Välkommen till Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR
Nyheter
-
2024-10-24
Beslutsfattandets utmaningar inspirerar forskning inom katastrofriskhantering
Forskning om rättvisa i samband med katastrofer och hållbar utveckling blir allt viktigare i en värld där klimatförändringar och sociala ojämlikheter skapar nya utmaningar. Mathilde de Goër de Herve, forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, har genom sitt arbete utforskat dessa kritiska områden och bidragit med ny kunskap om hur krishantering kan stödja en rättvisare och mer hållbar utveckling.
Mathildes akademiska karriär inleddes 2012 med studier i ekonomi vid Université Lumière Lyon II i Frankrike. Intresset för globala frågor och katastrofrisker ledde henne till att vidareutbilda sig inom hållbar territoriell utveckling genom en internationell masterexamen. Mathilde kom till Karlstads universitet som utbytesstudent under sin kandidatexamen.
-
2024-10-23
Sverige sticker ut när det gäller påbackningsolyckor
En ny studie från Karlstads universitet i samarbete med Chalmers industriteknik har avslöjat att Sverige har en högre andel påbackningsolyckor jämfört med andra länder som Frankrike och USA.
Medan frontalkollisioner ofta resulterar i allvarligare skador och har varit föremål för omfattande forskning, visar denna studie att 12 procent av alla påkörningsolyckor i Sverige är påbackningsolyckor där minst en fotgängare har blivit dödad eller skadad. Detta kan jämföras med 7 procent i både Frankrike och USA.
-
2024-09-18
Risker att samhället blir instabilt på grund av klimatkrisen
Den pågående klimatkrisen påverkar inte bara vår planet, utan börjar också skapa problem för samhället. - Vi ser saker som att människor tappar förtroendet för varandra, blir mer extrema i sina åsikter, flyr från sina hem, och att konflikter och ekonomiska problem ökar, säger forskaren Avit Bhowmik.
Just nu är världen i kaos. Enligt en rapport för 2024 var 117,3 miljoner människor tvungna att fly från sina hem till 2023, och 68 miljoner av dem på grund av krig. Förtroendet mellan människor minskar globalt, medan inflation och ekonomiska problem hotar tryggheten i samhället.
Klimatkrisen orsakar stora sociala problem
-
2024-09-16
INCREDILAB, projektet för en grönare gränsregion, sammanfattar första halvåret
– Det första halvåret har i princip genomförts enligt plan, säger Peter Bellström, projektledare och docent i informatik vid Handelshögskolan. Efter en mycket bra och givande kick-off i Arvika i mars har arbetet i projektet kommit igång riktigt bra.
För att förbättra samhällets säkerhet och beredskap i relation till klimatkriser ska arbetsmetoder och verktyg med fokus på spel utvecklas för beredskapsaktörer på båda sidor om den svensk-norska gränsen. Projektet INCREDILAB har pågått i sex månader och Peter Bellström är nöjd med första halvåret.
-
2024-08-06
Fortsatt samarbete med Japan genom MIRAI 3.0
Samverkansprojektet MIRAI går nu in i en tredje fas, för fortsatt gemensam utveckling inom utbildning, forskning och innovation. Fokus är på globala utmaningar som hälsa och åldrande befolkning, klimatförändring, hållbara samhällen och förnybar energi.
– Genom samarbetet inom MIRAI 3.0 har vi möjlighet att stärka internationalisering av utbildning samt utveckla forskningen inom viktiga områden, säger Jorge Solis, docent i elektroteknik och projektledare för MIRAI vid Karlstads universitet. Projektet går nu in i en ny fas och vi fokuserar på att tillsammans skapa bästa möjliga förutsättningar för långsiktigt och fruktbart forskningssamarbete för att bidra till de globala utmaningar som är definierade inom MIRAI 3.0.
-
2024-06-13
Ny studie avslöjar brister i Sveriges vattenförvaltning
En nyligen avslutad studie av svenska reglerade älvar, däribland Emån, Klarälven och Ätran, har kastat ljus över hur samverkan och styrning av vattenförvaltning fungerar i Sverige. Forskare från Karlstads universitet har identifierat flera viktiga hållbarhetsutmaningar kopplade till vattenreglering, inklusive klimatarbete, översvämningsrisker och biodiversitet.
Studien visar tydliga tecken på att de över 100 vattenråd som bildats i Sverige, vilka ansvarar för förvaltning av avrinningsområden, ofta saknar ett helhetsperspektiv på vattenförvaltning. Trots att ett grundläggande syfte med dessa råd var att skapa en bredare och mer integrerad förvaltning, saknas representanter för översvämningsrisker i de tre vattenråd som undersökts.