Välkommen hit!

Muhammad Ovais Ahmad, universitetslektor i datavetenskap, har utsetts till excellent lärare. Han är den första vid Institutionen för matematik och datavetenskap som får titeln och den fjärde vid Karlstads universitet.

Titeln excellent lärare ges till lärare som utvecklar undervisningen genom att förena den med forskning och hjälper studenter att förstå och tänka på nya sätt. Muhammad Ovais Ahmad har under flera år arbetat med att koppla ihop sin tekniska forskning med nya sätt att undervisa.

­– Denna utmärkelse visar hur viktigt det är att göra komplexa och abstrakta system tillgängliga och inspirerande för nästa generation innovatörer, säger han.

På vilket sätt utvecklar du undervisningen?

Crisis Lenses: Extending Cross-Border Crisis Training into VR är en del av INCREDILAB och gör det möjligt att träna för översvämningar, skogsbränder och andra storskaliga händelser som kräver samordning mellan länder, regioner, organisationer och intressenter.
– Att bygga upp den samordningen innan en verklig kris inträffar är både svårt och avgörande, säger Ala Sarah Alaqra, docent i informatik vid Handelshögskolan.

Crisis Lenses är ett virtual reality‑(VR) träningsspel som utvecklats inom projektet INCREDILAB.

– Crisis Lenses bygger på vårt gemensamma arbete i projektet med brädspelet Collaborate or Collapse, som designades för att stödja samverkande beslutsfattande i gränsöverskridande krisscenarier, säger Ala Sarah Alaqra. Medan brädspelet uppmuntrar till strukturerade diskussioner runt ett bord, utforskar Crisis Lenses hur digitala miljöer kan tillföra nya dimensioner till lärande och träning.

Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Nya numret publiceras på FN:s världsdag för social rättvisa och har temat jämlikhet och rättvisa.

I detta tema berättar forskarna bland annat om hur orättvisor uppstår och vad man kan göra åt dem, om juridik som verktyg för att skapa jämlikhet och social rättvisa i samhället och om barns tandhälsa som jämlikhetsfråga.

Ragnar Klenell, konstnären som formgivit de glasäpplen som delas ut som gåva vid examenshögtiderna på Karlstads universitet, har gått bort. Universitetets tankar går till familj, vänner och nära och kära.

Ragnar Klenell var verksam som glaskonstnär och öppnade Edsbjörke studio, strax utanför Sunne, i slutet av 1970-talet. Där formgav han bland annat glasäpplen, som ”Kunskapens äpple”, som sedan 2006 delas ut som gåva vid Karlstads universitets examenshögtider.

Universitetet har haft ett väldigt fint samarbete med Ragnar Klenell under många år och känner deltagande i familjens och vännernas sorg.

Universitetsstyrelsen har antagit årsredovisning och bokslut för 2025. Ett år som inledningsvis präglades av överraskande pensionsprognos och restriktivitet, men också faktorer som påverkade ekonomin i positiv riktning.

Årsredovisningen och bokslutet för 2025 antogs av universitetsstyrelsen 18 februari. Verksamhetsutfallet blev -10 miljoner kronor, vilket är bättre än både prognos och budget.

Inför 2025 beslutade universitetsstyrelsen om en budget på -29 miljoner kronor. Ett planerat underskott som är ett led i de senaste årens strategiska satsningar på biträdande lektorer och fler doktorander. Dessa satsningar finansieras av medel från universitetets myndighetskapital.

När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? Dessa elever kan klara standardiserade läsförståelsetest när förståelsen bedöms genom flervalsfrågor. På så sätt fångas inte de avkodningsproblem som är typiska för dyslexi. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.

En ny avhandling av Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, undersöker just detta: hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? Forskningen fokuserar på begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality – alltså elever som har både styrkor och svårigheter som påverkar varandra. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.