Från genusforskning till neurodiversitet – möt Hanna Bertilsdotter Rosqvist
2025-06-17Hur kan vi förstå autism och ADHD på ett sätt som utgår från de som själva lever med funktionssätten. Det är en fråga som driver Hanna Bertilsdotter Rosqvist, nybliven professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Med ett normkritiskt och neuroaffirmativt perspektiv vill hon bidra till att skapa bättre stöd och större förståelse för neurodivergenta personer i samhället.
Hanna Bertilsdotter Rosqvist började sin forskarbana inom sociologi och genus- och sexualitetsforskning. Efter sin disputation i sociologi bytte hon bana och började forska om autism och ADHD utifrån ett neurodiversitetsperspektiv – ett perspektiv som utmanar normer och bidrar med nya sätt att förstå dessa funktionssätt. Det påverkar i sin tur hur stöd till målgruppen kan utformas.
– Intresset väcktes både genom kontakt med crip teorin – ett normkritiskt perspektiv inom funktionshinderforskning – och genom en tidigare relation med en psykolog som introducerade mig till ett vårdperspektiv på autism och ADHD, säger Hanna Bertilsdotter Rosqvist. Vilket väckte min nyfiken kring möjligheterna att använda ett normkritiskt perspektiv på autism och ADHD.
Hon har forskat om autism och ADHD sedan 2009 och sedan 2012 i socialt arbete. I dag fokuserar hon på att utveckla ett neuroaffirmativt perspektiv inom socialt arbete.
Vilka utmaningar och möjligheter ser du inom detta forskningsfält?
– Fältet domineras fortfarande av utifrånperspektiv och forskningsfinansieringen speglar inte alltid målgruppens kunskapsbehov. Jag ser socialt arbete som centralt för att utveckla fältet eftersom målgruppen ofta efterfrågar kunskap om stöd över livet som kan främja hälsa och välbefinnande och minska risken för psykisk ohälsa.
Vad driver dig i din forskning?
– Jag drivs av ett starkt intresse och har, sedan jag började inom neurodiversitetsforskningen, velat utveckla metoder och teorier som bättre speglar inifrånperspektiv – målgruppens egna erfarenhetsbaserade kunskap. Tidigare har forskningen ofta utgått från föräldrars eller professionellas perspektiv. Det handlar både om kunskapsrättvisa – att en utsatt minoritetsgrupp får möjlighet att tala och bli lyssnad på – och om ökat inflytande från personer med egen erfarenhet av autism eller ADHD, vilket leder till bättre och mer etisk forskning.
Vad hoppas du kunna bidra med som professor i socialt arbete?
– Jag vill bidra med nya perspektiv och bättre stödinsatser för personer med autism och ADHD samt till ökad egen självförståelse inom målgruppen. Det handlar om att bygga broar mellan akademi och praktik och att vara en del av det groende internationella forskningsfältet neuroaffirmativt socialt arbete samt verka för en sådan riktning i stöd och insatser till personer med autism eller ADHD i Sverige. Jag behöver balansera mellan forskarsamhällets behov, av exempelvis, metod- och teoriutveckling, och de behov som finns både hos målgruppen och yrkesverksamma inom socialt arbete. Det handlar om att skapa samspel mellan olika perspektiv och att fungera som en slags översättare mellan akademisk, professionell och erfarenhetsbaserad kunskap, så att forskningen kan implementeras och komma till nytta i samhället.
Hanna Bertilsdotter Rosqvist började som lektor i socialt arbete på Karlstad universitet i juli 2024 och har nu befordrats till professor. Hon har tidigare varit verksam vid Södertörns högskola och Umeå universitet. Hon har skrivit flera böcker och hennes senaste bok ger ett neuroaffirmativt perspektiv på autism och ADHD inom skola, vård och omsorg.

