Patrik Pedersen var med i en idésprint som Karlstads universitet arrangerade i samarbete med Drivhuset inom projektet CriseIT. Patrik ingick i den vinnande (tvärvetenskapliga) gruppen och har byggt vidare på idésprintens tema. Resultatet är kandidatuppsatsen "Mobila applikationer för att koordinera frivilligas krisarbete: En behovsanalys av möjligheter och utmaningar".
Patrik Pedersen, nybliven alumn från IT-designprogrammet, hur kommer det sig att du skrivit om just det här ämnet?
- Hur man kan använda mobilapplikationer i samband med krisarbete är något som jag tänkt på redan innan jag påbörjade min utbildning och under mina studieår har det blivit ett relevant ämne. Med allt från skogsbränder till den nuvarande Coronapandemin så föll det sig naturligt.
Din slutsats är att det kan finnas ett behov av en mobilapplikation för att koordinera frivilliga insatser vid en kris – hur skulle den rent praktiskt kunna hjälpa till i arbetet?
- Framförallt genom att effektivisera krisarbeten och då inom områden som berör kommunikation och navigering. Samtidigt krävs det att någon förvaltar applikationen efter att den släppts samt att tekniska hjälpmedel i form av mobilappar ska accepteras av slutanvändarna.
Vilka funktioner är viktigast att ha med i en sådan här applikation?
- I studien så identifierades främst tre viktiga funktioner utifrån respondenternas svar. Den första är registrering av arbetstid där det ska vara möjligt att logga in och ut vid tjänst, och det kan ju kopplas till allt från eventuella tidrapporter för lön till att hålla koll på vilka som går av/på vid uppdrag.
Andra funktionen är verifiering av arbetstagaren. Det innebär att den eventuella arbetstagaren exempelvis ska verifieras genom BankID eller QR-kod på körkortet för att på så vis snabbt få relevanta kontaktuppgifter och dels för att kunna köra arbetstagaren genom belastningsregister om det skulle behövas.
Den tredje funktionen är geografisk begränsning av informationsdelning vilket innebär att information som delas först och främst ska visas för de inblandade inom det geografiska krisdrabbade området.
I övrigt när det kommer till viktiga funktioner så skiljer det sig lite på hur uppdragen ser ut eller vilka problemområden som ska hanteras. Sett utifrån den frivilliges perspektiv är meddelanden med kort och koncis information viktigt. Kartfunktioner är också väldigt värdefulla då det framkommit i studien att de kan fungera på sådant sätt att en arbetsledare på karta kan positionera och följa de som är ute i fält. Exempelvis vid sökinsatser så kan sökområden delas in i zoner som markeras som genomsökta av de frivilliga. Därpå kan koordinater för nya sökområden matas in och sökarbetet kan då fortsätta i nya områden utan man behöver kontakta personer fysiskt.
Ett annat exempel är kartor med referenspunkter till platser i samhället där det vid kriser kan behövas trygghetspunkter, där kan uppgifter relaterat till platserna styras via kartor. Frivilliga kan då samarbeta mot en central som kan följa hur det ser ut med tillgång på material och om det behövs påfyllnad vid dessa trygghetspunkter.
Hur skiljer sig svaren från räddningstjänsten från de från FRG – eller finns det någon röd tråd?
- Jag skulle ändå säga att det finns en del likheter i svaren från båda parterna, speciellt när det kommer till applikationens funktionalitet. De respondenter jag har använt mig av i studien har ett samarbete med varandra och tänker lite på samma sätt samt att de vet var de står i sina respektive uppgifter när det väl kommer till kritan.
Samtidigt har personal från räddningstjänsten kanske ett annat tänk där det finns fler utmaningar än möjligheter som behöver lösas och som inte ligger innanför mitt undersökningsområde kopplat till informatik utan rör mer juridiska delar eller frågor som berör exempelvis förvaltning av applikationen.
Är du först med att undersöka det här eller finns det andra studier? Vad har de i så fall visat?
- I min studie har jag utgått ifrån tidigare artiklar som berör ämnet informatik och krisarbeten. Och studier ser olika ut beroende på i vilket land de utförts i. En krisapplikation eller ett krissystem kan fungera helt annorlunda i USA jämfört med Sverige beroende på juridiska frågor som ”vad får appen innehålla?” eller ”hur får informationsdelning utföras?”. Men jag har läst en del studier som berör många liknande undersökningsfrågor och i det stora hela så upplever jag att mobila krisapplikationer är något som behöver undersökas mer.
Finns det något som du vill fortsätta med inom det här området?
- I nuläget så blir det inga fler skolstudier för min del utan nu är det arbetslivet som hägrar. Men dyker det upp ett jobb relaterat till det jag undersökt så skulle jag självklart kunna tänka mig att fortsätta med det. Just nu känns det dock som att det är flera områden som behöver redas ut innan en möjlig applikation sätts i bruk.
