Nyligen släpptes boken “The politics of adapting to climate change” där författarna Leigh Glover och Mikael Granberg från CSR, Centrum för forskning om samhällsrisker, undersöker politiska teman och politiska perspektiv som är relaterade till och påverkar samhällets klimatanpassning.
Hur har krishanteringen i de svenska kommunerna utförts under pandemin? Det är en av frågeställningarna i en studie där forskare vid Karlstad universitet och Mittuniversitetet granskar vilka kommuner som aktiverat sin krisledningsnämnd och vilka som inte gjort det.
Den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och hantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets resiliens.
Det finns ett koncept som heter ”window of opportunity”. Det kan innebära att en katastrof har möjligheten att generera samhällsmässiga förändringar, som till exempel policyförändring.
Den pågående coronapandemin utgör en förändring för alla i samhället med mycket stor påfrestning på både global nivå och för enskilda individer. Hur klarar de gamla i vårt samhälle att hantera och förhålla sig till krisen?
Två faktorer är avgörande för att minska flygresorna. Det handlar om politiska och sociala incitament samt att människor tar till sig lärdomar från utbildning i klimatförändringar.
Flygresor står för en stor andel av de enskilda växthusgasutsläppen.
För att uppnå målen i klimatavtalet från Paris krävs en radikal global förändring av samhället för att sänka utsläppskurvan och halvera de globala utsläppen till senast 2030.
I tidskriften ”Proceedings of the National Academy of Sciences” presenterades en artikel om hur ny forskning kommit fram till att sex åtgärder för klimatförändringar kan förändra människors beteende och i och med det snabbt förändra samhällen.
