Efter flera års uppehåll satsar Karlstads universitet nu återigen på Forskarfredag.
– Det känns jättekul att få visa upp vår forskning, säger projektledare Åsa Bongnell-Höjer.
Forskarfredag pågår hela veckan, från måndag till lördag, och här kan du läsa hela programmet med utförligare beskrivningar av de olika arrangemangen:
Forskarfredag
Fredagens program är bokat för skolor, men lördagens programpunkter är öppna för allmänheten.
– Till exempel har vi ”Riskvandring i
Sommarens regnmängder har nog inte undgått någon. På sina håll i landet fick vi uppleva både skyfall och dess konsekvenser som höga vattenflöden och översvämningar. Skyfallsrisker och hur de ska hanteras är precis det som undersöks i forskningsprojektet SPARC som pågår till slutet av 2025.
Räddningstjänsten Karlstadsregionen har med hjälp av forskare från Karlstads universitet tagit ett spännande steg mot att integrera undervisning om krisberedskap i skolan. Genom ett nyskapande undervisningsmaterial för elever i årskurs 1-6 vill de ge kunskaper om hur man förbereder sig inför och hanterar kriser.
- Från strömavbrott till farliga miljöer, det framtagna materialet täcker olika scenarier där viktiga samhällsfunktioner kan slås ut.
- Jag hoppas att min forskning kommer att bidra till en bättre förberedelse för framtida katastrofer, säger Åsa Davidsson, doktorand vid Karlstads universitet.
Åsa Davidssons forskning visar att det finns två typer av förändringar som kan uppstå efter en naturolycka: förändringar med effekt på miljön och förändringar för förbättrad beredskap vid händelse av tsunami.
- Genom att använda konceptet "window of opportunity" kan naturolyckor öppna upp möjligheter för pos
”Agera nu, imorgon kan det vara för sent!” och ”Låt bilen stå – börja gå” var två av många tydliga budskap från skolklasserna som nyligen besökte RiskLab vid Karlstads universitet. Förutom att jobba fram plakat med klimatbudskap fick eleverna också samarbeta kring att skydda Karlstad från översvämning i spelet Floodville och diskutera krisberedskap.
Hur påverkar det varmare klimatet oss? Vad händer om sjukhuset blir översvämmat?
En nyligen publicerad rapport från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, har kartlagt den fysiska aktiviteten och hälsostatusen hos seniorer i Karlstad kommun.
Forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet har genomfört en studie om mobilappguidade klimatvandringar som ett sätt att förmedla kunskap om klimatförändringar och dess effekter.
Studien, som gjordes på uppdrag av SMHI och är en del av de särskilda medel som SMHI har för att bidra till klimatanpassningsarbete, undersökte hur människor upplever klimatförändringar utifrån en berättelse och om denna berättelse kan ge oss insikter om
Mandatperioden för den rådgivande kommittén för Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, gick ut den 31 december 2022 och vikarierande rektor Margareta Friman har beslutat om en ny rådgivande kommitté. Kommande mandatperiod sträcker sig från den 9 februari 2023 till 31 december 2025.
Den nya rådgivande kommittén består av såväl externa ledamöter som ledamöter från Karlstads universitet.
Den senaste IPCC-rapporten om klimatförändringar betonar vikten av att alla aktörer, oavsett om de är statliga eller inte, bidrar till kampen mot klimatförändringarna.
Klimatförändringar med potentiell risk för katastrofala konsekvenser som skogsbränder och översvämningar beskrivs ofta som samhällskriser. I vilken omfattning är samhället utsatt för risk? Är klimatriskerna begränsade till specifika sociala grupper och platser, eller är hela samhället hotat?
Skyfall som orsakar lokala översvämningar är ett vanligt och kostsamt fenomen i Sverige. De kan orsaka vattenfyllda källare och skador på infrastruktur som kan medföra betydande problem för individer och samhälle.
Ny forskning från Karlstads universitet undersöker effekten av statliga stimulansmedel för suicidprevention som under tre år delats ut till regioner och kommuner.
David Olsson tillsammans med Ruth Björkholm, båda medarbetare på Centrum för forskning om samhällsrisker, har varit i Varanasi i Indien i tre veckor och bland annat diskuterat samarbeten inom utbildning och forskning.
David och Ruth åkte till Indien på ett lärarutbyte genom Linnaeus-Palmestipendiet. Linnaeus-Palmeprogrammet syftar till att stärka partnerskap mellan svenska lärosäten och lärosäten i låg- och medelinkomstländer.
Sverige upplever redan nu och kommer i framtiden att få uppleva flera extrema väderhändelser på grund av klimatförändringar till följd av den globala uppvärmningen. Det kommer att påverka människors existens och vårt samhälle och kräva anpassning av olika slag.
Under de senaste åren har kriserna kommit närmare. Varför är vissa problem i samhället så svåra att lösa? Ofta finns kunskap, teknik och resurser, men ändå går det trögt eller inte alls inom vissa områden.
Det var ett trivsamt sorl från engagerade studenter och besökare i Transformum på eftermiddagen den 7 november. Seminarium och posterutställning om "Perspektiv på Riskhantering i samhället" pågick med engagerade besökare och studenter.
Masterstudenter i kursen "Riskhantering i samhället" och forskare fokuserade tillsammans på aktuella forskningsområden under eftermiddagen.
Den 21 juni samlades rektorer och chefer från Karlstads kommuns barn- och ungdomsförvaltning för en utbildningsdag kring klimatförändringar och klimatoro tillsammans med Karlstads universitet.
Varje år utser Karlstad studentkår Årets bästa lärare med syfte att uppmärksamma lärares pedagogiska färdigheter utifrån ett studentperspektiv. I år går priset till Jenni Koivisto, adjunkt i risk- och miljöstudier som undervisar inom programmen Risk och miljö och Riskhantering i samhället.
– Jag blev väldigt överraskad över att få det här priset men det känns såklart oerhört roligt och hedrande.
Mangrove är en buske eller träd, som växer längs kusterna i tropiska och subtropiska miljöer. Växten trivs i saltvatten eller bräckt vatten, frodas ofta i tuff miljö och är van vid naturliga störningar som tropiska cykloner. Men trots sin motståndskraft har stora områden med mangroveväxter successivt försvunnit. Under de senaste tre decennierna har 8 600 km2 mangroveskogar dött ut – en yta motsvarande staden Tokyo.
