Magnus Johansson, docent i risk- och miljöstudier har utsetts till excellent lärare. Titeln excellent lärare ges till lärare som utvecklar undervisningen genom att förena den med forskning och hjälper studenter att förstå och tänka på nya sätt.
Du har nyligen fått utmärkelsen excellent lärare. Vad betyder den för dig?
– Utnämningen betyder mycket för mig. Dels är det förstås hedrande, men det är också ett kvitto på att jag har lyckats använda bra tips och metoder från vetenskapliga studier i min undervisning. Samtidigt är det svårt att se det som en individuell prestation. Jag arbetar i en miljö där många kollegor är intresserade av pedagogik och ständigt vill utveckla undervisningen.
Vad undervisar du i idag?
– Jag arbetar inom risk- och miljöstudier, framför allt på masterprogrammet Riskhantering i samhället. Där handlar undervisningen om hur samhället kan förebygga och hantera katastrofer, olyckor och andra risker.
På vilket sätt skulle du säga att du bidrar till utveckling av undervisningen?
– Jag har varit programledare i ungefär tio år. Under den tiden har jag varit med och utvecklat programmet och tagit fram nya kurser. Ledarskapet har varit en viktig del av arbetet, liksom att skapa goda förutsättningar för både studenter och lärare att utvecklas. För ungefär tio år sedan skapade ämnet ett forum som vi kallar ”Pedagogiskt pentry”. Där träffas vi över lunch två till tre gånger per termin för att diskutera olika pedagogiska teman och utbyta erfarenheter. Inför träffarna läser vi ofta en artikel eller tittar på ett inspelat föredrag som sedan ligger till grund för diskussionen. På senare år har vi bland annat diskuterat socialisering, AI och examination samt samverkansinlärning. Ofta kommer idéerna från någon som går en universitetspedagogisk kurs och har stött på något särskilt intressant som man vill dela med sig av till kollegorna.
Du har också forskat inom pedagogik. Vad har den forskningen handlat om?
– Tillsammans med några kollegor har jag arbetat med att utveckla en undervisningsmodell för fortbildning av yrkesverksamma inom klimatanpassning och riskreducerande arbete. Modellen kombinerar digitala asynkrona uppgifter med socialt lärande, studiebesök och samverkan med olika samhällsaktörer. Utgångspunkten är att det runt om i samhället utvecklas många lokala lösningar på de utmaningar som klimatförändringarna för med sig. Dessa erfarenheter innehåller mycket kunskap som vi vill ta tillvara i undervisningen. Därför får deltagarna möta olika aktörer och studera konkreta exempel på plats i olika kommuner och verksamheter.
Varför är frågor om riskhantering och klimatanpassning så aktuella idag?
– Klimatförändringarna är inte längre något som ligger långt fram i tiden. Vi ser redan idag hur extrema väderhändelser blir vanligare och påverkar samhällen på många olika sätt. Därför behöver vi förbereda oss och bygga upp kunskap om hur risker kan hanteras. Studenterna får verktyg för att förstå risker på samhällsnivå och hur man kan arbeta förebyggande och förberedande. Konsekvenserna av klimatförändringarna innebär både stora samhällskostnader och risk för hälsa och liv, så att arbeta mer proaktivt, minska riskerna och stärka samhällets beredskap är en mycket viktig uppgift.
Vad betyder pedagogisk excellens?
När en lärare får titeln innebär det ofta att undervisningen också blir en del av det vetenskapliga arbetet. Man undersöker och utvecklar systematiskt hur studenter lär sig och hur undervisningen kan bli bättre.
Den pedagogiska meriteringsmodellen där lärare själva ansöker om att få benämningen meriterad eller excellent, har funnits sedan 2016.
Modellen inrättades av universitet för att ”stimulera kvalitetsutveckling av undervisning och examination”. Lärare som söker blir bedömda utefter en kombination av kriterier härledda ur ESGs (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Areas) standard om studentcentrerat lärande, som i sin tur ligger till grund för Universitetskanslersämbetets utvärderingar av högre utbildning.
