Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.
– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet. Vi vet att människor i Norden är mer känsliga för värme, men vi vet väldigt lite om hur de faktiskt beter sig eller upplever värme i vardagen. Det är en kunskapslucka vi vill fylla.
Än så länge är det för tidigt att säga något om skillnader mellan grupper. Men projektet kommer att undersöka hur faktorer som ålder, kön, utbildning och bostadsort (lokal eller tillrest) påverkar både upplevelse och beteende under värmeböljor.
Vad vill ni ta reda på?
– Vi undersöker hur folk anpassar sig till värme på tre sätt: hur kroppen reagerar, hur människor beter sig, och hur de ser på riskerna med värme. Vi tittar också på skillnader mellan grupper – till exempel beroende på ålder eller om man är lokalbo eller turist, säger Dide Dijkers.
Målet är att resultaten ska kunna användas av stadsplanerare, arkitekter och beslutsfattare. Genom att förstå vid vilka temperaturer folk börjar må dåligt eller anpassa sitt beteende, kan varningssystem förbättras och framtida stadsmiljöer planeras så att de är mer behagliga även under varma dagar. Resultaten kan också hjälpa till att utforma bättre informationskampanjer om värme och hälsa: innebär ökad förståelse för riskerna (med värme) att människor agerar mer skyddande?
Kunskapen kan dessutom bidra till att förbättra modeller som används för att förutsäga hur olika områden i städer kommer att upplevas klimatmässigt – inte bara utifrån väder, utan också utifrån mänskligt beteende. Det är särskilt relevant i Norden, där stadsplanering måste balansera både vinter- och sommarbehov.
Hur går datainsamlingen till?
– Vi är ute i Karlstad centrum under sommaren 2025. Där observerar vi hur folk rör sig i förhållande till solen, om de söker skugga, och hur sittplatser används. Samtidigt ställer vi frågor om hur varmt det känns, vad man har på sig, och vad man har gjort tidigare under dagen. Det ger oss en helhetsbild.
Projektet fyller flera viktiga kunskapsluckor, särskilt när det gäller hur människor rör sig och agerar i värme i just gatumiljöer – något som nästan inte studerats i Norden tidigare. Fokus ligger på svenska städer med ett varmt sommarfuktigt klimat där vintrarna är kalla, vilket gäller bland annat Karlstad, Stockholm, Gävle, Örebro och Västerås.
