Välkommen hit!

I satsningen Bruksort 2.0 samarbetade Hagfors kommun, näringsliv och invånare för att stärka attraktivitet, mobilitet och innovation. Arbetet byggde på samskapande, där invånarnas gemensamma berättelser om framtiden användes för att formulera framtidsvisioner. Nu är slutrapporten klar.

Arbetet i projektet har mynnat ut i Hagforsmodellen – en modell som fångar kraften i platsen och visar hur berättelser, tillit och kreativitet kan bli drivkrafter i hållbar utveckling. Genom samskapade dikter, skulpturer och berättelser om framtiden har invånarna själva satt ord och form på vad framtida omställning kan betyda i en bruksort.

Världsläget är i gungning och kartornas linjer rör på sig. Thomas Blom, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, förklarar gränsers historia och vilka faktorer som påverkar dem samt reflekterar över hur makt, tillhörighet och geografi hänger ihop.

Hur definieras en geografisk gräns?

– En geografisk gräns brukar vanligtvis definieras som en avgränsning som skiljer ett område från ett annat, förklarar Thomas Blom. Vi geografer ser dock sällan gränsen som enbart en linje. I praktiken utgörs en gräns ofta av ett system av regler, institutioner och föreställningar som avgör vem som har rätt att bestämma, kontrollera och tillhöra ett visst territorium. Gränsen anger var en stat eller en region anses börja och sluta – men den får sin verkliga betydelse genom hur människor använder, bevakar och tolkar den.

Kan en dollarmiljardär förändra den svenska apoteksmarknaden och pressa priserna på läkemedel genom att starta ett välgörenhetsapotek? Det är huvudfrågan i en ny juridisk studie av Nick Dimitrievski, lektor i skatterätt vid Handelshögskolan.

Nick Dimitrievski har granskat hur priset på läkemedel sätts i Sverige. Det handlar om den så kallade handelsmarginalen – den ersättning apoteken får för att sälja läkemedel inom läkemedelsförmånen. Slutsatsen är oväntad:

– Apotekens lönsamhet liknar dagligvaruhandelns trots att livsmedel är en helt fri marknad medan apoteken är hårt reglerade, säger Nick Dimitrievski.

Forskning vid Karlstads universitet visar att exponering för hormonstörande kemikalier och svåra livshändelser under graviditeten kan påverka barns beteende och hjärnutveckling. – Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann.

– Min avhandling ”The importance of prenatal environment for children’s neurodevelopment: Epidemiological studies on endocrine disrupting chemicals and stress” visar att blandningar av hormonstörande ämnen som finns i vardagsprodukter kan associeras med beteendeproblem hos barn vid sju års ålder, och att pojkar och flickor påverkades på lite olika sätt, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. De hormonstörande ämnena kan passera moderkakan och nå fostret under kritiska utvecklingsfaser för hjärnan. 

Samma dag som Angelica Fredholm utnämndes till docent i omvårdnad fick hon också utmärkelsen excellent lärare. För henne är det ingen tillfällighet, forskning och undervisning är två sidor av samma mynt.

– För mig hänger de två utnämningarna nära samman. Min forskning handlar om hur studenter lär i kliniska miljöer, och den kunskapen tar jag med mig direkt in i undervisningen. Att få erkännande för båda delarna samtidigt känns väldigt meningsfullt.

Regeringen har nu fattat beslut om en omfattande reform av lärar- och förskollärarutbildningarna. Syftet är att bättre förbereda blivande lärare för arbetet i klassrummet och möta de utmaningar som skolan står inför i dag – med bristande måluppfyllelse, lässvårigheter och problem med trygghet och studiero. Reformen innebär skärpta antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll med ökat fokus på ämneskunskap, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap samt stärkt samverkan mellan lärosäten. De första förändringarna börjar gälla från och med höstterminen 2027 medan innehållsändringarna genomförs från höstterminen 2028.

En central del av reformen är höjda krav för antagning till lärarutbildningarna. För att antas till grundlärarprogrammen (Fk–3 och 4–6) samt ämneslärarprogrammen krävs minst betyg C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3. För förskollärarprogrammet krävs minst betyg D i motsvarande kurser. Regeringen bedömer att tydligare och högre förkunskapskrav minskar avhoppen och stärker både utbildningens kvalitet och läraryrkets status.