Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.

– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet. Vi vet att människor i Norden är mer känsliga för värme, men vi vet väldigt lite om hur de faktiskt beter sig eller upplever värme i vardagen. Det är en kunskapslucka vi vill fylla.

Än så länge är det för tidigt att säga något om skillnader mellan grupper. Men projektet kommer att undersöka hur faktorer som ålder, kön, utbildning och bostadsort (lokal eller tillrest) påverkar både upplevelse och beteende under värmeböljor.

Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.

Två projekt med projektledning på Karlstads universitet har genom MIRAI erhållit frömedel som ska ge våra forskare möjlighet till internationellt samarbete och ökad mobilitet.

MIRAI, med stöd från STINT, utlyste finansiering för att stödja forskningssamarbeten mellan medlemsuniversiteten i Japan och Sverige. Syftet är att utveckla nya och befintliga samarbeten genom innovativa projekt. Av 43 ansökningar valdes elva projekt ut för finansiering, varav två projektleds på Karlstads universitet.

En ny studie i Proceedings of the National Academy of Sciences föreslår att kommersiella satellitbildsarkiv bör öppnas för att förbättra forskningen kring FN:s globala hållbarhetsmål (SDG). Tillgång till mycket högupplösta (VHR) satellitbilder är avgörande för att övervaka småskaliga jordbruk, särskilt i låg- och medelinkomstländer där dessa jordbruk är viktiga för livsmedelsförsörjningen.

– Småbrukare, som ofta odlar på mindre än två hektar, producerar en stor del av världens mat, säger Felicia Akinyemi, docent i geomatik vid Karlstads universitet. Trots detta är deras jordbruksmetoder och produktivitet dåligt dokumenterade, delvis på grund av bristen på tillgängliga VHR-satellitbilder. Dessa bilder, som kan kosta upp till 2 euro per kvadratkilometer, är ofta för dyra för forskningsinstitutioner i dessa regioner.

Forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet är tillsammans med forskare från Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping, i Japan för att bidra till ett långsiktigt forskningssamarbete mellan Sverige och Japan.

Avit Bhowmik och Mikael Granberg, båda från CSR, befinner sig just nu i Sendai, Japan, och träffar forskare vid International Research Institute of Disaster Science, IRIDeS, vid Tohoku University, Sendai, samt Hiroshima University och Nagoya University. 

Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången. Den insikten ledde henne in på en ny väg inom forskning om samhällsrisker.

– Det var ett stort steg att gå från att arbeta med enskilda patienter till att studera grupper och fenomen på samhällsnivå, säger Johanna Gustavsson.

Med en stark grund i vården kunde Johanna använda sin praktiska erfarenhet för att navigera i forskningens akademiska värld.

Utmaningar inom samhällsriskforskning

Johannas forskningsområde är riskhantering inom folkhälsa, med fokus på skadeprevention för äldre och utvärdering av hälsofrämjande insatser. På senare år har suicidprevention fått större uppmärksamhet, ett ämne hon tycker är extra viktigt.