Nyheter

• 2020-10-06

  Hallå där Beatrice Hedelin, lektor i Risk och miljöstudier och forskare inom planeringsprocesser på regional nivå!

  Du är med i projektet “Samverkansprocesser som recept för hållbar utveckling i avrinningsområden? En studie av vattenråd i tre reglerade älvar” som är finansierat av Formas med 3 miljoner och förlängt med ytterligare ett år.

  Ert fokus verkar ligga på samverkan?
  -Hållbar utveckling kräver att man gör kloka avvägningar mellan olika samhällsintressen, som exempelvis vattenkraft, livskraftiga bestånd av lax och skydd mot översvämningar.
  I hela EU har planering och beslutsfattande i förhållande till sjöar och älvar ändrats till att bygga mer på samverkan. Samverkan ses som ett sätt att bland annat stödja kloka avvägningar, minska konflikter och skapa engagemang för miljöåtgärder. Som ett led i det arbetet har mer än hundra samverkansgrupper, så kallade ”vattenråd”, bildats i Sverige.

• 2020-09-30

  Mikael Granberg utnämnd till hedersprofessor vid RMIT i Australien

  Mikael Granberg professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker är nyligen utnämnd till hedersprofessor vid Royal Melbourne Institute of Technology University, RMIT.

  - Framförallt är det kul att den forskning vi gjort och gör får detta erkännande, säger Mikael Granberg.

  Det är vid School of Global, Urban and Social Studies på RMIT som Mikael Granberg utnämnts till hedersprofessor. Han är, genom denna utnämning, också associerad forskare vid RMITs Centre for Urban Research. Ett fokusområde vid RMIT som är relevant för Mikael Granbergs forskning är det som rör hållbara städer och speciellt, inom ramen för detta fokusområde, forskningsprogrammet Climate Change Tranformations där flera av hans samarbetspartner är aktiva forskare.

• 2020-09-03

  Klimatanpassningens politik

  Nyligen släpptes boken “The politics of adapting to climate change” där författarna Leigh Glover och Mikael Granberg från CSR, Centrum för forskning om samhällsrisker, undersöker politiska teman och politiska perspektiv som är relaterade till och påverkar samhällets klimatanpassning. Boken avser att ge en fördjupad förståelse av klimatanpassningens politik, något som är relativt försummat i tidigare och samtida forskning och forskningslitteratur.

  Boken lyfter vikten av en politisk förståelse för klimatanpassning och pekar på de politiska och sociala effekterna av klimatanpassningsåtgärder.

• 2020-07-08

  Alla kan effektivt bidra till klimatåtgärder

  Klimatåtgärder måste decentraliseras och människorna måste ta mer ansvar, enligt en ny studie av Avit Bhowmik, lektor i Risk- och miljöstudier. Studien visar att prioriteringen av klimatåtgärder i samhällen och städer är nyckeln till att lyckas med klimat- och hållbarhetsutmaningarna vi nu står inför.

  Klimatkonventionen är det svenska namnet på the United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC, som föreslår ett aktivt offentligt engagemang och stöd för arbetet mot klimatförändringar.

• 2020-06-16

  Ny studie undersöker hur kommuner använder sin krisledningsnämnd under coronapandemin

  Hur har krishanteringen i de svenska kommunerna utförts under pandemin? Det är en av frågeställningarna i en studie där forskare vid Karlstad universitet och Mittuniversitetet granskar vilka kommuner som aktiverat sin krisledningsnämnd och vilka som inte gjort det.

  Den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och hantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets resiliens. Det saknas dock djupare kunskap om hur strukturer och processer fungerar, påverkas och förändras under en pågående samhällskris.

• 2020-06-15

  Naturkatastrofer kan skapa effekter för miljön

  Det finns ett koncept som heter ”window of opportunity”. Det kan innebära att en katastrof har möjligheten att generera samhällsmässiga förändringar, som till exempel policyförändring. Det konceptet har Åsa Davidsson, doktorand på CSR, Centrum för forskning om samhällsrisker och CNDS, Centre of Natural Hazards and Disaster Science, anammat inom sin forskningoch forskar på naturkatastrofer och om de skapar förändringar som ger en effekt för miljön.

  - Jag har inte lyckats hitta liknande studier, men däremot att man använder "window of opportunity" för att skapa resiliens inom samhället eller ökad hållbar utveckling, säger Åsa Davidsson.