– Min forskning bidrar till en större förståelse för hur vi kan stärka barns rättigheter och skydda dem bättre i digitala sammanhang, säger Germaine Hillerström, nybliven doktor i civilrätt vid Handelshögskolan.
Germaine Hillerström blev intresserad av ämnet efter att ha läst om fall där barn gjort digitala köp utan föräldrars vetskap – något som väcker frågor om ansvar och barns rättsliga handlingsförmåga.
– Många föräldrar får en chock när de plötsligt ser en faktura på flera tusen kronor för något deras barn klickat hem på några sekunder, säger Germaine Hillerström. Det väckte många frågor hos mig: Vem har ansvaret för detta? En viktig del i detta är att barn inte har en fullt utvecklad rättslig handlingsförmåga. Det innebär att de inte kan ingå avtal på samma sätt som vuxna. Tyvärr är det här ett ganska vanligt problem.
Barns digitala liv är en växande del av vardagen, men lagstiftningen har inte alltid hängt med i utvecklingen – särskilt inte när det gäller barns avtalsingående online.
– Min forskning relaterar till ett samhällsaktuellt och snabbt växande område, nämligen barns digitala liv. Allt fler barn har idag tillgång till surfplattor och smartphones från en tidig ålder och mycket av deras vardag utspelar sig i digitala miljöer. Samtidigt är juridiken inte alltid anpassad till dessa nya förutsättningar. Särskilt när det gäller barns möjlighet att ingå avtal och göra köp online.
Studien ”Barn som ingår avtal om digitala tjänster utan föräldrars uttryckliga samtycke” kombinerar traditionell juridisk analys med en granskning av beslut från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) vilket ger en praktisk inblick i hur barns digitala köp hanteras rättsligt.
– Jag tittade särskilt på tvister där barn har genomfört köp utan att föräldrarna gett sitt uttryckliga samtycke. Det gav en värdefull inblick i hur dessa situationer hanteras i praktiken och vilka juridiska frågor som ofta uppstår.
Berätta om några tydliga resultat i din forskning
– Mikrotransaktioner i appar riskerar att undergräva barns rättsliga skydd enligt 9 kap. FB. Många digitala tjänster saknar barnanpassning, vilket leder till oavsiktliga köp, otydliga ansvarsförhållanden och i vissa fall till att föräldrar skuldsätts för transaktioner de inte har godkänt. Utvecklare av digitala tjänster måste ta större ansvar för att utforma tjänster som är barnvänliga samtidigt som både barn och föräldrar behöver stärka sina digitala färdigheter. Dessutom visar studien att principen om barnets bästa inte fullt ut efterlevs i den digitala miljön.
Om ens barn har ingått i sådana här avtal – hur ska man gå tillväga för att häva dem?
– Om ett barn har gjort otillåtna köp i en app eller digital tjänst bör föräldrarna kontakta företaget så snart som möjligt efter att transaktionerna upptäcks. I vissa fall kan köpen ogiltigförklaras eftersom barn inte har full rättslig handlingsförmåga. Om föräldrarna själva har registrerat ett bank- eller kreditkort och barnet haft tillgång till föräldrars användarkonto, kan det tolkas som ett indirekt samtycke, vilket innebär att föräldrarna kan bli bundna av avtalet.
Och vad kan juridiken hjälpa till med?
– Genom att kombinera juridisk analys med praktiska exempel från verkligheten bidrar min forskning till en större förståelse för hur vi kan stärka barns rättigheter och skydda dem bättre i digitala sammanhang. Den lyfter även behovet av tydligare ansvar för de företag som skapar appar och digitala tjänster riktade till unga användare.
Vad hoppas du att din forskning kan bidra med?
– Min forskning är den första i Sverige som ur ett rättsvetenskapligt perspektiv analyserar förhållandet mellan föräldrars rättsliga ansvar och barns autonomi när barn ingår avtal om digitala tjänster. Jag hoppas att min forskning kan bidra till ökad medvetenhet om hur barns konsumtion av digitala tjänster utmanar dagens juridik. Genom att synliggöra problemen kring barns köp av digitalt innehåll vill jag lyfta frågan om hur skyddet för barn som konsumenter kan stärkas, men också uppmärksamma att även föräldrar är sårbara konsumenter i den digitala miljön och i behov av rättsligt skydd och tydligare vägledning. Förhoppningen är att forskningen ska ligga till grund för framtida lagändringar.
På vilket sätt stärker din forskning Handelshögskolan vid Karlstads universitet?
– Det gör den genom att bidra till den pågående utvecklingen av kunskap kring digitaliseringens påverkan på samhälle, rätt och ekonomi med särskilt fokus på barns digitala konsumtion. Genom att belysa hur juridiken möter nya tekniska beteenden hos yngre konsumenter breddar jag förståelsen för digitala marknader och konsumentskydd vilket ligger helt i linje med Handelshögskolans profil inom hållbarhet, etik och ansvarstagande. Dessutom visar min forskning på vikten av tvärvetenskapliga perspektiv inom juridik, teknik och samhälle - något som stärker skolans ambition att vara en relevant och samhällsnära utbildnings- och forskningsmiljö.
