Hur kan universitet hjälpa studenter att må bättre och hantera stress i vardagen? Det ska ett europeiskt projekt ta reda på genom att utveckla verktyg för ökad psykologisk motståndskraft.

Projektet ELLIPSE Resilience Enhancement (ERE) är ett samarbete mellan åtta partners från sju europeiska länder som pågår mellan 2025–2027. Fokus är att ta fram nya utbildningsmaterial och digitala verktyg som stärker universitetens arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.

Ett växande behov i hela Europa

Allt fler lärosäten rapporterar att studenter mår psykiskt sämre och många universitetsanställda känner osäkerhet inför hur de ska agera när en student visar tecken på att må dåligt.

Jennie läser det sociologiska masterprogrammet i kritisk samhällsanalys och arbetar samtidigt som amanuens inom ämnet risk- och miljöstudier och vid Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR). Tidigare i år fick hon beviljat Minor Field Studies (MFS) för att undersöka hur klimatresiliens skapas i kustnära samhällen i södra Bangladesh. I början av februari bar det av till Khulna, där hon nu genomför studier för sitt examensarbete inom sociologi.

Kan du berätta lite om vad det är du gör?

Crisis Lenses: Extending Cross-Border Crisis Training into VR är en del av INCREDILAB och gör det möjligt att träna för översvämningar, skogsbränder och andra storskaliga händelser som kräver samordning mellan länder, regioner, organisationer och intressenter.
– Att bygga upp den samordningen innan en verklig kris inträffar är både svårt och avgörande, säger Ala Sarah Alaqra, docent i informatik vid Handelshögskolan.

Crisis Lenses är ett virtual reality‑(VR) träningsspel som utvecklats inom projektet INCREDILAB.

– Crisis Lenses bygger på vårt gemensamma arbete i projektet med brädspelet Collaborate or Collapse, som designades för att stödja samverkande beslutsfattande i gränsöverskridande krisscenarier, säger Ala Sarah Alaqra. Medan brädspelet uppmuntrar till strukturerade diskussioner runt ett bord, utforskar Crisis Lenses hur digitala miljöer kan tillföra nya dimensioner till lärande och träning.

Hur får vi kaffebonden i Costa Rica, det lokala skogsprojektet i Ghana och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 att tala samma språk? Det är den frågan som klimatforskaren Avit Bhowmik vid Karlstads universitet vill svara på i en ny publikation.

– Agenda 2030 är ett globalt löfte, men omställningen sker alltid lokalt. Vi behövde ett ramverk som binder ihop de två världarna, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier.

Agenda 2030 är ambitiös, komplex och ibland så övergripande att det är svårt för enskilda samhällen, organisationer eller projekt att veta hur de ska arbeta konkret. Det är utmaningen som den nya studien tar sig an.

Hur kan olika skalor mötas?

Att motivera och rusta unga för att agera mer klimatvänligt är en både nödvändig och utmanande uppgift för skolan. Erfarenheter från en internationell forskningsstudie bland gymnasieelever pekar på behov av balans i undervisningen, där elevernas riskuppfattning är den starkaste drivkraften för att vilja agera klimatsmart. Men studien visar även att en alltför stark betoning på risker snarare bidrar till ökad klimatångest än ett ökat engagemang och förändrat beteende.

Klimatförändringarna är idag den mest betydande globala utmaningen, med omfattande effekter på miljö, ekonomi, folkhälsa och social stabilitet. Skolan har därför en viktig roll i att undervisa barn och unga i klimatkunskap. 

En ny internationell analys visar en tydlig varningssignal, det senaste decenniet av klimatåtgärder har i stort misslyckats.
– Om utvecklingen fortsätter riskerar mänskligheten att hamna i ett okontrollerbart överskridande av planetens gränser, menar Avit Bhowmik, klimatforskare vid Karlstads universitet och medförfattare till studien.

Analysen, som publicerats av The Earth League, ett nätverk av ledande klimatforskare såsom Johan Rockström och John Schellnhuber, granskar tidsperioden sedan Parisavtalet antogs 2015. Resultatet är tydligt: världens samlade klimatinsatser har inte varit tillräckliga för att skydda klimatet eller planetens livsuppehållande system. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften One Earth.