Dags att söka utbildning!

Den 15 oktober bjuder Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet in till årets öppna docentföreläsningar. Anställda, studenter och intresserad allmänhet hälsas varmt välkomna.

Under dagen presenterar nyantagna docenter sin forskning inom ämnen som ansvarsfull digitalisering, läsfrämjande i grundskolan, fallriskhantering, nya metoder för ökad fysisk aktivitet bland inaktiva barn och mycket mer. Föreläsningarna är populärvetenskapliga och öppna för alla. Ingen föranmälan krävs.

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

Många företag vill bidra till en hållbar utveckling men deras insatser får ofta begränsad effekt.
– Många av företagen jag studerade fokuserade på att exempelvis skriva ”återvunnet material” på en förpackning, säger Kristin Caravelli-Svärd. En sådan insats är ofta väldigt liten i relation till företagets faktiska påverkan.

I avhandlingen ”Un/sustainability: Why business sustainability efforts are systemically insufficient” visar Kristin Caravelli-Svärd, nybliven doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan med forskning vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), att många företag idag arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor samtidigt som miljömässiga och sociala problem förvärras på global nivå.

En ny hösttermin har precis startat. Det är en av de mest roliga perioderna under ett läsår på universitetet, tycker jag. Förväntningar ligger i luften. Våra campus lever upp lite mer med smygstarter, välkomstdagar, studentaktiviteter och också många återseenden efter sommarledighet.

Årets terminsstart kanske på många sätt är som tidigare höstupptakter. Men det finns också inslag som sätter lite särskild prägel på hösten 2026. Välkomstaktiviteterna utvecklas år för år. Mycket sker i samarbete med Karlstads kommun, vilket förstås är viktigt för att välkomnandet av nya studenter inte bara sker till universitetet utan hela staden. 

I en tid präglad av så kallade polykriser, där klimatförändringar, energifrågor, ekonomisk oro och globala konflikter påverkar varandra, blir samhällets resiliens allt viktigare. Under A Sustainable Tomorrow betonades att motståndskraft inte bara handlar om teknik, lager och beredskapsplaner.

Minst lika viktigt är människors och organisationers förmåga att samarbeta, dela resurser och anpassa arbetssätt när förutsättningarna förändras. Det är i vardagen som grunden för ett resilient samhälle byggs.

När ett videosamtal hackar, ett datorspel laggar eller en webbsida känns långsam är det inte alltid internethastigheten som är problemet. Ofta handlar det i stället om fördröjningar i nätverket, så kallad latens. I sin doktorsavhandling har Simon Sundberg undersökt hur sådana fördröjningar uppstår och utvecklat nya metoder för att mäta dem.

De flesta förknippar nätverksprestanda med bandbredd, alltså hur mycket data som kan överföras per sekund. Men för många av dagens digitala tjänster är latensen minst lika viktig.

– Om du laddar ner en stor film är det framför allt bandbredden som avgör hur lång tid det tar. Men för interaktiva tjänster som videosamtal, onlinespel och virtuell verklighet är det fördröjningarna som påverkar upplevelsen mest, säger Simon Sundberg.