Sverige upplever redan nu och kommer i framtiden att få uppleva flera extrema väderhändelser på grund av klimatförändringar till följd av den globala uppvärmningen. Det kommer att påverka människors existens och vårt samhälle och kräva anpassning av olika slag. Genom fängslande berättelser, som tillgängliggörs till exempel genom appar, kan vår förståelse för hur det är att leva i ett förändrat klimat öka.
- Men leder det till att vi ändrar vårt beteende, och vad är det som ligger till grund för beteendeändringar i så fall? säger Jenny Friedl, beteendevetare och forskningsassistent på Centrum för forskning om samhällsrisker som utfört studien.
Studien handlar om att förstå hur människor uppfattar klimatförändringar och risker i sin närmiljö utifrån en digital berättarvandring. Att tillhandahålla faktainformation om klimatförändringar är en av de mesta använda metoderna för att uppmuntra människor till att ändra sina beteenden. Med hjälp av information kan människor utveckla sin förståelse för specifika problem och hur de kan agera för att lösa problemen. Forskning inom miljöpsykologi visar att information kan leda till ökad kunskap, men det leder inte nödvändigtvis till en beteendeförändring.
Beteendeförändring utifrån en berättarvandring?
De senaste åren har intresse väckts för hur berättelser om klimatförändringar och risker kan hjälpa människor att ändra sina beteenden respektive anpassa sig till förändringar i sin omvärld. Psykologisk forskning har visat att vi i högre grad förlitar oss på våra erfarenheter och upplevelser än på fakta för att ändra eller utveckla vår uppfattning och våra beteenden.
- Hur de digitala berättarvandringarna som finns just nu i Sverige bidrar till att människor utvecklar sin riskuppfattning, samt kunskap om framtida klimatförändringar är okänt, säger Jenny Friedl. Följaktligen blev det en intressant frågeställning för oss och för SMHI.
Datainsamlingen för studien ägde rum i mitten av december genom intervjuer av människor som har gjort klimatvandringar.
- Det blev sydkusten för där finns just nu två digitala klimatvandringar tillgängliga, säger JennyFriedl. Jag har varit i Simrishamn under tre dagar och fyra dagar i Falsterbo.
Vandringen väckte känslor och funderingar
Respondenterna uttryckte att klimatvandringarna gav dem ett starkt intryck om vad som skulle kunna hända i framtiden. Genom att vara på plats och lyssna, exempelvis på hur Backafloden år 1872 översvämmade Simrishamns hamn, vilket innebar förlust av liv och egendom för många människor, kunde respondenterna relatera till människornas känslor, tankar och händelsen i berättelsen.
- Respondenterna kände av hur det var att utsättas för översvämningen samt funderade kring vad klimatförändringar kan innebära, säger Jenny Friedl.
De flesta personer som intervjuades uttryckte frågan: ” gör vi tillräckligt för att anpassa oss till klimatförändringar och reducera riskerna?”. De efterfrågade ett större ansvarstagande på politisk nivå, både på nationell och mer lokal nivå, för att skapa en konstruktiv övergång från dagens fossilberoende till ett fossilfritt samhälle. Ansvarstagandet skulle enligt respondenterna behöva innebära att skapa förutsättningar genom lagar/policys/regler som stödjer den enskilde personen i att kunna hantera de utmaningar som finns i omställningen.
En annan fråga som kom upp var hur vi kan förena de sociala, samhälleliga utmaningarna med de fysiska utmaningarna som klimatförändringar medför. Intervjuerna visade att de flesta respondenterna var både motiverade och kapabla att förändra beteende och anpassa sig till klimatförändringarna, men att de väntade på att få den tydliga uppmaningen eller konkreta metoder att verkligen göra det.
- Människor älskar en god berättelse – annars skulle vi ju inte läsa romaner, gå på bio, följa en serie på TV eller lyssna på ljud-poddar och radioprogram, säger Jenny Friedl. Om vi lär oss att förstå hur vi kan skapa en fängslande berättelse om klimatet som utvecklar vår förståelse för hur det är att leva i ett förändrat klimat, kan kanske en sådan berättelse vara del av incitament och uppmaning som behövs för att ändra beteenden.
Studien undersöker också hur apparna är utformade och hur respondenterna upplevde det att använda apparna som guide. Projektet är finansierat av SMHI och knutet till projektet finns en referensgrupp med forskare inom Risk- och miljöstudier, psykologi, informatik och geografididaktik. Efter analys av datamaterialet kommer en rapport att redovisas för forskarkollegor och myndighetsrepresentanter.
