarnarna för att uppnå samma fiberdimensioner.

Utsatta barn som kanske aldrig fått en chans, framför allt i skolan, är en hjärtefråga för Christel Sundqvist, nybliven professor i specialpedagogik vid Karlstads universitet. En ledstjärna är att hjälpa dem tidigt så att inte det uppstår problem senare i deras skolgång som leder till marginalisering och exkludering.

Christel Sundqvist, bördig från Vasa i Finland, studerade från början samhällsvetenskap, socialpolitik och sociologi till en politices magisterexamen vid Åbo Akademi. Efter sin examen arbetade hon som kurator och handledare inom omsorgen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon jobbade också som socialarbetare inom barnskyddet. 

Vid sin senaste allmänna sammankomst valde Kungl. Vetenskapsakademien en ny ständig sekreterare. Det blir Ellen Moons, professor i fysik vid Karlstads universitet som tillträder tjänsten vid årsskiftet.

Ellen Moons har varit ledamot av Vetenskapsakademien sedan 2017 och haft ett antal uppdrag inom organisationen. Hon har de senaste åren varit engagerad i arbetet med Nobelpriserna som ledamot av, och ett år även ordförande för, Nobelkommittén för fysik. Hon sitter dessutom i kommittén för forskningspolitiska frågor. Hennes egen forskning handlar om att ta fram nya halvledarmaterial, ofta molekylära sådana för optoelektronik, och på senare år med ett tydligt fokus på solceller.

Varför utvecklas inte naturen alltid mot den bästa lösningen? Vid Karlstads universitet undersöker biologen Edward, Ted, Morrow hur gener kan skapa en dragkamp mellan könen, där det som gynnar den ena kan skada den andra. Resultatet kan påverka vår förståelse av sjukdomar som Alzheimers.

– Egentligen handlar det om kompromisser som organismer ständigt måste hantera, säger Ted Morrow, forskare inom biologi vid Karlstads universitet. Vi vill samla in data för att bevisa att de här kompromisserna finns, och att de verkligen spelar roll, eftersom de kan påverka en individs risk att drabbas av allvarliga sjukdomar.

Det centrala begreppet i forskningen kallas sexuellt antagonistiskt urval. Det innebär att en viss gen kan öka antalet avkommor eller livslängden hos ett kön, men ha motsatt effekt hos det andra.