Vad är egentligen handledning, och hur kan den stärka professionen i skola och förskola? Det är frågor som står i centrum i ett aktionsforskningsprojekt vid Karlstads universitet, där ett nytt nätverk samlar yrkesverksamma för att utforska handledning som professionell praktik.
Rektorer, specialpedagoger, lärare, förskollärare och utvecklingsledare möts nu regelbundet med ett gemensamt mål: att fördjupa förståelsen för handledning och utveckla arbetssätt som stärker både individer och verksamheter. Nätverket består i dag av tio personer, och vid den senaste träffen deltog fem representanter från olika skolformer.
Arbetet kombinerar kollegialt lärande med ett aktionsforskningsprojekt lett av Ebba Hildén, fil.dr. i pedagogiskt arbete, och Jehona Tahiri-Berg, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete, båda verksamma vid Karlstads universitet.
– Handledning är ett svårdefinierat begrepp och vi vill tillsammans sätta ord på vad handledning är och vad det kan vara, säger Jehona. Här får deltagarna både bidra till forskning kring handledning och utveckla sin egen praktik.
Vad är handledning?
En central del av nätverkets arbete är att undersöka vad som gör ett handledningssamtal utvecklande och hur professionskunskap skapas i dialog. Många upplever att handledning är något självklart, men sällan definierat.
Maud Johansson, lärare i grundskolan och handledare för studenter sedan 1990-talet, beskriver varför hon ville vara med i nätverket:
– Jag fick förfrågan och det var självklart att jag ville delta. Jag älskar att utvecklas och utveckla andra, man blir aldrig fullärd.
Att leda i mellanrummet
En återkommande utmaning som deltagarna lyfter är att ”leda i mellanrummet”. Det som sker i processer och samtal under pågående utvecklingsarbete.
– Förskola och skola är en pratande kultur, men vi använder inte alltid strukturerade samtal. Man går snabbt till lösningar och missar reflektionen, beskriver en deltagare.
Just reflektionen lyfts som avgörande. Strukturerade samtal skapar utrymme att stanna upp, formulera vad som händer och förstå varför.
– Den tid som finns för reflektion måste användas rätt. Ett strukturerat samtal är oerhört viktigt.
Handledning utan färdiga svar
En viktig insikt i nätverket är att handledning inte handlar om att leverera lösningar utan om att skapa förutsättningar för andra att tänka själva.
– Om jag har gjort en bra handledning har jag inte kommit med ett enda förslag, konstaterar en deltagare.
Genom samtalen synliggörs också den tysta kunskap som många handledare bär på.
– Man gör så mycket av vana. Här får man syn på sitt eget sätt att arbeta och börja ställa frågor som: Varför gör jag så här? Vad fungerar och varför?
Att reflektera över sina egna samtalsmodeller och arbetssätt gör handledarrollen tydligare och mer medveten.
Kollegialt lärande i fokus
Det kollegiala utbytet lyfts som en av nätverkets största vinster. Deltagarna möter andra i liknande roller, men från olika verksamheter och med olika perspektiv.
– Man blir inte klar som handledare bara för att man gått en utbildning. Det är viktigt att fortsätta utvecklas, säger Lillemor Kjellgren, samordnare för övningsförskolor i Hammarö kommun.
Ett nätverk som växer
Nätverket träffas ungefär en gång i månaden och är öppet för fler deltagare.
– Vi såg ett behov från verksamheten, men också att det kan vara svårt att få tid att delta. Därför är det extra roligt att se engagemanget, säger Jehona. Deltagande i projektet kan också räknas som praktiknära forskning inom det nationella professionsprogrammet. Det innebär att de timmar man lägger ner kan bidra till meritering på nivå 2 – något som förhoppningsvis gör det lättare att motivera deltagande både för den enskilde och gentemot arbetsgivaren.
Deltagandet ger både möjlighet att bidra till forskning och att utveckla den egna praktiken, och visar hur handledning kan bli ett kraftfullt verktyg för professionsutveckling i skola och förskola.
