Forskningsnyheter

Begreppet Quiet quitting har blivit ett hett samtalsämne i arbetslivet. Enligt en ny studie handlar det inte bara om lata medarbetare eller krävande unga. Alexandre Sukhov, nybliven docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan och forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), är en av studiens författare.

Quiet quitting innebär att anställda slutar engagera sig mer än nödvändigt - de gör sitt jobb men inget utöver det. Studien ”Exploring the role of information systems-induced depletion, boreout syndrome, social media use on quiet quitting among digital cohorts” visar att detta ofta är en reaktion på socio-teknisk stress i dagens digitaliserade arbetsmiljöer.

Studien visar att två faktorer sticker ut:

Hon är lektorn i kulturgeografi som gick från att vara reseintresserad till att vara hemmaintresserad. Möt Ulrika Åkerlund, doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
– Tidigare så har studenter varit mer intresserade av marknadsföring och uppsatsämnen. Nu kretsar deras intresse mer kring effekter och påverkan, säger Ulrika.

Under nittiotalet präglades Umeå av en kraftig kulturell medvetenhet. Känslan av att skapa på egen hand var stor och soundtracket till att leva i ”Norrlands huvudstad” var vild hardcoremusik som fick hela världen att upptäcka Umeå. Det var omöjligt att undvika kraften i det musikaliska larm som strömmade ut från stadens replokaler. I skuggorna rörde sig Hagamannen och satte skräck i staden. Den mediala uppmärksamheten var maxad från flera håll.

Internationell mobilitet möjliggör ett värdefullt samarbete för forskare från Karlstads universitet och UMons, det belgiska universitetet i Mons. Samarbetet för forskningen inom materialvetenskap framåt genom kunskapsutbyte om metoder för att studera materialegenskaper på nanoskala.

– Mitt besök här på Karlstads universitet har varit berikande på många sätt, säger Philippe Leclere från UMons. Eftersom vi är verksamma inom samma forskningsområde, det vill säga material för organiska solceller, är det mycket intressant att utbyta erfarenheter. Det vi studerar är materialets egenskaper på molekylär nivå och hur molekylerna i det aktiva lagret organiserar sig. Det rör sig om materialets mekaniska egenskaper såväl som kemiska och elektriska egenskaper, som vi studerar med svepprobmikroskopi.

Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.

Ny avhandling från Karlstads universitet visar att hög eHälsolitteracitet, det vill säga förmågan att förstå och använda hälsoinformation från digitala källor och stark psykosocial självförmåga, hänger samman med bättre glukoskontroll hos personer med typ 1-diabetes.

Studien identifierar faktorer som kan utvecklas vidare för att optimera egenvården.

– Min förhoppning är att resultaten ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för personer med typ 1-diabetes, säger Divya Anna Stephens, forskare i omvårdnad vid Karlstads universitet. 

Digital teknik upplevdes ofta som stärkande, men kunde också skapa frustration. 

– Därför krävs stödinsatser för att tekniken ska kunna användas optimalt och ge bättre glukoskontroll, förklarar Divya Anna Stephens. Hon understryker också behovet av fler studier inom området.

I en debattartikel i Upsala Nya Tidning, UNT, i förra veckan lyfte Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, tillsammans med andra forskare hur plast- och kemiindustrin aktivt försöker stoppa ett förbud mot PFAS genom desinformation.

– Nu på onsdag arrangeras ett seminarium i Sveriges Riksdag där jag medverkar och där vi presenterar nya rön från det internationella forskningsprojektet The Forever Pollution Project, säger Carl-Gustaf Bornehag.