- Vi konstaterar att samhällsrisk uppstår när livsuppehållande system hotas, säger Mikael Granberg. Systemkollapser och konflikter om resurser är en global utmaning och vi måste agera nu.
Klimatförändringar har redan börjat påverka livsuppehållande ekologiska system världen över och dess konsekvenser är särskilt kännbara på platser och för individer med begränsade resurser. Teknologisk utveckling bidrar också till ökad sårbarhet då vi blir alltmer beroende av kritisk teknologisk infrastruktur.
I boken ”Climate Change as Societal Risk: Revealing Threats, Reshaping Values” publicerad av Palgrave Macmillan, utforskar Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och Leigh Glover, affilierad senior forskare på Centrum för forskning om samhällsrisker, klimatförändringar som samhällsrisk och pekar på hur dessa risker visar sig globalt.
- Idag står vi inför en global risk med lokala effekter som kan leda till socialt kaos och ekologisk förstörelse, säger Mikael Granberg.
För att minimera de sociala och ekologiska skadorna krävs komplexa förändringar inom ekonomi, transport, energiproduktion och kulturella system. En självvald kursändring mot hållbarhet är effektivare än reaktiva åtgärder.
Klimatrisker omformar beteenden på alla nivåer i samhället. Forskarna ser redan en medveten kursändring hos individer och organisationer för att motverka framtida effekter. Dock är klimatförändringar redan så långt gångna att det kommer att tvinga samhällen till ytterligare förändringar, både i hanteringen av befintliga effekter och i att minska sårbarheten för framtida risker.
- Vår bok visa hur klimatrisker avslöjar samhällets sociala strukturer och politiska prioriteringar, säger Mikael Granberg. De mest sårbara grupperna är ofta de som påverkat klimatet minst. Samtidigt bygger samhällets prioriteringar av skyddsåtgärder oftast på ekonomiska faktorer snarare än verklig sårbarhet, vilket synliggör samhällets ojämlikheter.
För att förstå och hantera klimatrisker behöver beslutsfattare och samhället som helhet förstå att detta inte är ett problem som kan lösas med små, tekniska justeringar. Djupgående förändringar av samhällets strukturer och funktionssätt är nödvändiga. Politiska och sociala dimensioner, som ojämlikhet och maktrelationer, måste integreras i beslutsfattandet för att minska samhällens sårbarhet.
De mest angelägna frågorna och utmaningarna är att förstå klimatförändringar som en samhällsrisk och att analysera och åtgärda svagheter i befintliga besluts- och styrningssystem. Att fokusera på samhällsrisk ger oss möjlighet att tänka brett och kreativt för att hantera klimatrisker och främja hållbara samhälls- och miljöförändringar.
- Vi måste agera nu för att säkra en hållbar framtid för alla, avslutar Mikael Granberg.
