En ny studie i Proceedings of the National Academy of Sciences föreslår att kommersiella satellitbildsarkiv bör öppnas för att förbättra forskningen kring FN:s globala hållbarhetsmål (SDG). Tillgång till mycket högupplösta (VHR) satellitbilder är avgörande för att övervaka småskaliga jordbruk, särskilt i låg- och medelinkomstländer där dessa jordbruk är viktiga för livsmedelsförsörjningen.

– Småbrukare, som ofta odlar på mindre än två hektar, producerar en stor del av världens mat, säger Felicia Akinyemi, docent i geomatik vid Karlstads universitet. Trots detta är deras jordbruksmetoder och produktivitet dåligt dokumenterade, delvis på grund av bristen på tillgängliga VHR-satellitbilder. Dessa bilder, som kan kosta upp till 2 euro per kvadratkilometer, är ofta för dyra för forskningsinstitutioner i dessa regioner.

Forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet är tillsammans med forskare från Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping, i Japan för att bidra till ett långsiktigt forskningssamarbete mellan Sverige och Japan.

Avit Bhowmik och Mikael Granberg, båda från CSR, befinner sig just nu i Sendai, Japan, och träffar forskare vid International Research Institute of Disaster Science, IRIDeS, vid Tohoku University, Sendai, samt Hiroshima University och Nagoya University. 

Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången. Den insikten ledde henne in på en ny väg inom forskning om samhällsrisker.

– Det var ett stort steg att gå från att arbeta med enskilda patienter till att studera grupper och fenomen på samhällsnivå, säger Johanna Gustavsson.

Med en stark grund i vården kunde Johanna använda sin praktiska erfarenhet för att navigera i forskningens akademiska värld.

Utmaningar inom samhällsriskforskning

Johannas forskningsområde är riskhantering inom folkhälsa, med fokus på skadeprevention för äldre och utvärdering av hälsofrämjande insatser. På senare år har suicidprevention fått större uppmärksamhet, ett ämne hon tycker är extra viktigt.

Att iscensätta samhällskriser genom att spela brädspel ökar inlärningen och förståelsen för utmaningar. Men hur går man tillväga för att skapa ett spel om kriser? David Olsson, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet förklarar.

Spelgenren kallas för seriösa spel. Inom denna genre finns bland annat spel om risk- och krishantering, vilka kan spelas av en grupp deltagare som endera arbetar ute i samhället med olika former av krishantering eller studenter som behöver omsätta sina kunskaper till praktik, eller en kombination av studenter och yrkesverksamma. Forskningen är en central del i att ta fram ett spel och studera dess effekter i termer av exempelvis lärande.

I skärningspunkten mellan rollspel, brädspel och simulation finner vi begreppet megagame. På Karlstads universitet genomfördes ett megagame med frågeställningen: Hur kan Sverige nå hållbar konsumtion till 2045?

Vårt samhälle bygger på ekonomisk tillväxt. Med tillväxt kommer ökad konsumtion, ökade energikostnader och ökad resursåtgång. Utan tillväxt ökar arbetslösheten. Med teknologi kommer ökad effektivitet, bekvämlighet och säkerhet. Baksidan av teknologi stavas resurskrävande och påtvingade beteenden. Hur finner samhället en balans i det här? Uppgiften är stor. Spelplanen ännu större. För att inte säga enorm.

Jenni Koivisto, (postdoktor, Karlstads universitet) och Frederike Albrecht (universitetslektor, Försvarshögskolan) har inom ramen för CNDS Interdisciplinary Grants 2024 genomfört en workshop om The Food Security in the Context of Climate Change and Extreme Weather. Syftet med workshopen var att identifiera gemensamma forskningsintressen och undersöka både tematiska och praktiska förutsättningar för ett internationellt nätverk inom livsmedelssäkerhet.

Workshopen hölls på Hotel Sigtunastiftelsen den 10-11 oktober 2024 och lockade 13 deltagare från Sverige, Norge och Finland som representerande nio universitet och organisationer, inklusive 5 CNDS-anslutna forskare från Karlstads universitet, Uppsala universitet och Försvarshögskolan samt MSB.

De två dagarna var fyllda med presentationer, diskussioner och aktiviteter som både syftade till att identifiera gemensamma grunder, idéer och teman för gemensamma projekt i framtiden och även sociala aktiviteter som hjälpte gruppen att lära känna varandra.