När världens ledare samlas i Belém, Brasilien, för FN:s klimatmöte COP30, står en ny rapport i centrum för diskussionerna: 2025 års Global Tipping Points Report. Rapporten varnar för att flera av jordens kritiska klimatsystem närmar sig – eller redan har passerat – farliga trösklar.
Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Temat för andra utgåvan är – Energi.
I detta temanummer svarar forskarna bland annat på frågorna: Hur kan vi förena klimatnytta med hänsyn till miljö och samhälle i framtidens energisystem? Hur kan energikrävande papperstillverkning effektiviseras?
Konferensen Flood Risk Sweden handlade om att fördjupa förståelsen av dynamiska översvämningsrisker, exponering, sårbarhet och anpassningsstrategier. I ett tvärvetenskapligt samarbete presenterades innovativa metoder och datadriven forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige.
Klimatanpassning, översvämningsrisker och dagvattenhantering ställer allt högre krav på kommunerna, samtidigt som resurserna minskar.
Efter en lång och torr sommar öppnar sig himlen och regnet vräker ner – men vart ska allt ta vägen? Den frågan ligger till grund för Sofia Hallerbäcks forskning om hur städer kan anpassas till ett allt vildare klimat.
Hur förberedd är du om en kris skulle uppstå i hemmet? Under Beredskapsveckan får studenter och medarbetare chansen att testa sina kunskaper i Exitainern – en mobil utbildningsmiljö som simulerar en krissituation. Den kommer att stå uppställd utanför stora entrén.
Den 23 september får studenter och medarbetare möjlighet att besöka Exitainern, en mobil utbildningsmiljö som simulerar en krissituation.
Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.
– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet.
Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre.
Två projekt med projektledning på Karlstads universitet har genom MIRAI erhållit frömedel som ska ge våra forskare möjlighet till internationellt samarbete och ökad mobilitet.
MIRAI, med stöd från STINT, utlyste finansiering för att stödja forskningssamarbeten mellan medlemsuniversiteten i Japan och Sverige. Syftet är att utveckla nya och befintliga samarbeten genom innovativa projekt.
En ny studie i Proceedings of the National Academy of Sciences föreslår att kommersiella satellitbildsarkiv bör öppnas för att förbättra forskningen kring FN:s globala hållbarhetsmål (SDG).
Forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet är tillsammans med forskare från Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping, i Japan för att bidra till ett långsiktigt forskningssamarbete mellan Sverige och Japan.
Avit Bhowmik och Mikael Granberg, båda från CSR, befinner sig just nu i Sendai, Japan, och träffar forskare vid International Research Institute of Disaster Science, IRIDeS, vid Tohoku University, S
Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången.
Att iscensätta samhällskriser genom att spela brädspel ökar inlärningen och förståelsen för utmaningar. Men hur går man tillväga för att skapa ett spel om kriser? David Olsson, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet förklarar.
Spelgenren kallas för seriösa spel.
I skärningspunkten mellan rollspel, brädspel och simulation finner vi begreppet megagame. På Karlstads universitet genomfördes ett megagame med frågeställningen: Hur kan Sverige nå hållbar konsumtion till 2045?
Vårt samhälle bygger på ekonomisk tillväxt. Med tillväxt kommer ökad konsumtion, ökade energikostnader och ökad resursåtgång. Utan tillväxt ökar arbetslösheten. Med teknologi kommer ökad effektivitet, bekvämlighet och säkerhet.
Jenni Koivisto, (postdoktor, Karlstads universitet) och Frederike Albrecht (universitetslektor, Försvarshögskolan) har inom ramen för CNDS Interdisciplinary Grants 2024 genomfört en workshop om The Food Security in the Context of Climate Change and Extreme Weather.
Karlstads universitet och Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, hade glädjen att vara värd för ett forskningsseminarium om katastrofriskhantering (Disaster Risk Management, DRM), där experter samlades för att utforska den komplexa balansen mellan kort- och långsiktiga tidsperspektiv.
Karlstads universitet har beviljats två forskningsbidrag från Vinnova och Energimyndigheten för att stärka hållbarhetsarbetet i Värmland under perioden 2025–2027.
Vad händer när den globala och nationella hållbarhetspolitiken ska hanteras utifrån lokala förutsättningar? Vad har kommunen eller det lilla lokalsamhället för handlingsutrymme och verktyg för att hantera omställningsutmaningar eller samhällsrisker?
Klimatförändringar skapar inte bara naturkatastrofer utan också klimatoro, särskilt hos unga. För att möta detta lanserade en forskare från Karlstads universitet och The Long Game-teamet en ny läroplan vid FN:s klimatkonferens COP29 i Azerbajdzjan. Syftet?
Utställningen ”Vittnesmål från de nya klimatzonerna”, som skildrar hur människor på olika sätt påverkas av klimatförändringar och deras försök att anpassa sig, finns att besöka på universitetsbiblioteket mellan den 11 november och 13 december.
– Genom utställningen vill vi medverka till att sprida kunskap om klimatförändringar och lyfta hur viktigt det är att hantera klimatrelaterade risker för en hållbar utveckling, säger Emelie Hindersson, koordinator på Centrum för fo
