Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.
Kalla kriget var en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen (ca 1945–1991) och deras allierade. Det kallades “kallt” eftersom länderna aldrig krigade direkt mot varandra, men konkurrerade om inflytande i världen. Det kalla kriget påverkade hela det svenska samhället där beredskap och totalförsvar blev en del av vardagen.
– Efter andra världskrigets slut levde Sverige i skuggan av det kalla kriget. Trots att landet inte deltog i några väpnade konflikter präglades samhället av en medvetenhet om risken för krig. Totalförsvaret byggdes ut och civilförsvaret fick en central roll. Även barn och ungdomar inkluderades i detta arbete så genom bland annat skolundervisningen fick de lära sig hur samhället fungerade i kris och vilka skyldigheter medborgarna hade om landet skulle utsättas för ett angrepp. Inte minst tänktes skola och barn bli en viktig del av det psykologiska försvaret, berättar Johan Samuelsson, professor i historia.
Krisberedskap och totalförsvar är ju något som är högst aktuellt. Skulle sådan undervisning göra nytta även i dagens skola?
– Projektet vi arbetar med undersöker hur svenska barn och ungdomar under efterkrigstiden utbildades och fostrades för att möta olika typer av hot och kriser. Innehållet var länge borta ur läroplanerna, men har nyligen kommit tillbaka och därför är forskning viktigt inom detta område. Frågor om hur samhället ska förbereda sig för kriser och krig har blivit aktuella igen på grund av konflikter i världen och andra utmaningar. Genom att studera hur svenska barn tidigare fick lära sig att hantera osäkra situationer kan vi bättre förstå dagens diskussioner om beredskap, trygghet och medborgarnas roll i samhället. Det är mycket som vi kan lära av historien. Vår forskning har refererats i utredningen till den nya läroplanen som kommer att införas om ett halvår, det tycker jag ändå visar på att frågan är aktuell.
Hur såg beredskapsundervisningen ut under 1950- och 1960-talen?
– Under 1950- och 1960-talen låg fokus framför allt på krig och försvar. Barn fick lära sig praktiska saker som hur skyddsrum fungerade, vad olika larmsignaler betydde och hur man skulle agera om en krissituation eller ett krig uppstod. Undervisningen handlade också om att skapa trygghet och tillit till samhällets myndigheter och att visa att det fanns en plan om något allvarligt skulle hända.
Hur förändrades synen på beredskap och barn senare under 1900-talet?
– Från 1970- och 1980-talen breddades innehållet. Beredskap kom inte bara att handla om krig utan också om fred, demokrati, internationellt samarbete och samhällets förmåga att hantera olika typer av kriser. Samtidigt förändrades synen på barn, de sågs inte längre bara som mottagare av vuxnas skydd, utan också som personer som kunde förstå samhällsfrågor, delta aktivt och ta ansvar. Beredskapsundervisningen blev därför också en del av skolans arbete med medborgarfostran och demokrati.
Var det något som överraskade dig i det du upptäckte när du forskade?
– Ja, det som kanske förvånade mig mest var hur nära beredskapsarbetet kopplades till fredsarbete. Jag blev också överraskad av vilken aktiv roll flickor hade. Det hade jag faktiskt inte väntat mig. De deltog i många olika verksamheter, bland annat flygspaning och skjutövningar.
Slutligen, tycker du själv att det är viktigt för barn att utbildas i krishantering?
– Ja, det är otroligt viktigt att de lär sig agera och inte blir passiva när det till exempel kan uppstå en miljökatastrof.
Är du nyfiken på beredskapsdidaktik?
Johan Samuelsson, Kau och Karin Flensner, Högskolan Väst, bjuder in forskare, lärare och andra intresserade till lunchmöten. Vi välkomnar förslag från er som vill dela erfarenheter eller forskning om skola, undervisning och totalförsvar. Vi har ett öppet samtal där olika perspektiv och erfarenheter är viktiga. Alla som är intresserade kan vara med, även utan att hålla föredrag.
Anmäl intresse till johan.samuelsson@kau.se
Praktisk information
- Plats: Zoom
- Tid: 12.00–12.45
- Upplägg: Kort föredrag (15–20 minuter) följt av samtal och diskussion
- Deltagare: Forskare, lärare, lärarutbildare, skolledare och tjänstemän
Datum och teman
- 8 september: Hur kan lärare balansera ett öppet klassrum med tydliga ramar i frågor om totalförsvar?
Inledning: Johan Samuelsson, Karlstads universitet - 13 oktober: Öppet för förslag från deltagare
- 3 november: Livsfrågor i osäkra tider – mellan fred och försvar i mångkulturella klassrum
Inledning: Karin Flenser, Högskolan Väst
