När världens urbana utmaningar diskuteras är det ofta megastäder som Mumbai, Lagos och Nairobi som hamnar i fokus. En ny studie vid Karlstads universitet visar dock att en stor del av de människor som lever i områden präglade av urban utsatthet finns i betydligt mindre städer.
– Det viktigaste fyndet är att mer än en tredjedel av de människor vi identifierade finns i små och medelstora städer, säger Sai Ganesh Veeravalli, doktorand i risk- och miljöstudier/geomatik vid Karlstads universitet och studiens försteförfattare.
I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Cities har forskare analyserat 5 132 städer i 103 länder i Afrika, Asien samt Latinamerika och Karibien. Forskarna uppskattar att omkring 395 miljoner människor bor i stadsdelar som kännetecknas av tät bebyggelse, mindre byggnader och begränsad tillgång till vägnät, rumsliga mönster som kan indikera urban utsatthet. Av dessa bor cirka 136 miljoner, mer än en tredjedel, i små och medelstora städer.
– Forskning om urban utsatthet fokuserar ofta på stora storstadsområden, men våra resultat visar att en betydande del av utmaningen finns någon annanstans, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Mindre städer hamnar lätt i skymundan
Forskarna hade väntat sig att hitta områden präglade av urban utsatthet även utanför världens största städer, men omfattningen överraskade dem.
– Vi visste att urban utsatthet finns även utanför de största städerna, men vi hade inte väntat oss att små och medelstora städer skulle stå för mer än en tredjedel av den berörda befolkningen. Det som också var slående var bristen på tidigare forskning att jämföra resultaten med. Det belyser ett bredare problem: många mindre städer är fortfarande underrepresenterade i globala databaser och inom urbanforskningen, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Enligt forskarna kan detta bidra till en självförstärkande cirkel. Mindre städer har ofta begränsade ekonomiska resurser, mindre planeringskapacitet och färre tekniska experter än större urbana centra. Samtidigt får de mindre uppmärksamhet från forskare, beslutsfattare och internationella utvecklingsorganisationer.
– När mindre data samlas in om de här städerna blir det svårare att förstå deras utmaningar och rikta insatser och investeringar på ett effektivt sätt. Ett av målen med den här studien var att bidra till att bryta den cirkeln, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Öppna geodata och AI ger en ny bild av städerna
För att analysera tusentals städer på ett enhetligt och jämförbart sätt kombinerade forskarna öppna geodata med maskininlärning och referensdata som delvis bygger på jordobservation. I stället för att direkt mäta inkomstnivåer eller andra socioekonomiska förhållanden analyserade de stadsdelarnas fysiska struktur, bland annat bebyggelsens täthet och storlek, tomtstruktur, vägnät och tillgänglighet.
Forskarna beskriver detta som morfologisk deprivation, det vill säga urban utsatthet som avspeglas i den fysiska utformningen och tillgängligheten i stadsområden. Metoden ger inte en fullständig bild av människors socioekonomiska villkor, men kan synliggöra rumsliga mönster som annars är svåra att identifiera i stor skala.
Modellen tränades med referensdata från åtta städer där stadsområden med respektive utan urban utsatthet tidigare kartlagts. Därefter testades modellens förmåga att fungera i andra städer innan den användes för att analysera tusentals städer i flera delar av världen.
– Det som gör studien unik är dess omfattning och jämförbarhet. Vi kunde använda samma ramverk på stadsdelsnivå i över 5 000 städer och 103 länder. Fram till nyligen har det saknats ett gemensamt rumsligt ramverk som gjort den här typen av analyser möjliga, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Ett verktyg för bättre beslutsunderlag
Forskarna betonar att resultaten inte utgör en slutgiltig bedömning av människors levnadsförhållanden. Kartorna är i stället tänkta som ett verktyg för att identifiera områden där närmare analyser och riktade insatser kan behövas. Data och kartor har gjorts öppet tillgängliga och kan användas av kommuner, myndigheter, biståndsorganisationer, utvecklingsorganisationer och forskare.
– Materialet kan ge en första överblick över var urban utsatthet kan vara koncentrerad. Resultaten behöver sedan kombineras med lokal kunskap om infrastruktur, bostäder, samhällsservice och klimatrelaterade risker. Våra kartor ersätter inte lokala bedömningar, men kan fungera som ett stöd i sådana processer, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Flytta fokus bortom megastäderna
Forskarna hoppas att studien ska bidra till en bredare förståelse av utmaningar kopplade till urban utveckling och leda till större uppmärksamhet för mindre städer.
– Om vi menar allvar med målet om hållbara städer och förbättrade levnadsvillkor globalt kan vi inte enbart fokusera på megastäderna. Vi behöver också förstå verkligheten i de små och medelstora städer där miljontals människor bor, säger Sai Ganesh Veeravalli.
För Sai Ganesh Veeravalli är publiceringen i Nature Cities också en viktig personlig milstolpe.
– Det här är min första vetenskapliga artikel som doktorand, så att få den publicerad i Nature Cities känns väldigt betydelsefullt. Men ännu viktigare är att den speglar ett genuint samarbete mellan forskare från flera universitet och länder. Jag är särskilt glad över att både artikeln och det underliggande dataunderlaget är öppet tillgängliga, så att andra kan använda, testa och bygga vidare på resultaten, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Studien är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Columbia University, University of Twente, University of Würzburg och Public University of Navarra.
Läs artikeln i Nature Cities här: https://www.nature.com/articles/s44284-026-00498-w
