När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? Dessa elever kan klara standardiserade läsförståelsetest när förståelsen bedöms genom flervalsfrågor. På så sätt fångas inte de avkodningsproblem som är typiska för dyslexi. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.
En ny avhandling av Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, undersöker just detta: hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? Forskningen fokuserar på begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality – alltså elever som har både styrkor och svårigheter som påverkar varandra. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos. I studien undersöks hur några väl etablerade testinstrument identifierar läs- och skrivsvårigheter, hur elever, vårdnadshavare och lärare uppmärksammar begåvningen – och hur eleverna själva beskriver sin skolvardag, sina strategier och sina erfarenheter av stöd.
– Resultaten visar att eleverna i studien har tydliga avkodningssvårigheter, men trots dyslexi, så uppnår de flesta resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor, säger Tove Ekelund. Detta testformat tycks ofta mäta strategianvändning snarare än faktisk läsförmåga, vilket gör att dyslexi kan maskeras. Det är lättare för lärare att rätta sådana test, men det får inte gå före vad tester faktiskt avser att bedöma – läsförståelse eller strategianvändning.
Resultaten visar också att elever med både särskild begåvning och dyslexi kan ha en annan dyslexiprofil än den vi brukar förvänta oss – vad innebär det för hur dyslexi utreds och identifieras i skolan?
– Många har till exempel ett högt fonologiskt korttidsminne och tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, säger Tove Ekelund. Det innebär att dyslexi riskerar att förbises om vi har en alltför snäv bild av hur dyslexi ska se ut. Ett högt fonologiskt korttidsminne bör därför inte utesluta dyslexi, utan snarare väcka frågor om samtidig särskild begåvning.
Skulle du säga att alla barn borde testas för dyslexi, oavsett särskild begåvning?
– Ja, tidig screening är viktig. Att identifiera elever med dyslexi tidigt gör det möjligt att påbörja avkodningsträning i ett tidigt skede. Därför är obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterial viktiga för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Elever med dyslexi löper också större risk för psykisk ohälsa än andra elever. Det gör det extra viktigt med tidig identifiering och ge adekvata stödinsatser. Skolans ansvar är stort. Som förälder behöver man också avsätta tid för att stötta sina barn i skolarbetet.
Man brukar höra att elever med särskild begåvning inte får de utmaningar och stimulans som de behöver i skolan. Betyder det här att dyslexi kan göra det svårare för lärare att upptäcka särskild begåvning?
– Resultaten visar tydligt att lärare ofta underskattar elevernas begåvning, medan vårdnadshavare och elever själva ser den klarare. Det är därför viktigt att lyssna på vårdnadshavare som säger att deras barn har särskild begåvning, säger Tove Ekelund. När eleven också har dyslexi visar studien att det blir ännu svårare för lärare att upptäcka begåvningen. Då riskerar fokus att hamna på svårigheterna, medan styrkorna hamnar i skymundan. Följden kan bli att eleven varken får tillräcklig stimulans för sin begåvning eller adekvat stöd för sina läs- och skrivsvårigheter.
Skulle du säga att den här problematiken gör att elever med särskild begåvning riskerar att tappa sugen trots sin förmåga?
– Det finns absolut en sådan risk. Intervjuerna visar att många är understimulerade i skolan. En del har gett upp och sitter mest av tiden. Resultaten visar att vi behöver bättre metoder för att identifiera och förstå hur dyslexi och särskild begåvning kan påverka varandra. Studien bidrar med ny kunskap som kan stärka kompetensen hos pedagoger, logopeder och andra yrkesgrupper – och ger värdefulla insikter för både föräldrar och beslutsfattare.
