Välkommen hit!

Från avfall till fiber, ny forskning om återvunnen bomull visar vägen mot en mer hållbar textilproduktion.

– Klimatförändringar berör alla, men framställs ändå ofta som ett framtida problem, säger Elise Meurs, doktorand i kemiteknik vid företagsforskarskolan Exact. I dag är textilindustrin en av de mest förorenande industrierna. Förutom de stora miljöeffekterna från petroleum­baserad syntetfiberproduktion har även naturliga textilier med grönare rykte, såsom bomull, en betydande påverkan på grund av sina höga krav på vatten, mark och kemikalier vid odling – samt ytterligare behov av vatten och kemikalier vid förädlingen till färdiga bomullstextilier.

Att undervisa i skrivande är ett viktigt uppdrag för ämneslärare i svenska. I en ny avhandling undersöks hur blivande svensklärare förbereds för detta uppdrag genom handledningssamtal med sina skolbaserade handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Syftet är att förstå vilken typ av kunskap som skapas i dialogen och hur deltagarna själva uppfattar samtalens lärandepotential.

– Att handledningssamtal är viktiga för lärarstudenters yrkesutveckling har vi vetat länge, men vad som händer i samtalen och hur det påverkar lärandet om ämnesundervisning är inte lika tydligt, säger Maria Mollstedt, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Felicia Augustsson och Helen Brink, doktorander i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är två av tre forskare som fått utmärkelsen och forskningspriset ”Article of the year 2025” av Nordiska Mensastiftelsen.

Nordiska Mensastiftelsen är resultatet av ett långvarigt och nära samarbete mellan de nationella Mensa-föreningarna i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Stiftelsen grundades 2020 som ett gemensamt projekt med syftet att förverkliga ett av Mensas kärnuppdrag: att uppmuntra forskning om intelligens. Nordiska Mensastiftelsen stödjer vetenskaplig forskning relaterad till medicinska, psykologiska, sociologiska eller pedagogiska aspekter av intelligens och den mänskliga hjärnan.

Karlstads universitet utvecklar och omstrukturerar ämneslärarprogrammet inför införandet av den reformerade lärarutbildningen som börjar gälla nationellt från och med 2028. Som ett led i detta pausas antagningen till ämneslärarprogrammet med inriktning årskurs 7–9 i dess nuvarande form från och med höstterminen 2026.

– Det här är ett strategiskt utvecklingsarbete. Vi vill skapa en mer robust och sammanhållen lärarutbildning som möter skolans framtida behov och ger våra studenter goda och tydliga utbildningsvägar, säger Niklas Gericke, dekan för lärarutbildningen.

Paus av inriktning 7–9 från HT 2026

Från och med höstterminen 2026 antas inga nya studenter till ämneslärarprogrammet med inriktning årskurs 7–9 i dess nuvarande form.

De allra flesta har säkert noterat att universitetsledningen och fem avdelningar nu har flyttat in i den ombyggda ytan i hus 1B plan 4. Det nya flexibla arbetssättet tror vi kommer leda till högre nyttjandegrad, en fortsatt god arbetsmiljö och lägre kostnader.

Nu faller nästa pusselbit snart på plats när själva orsaken till ombyggnationen flyttar in. Försvarshögskolan tar snart sin del av våningsplanet i bruk. Vi har förvisso ett styrelseuppdrag att minska lokalkostnaderna och effektivisera användningen av våra ytor, men på många sätt är det förstås helt oavsett verkligt spännande att de två högre lärosätena i stan nu samlokaliseras på vårt campus. Det tror jag kommer leda till nya möjligheter för samverkan mellan Karlstads universitet och Försvarshögskolan. Den officiella invigningen äger rum den 13 maj.

Det EU-finansierade projektet PIONEERS-6G (Platform and Device Innovations for Energy-Efficient, Resilient, and Secure 6G IoT Systems), koordinerat av Karlstads universitet med partners från sex länder, ska utveckla framtidens mobilnät med fokus på tjänster och tillämpningar inom sakernas internet (IoT).

6G är den sjätte generationens mobilnät och är nästa steg i utvecklingen av trådlös kommunikation och förväntas börja införas någon gång under 2030-talet. Tanken med 6G är att erbjuda ännu snabbare hastigheter, kortare fördröjning med nästan ingen väntetid alls och mer pålitliga uppkopplingar än 5G. Det ska också kunna hantera ett mycket större antal uppkopplade enheter samtidigt och därmed uppfylla kraven i flera olika IoT-scenarier.