Maktkampen om Grönland - en geopolitisk motorväg och resurszon

Hur definieras en geografisk gräns?

– En geografisk gräns brukar vanligtvis definieras som en avgränsning som skiljer ett område från ett annat, förklarar Thomas Blom. Vi geografer ser dock sällan gränsen som enbart en linje. I praktiken utgörs en gräns ofta av ett system av regler, institutioner och föreställningar som avgör vem som har rätt att bestämma, kontrollera och tillhöra ett visst territorium. Gränsen anger var en stat eller en region anses börja och sluta – men den får sin verkliga betydelse genom hur människor använder, bevakar och tolkar den.

Vilka typer av gränser finns det?

– Geografer brukar skilja mellan några olika typer av gränser som dock ofta överlappar varandra.

Juridiska gränser

– En juridisk gräns som är fastställd i lag, avtal och av internationell rätt. Exempel på detta är statsgränser på land men också maritima gränser som territorialvatten och ekonomiska zoner.

Politiska gränser

– Politiska gränser bygger nästan alltid på någon form av rättsligt stöd – exempelvis;

• Fördrag/avtal mellan stater (vanligast)
• Historiska gränsöverenskommelser
• Internationell dom/medling (t.ex. skiljedomstol)
• Koloniala administrativa gränser som senare blivit statsgränser (vanligt i Afrika/Asien)

Kulturella gränser

– Den här sortens gränser syns ofta i språk, religion, traditioner och vardagsliv. De kan vara stabila över lång tid och ibland också gå “på tvären” mot statsgränser. Sapmi och Kurdistan är några exempel.

Upplevda eller sociala gränser

– Det är gränser som inte alltid syns på en karta men som ändå styr vem som känner sig hemma var, vem som rör sig var och vilka som “hör till en plats”. Exempelvis kan en exklusiv restaurang, ett bostadsområde med vakter (gated community) eller en viss golfklubb upplevas som socialt stängda.

Vilka faktorer brukar avgöra var en nationsgräns dras?

– Det finns sällan en enda faktor som är avgörande utan ofta är gränser resultatet av flera dimensioner av historia och politik. Några vanliga drivkrafter är:

• Krig och militära angrepp som leder till att ett fredsavtal “fryser” frontlinjer.
• Koloniala arv där gränser bygger på administrativa ”linjalstreck”.  Ett tydligt exempel är de gränsdragningar som genomfördes i Afrika under senare delen av 1800-talet då Europas kolonialmakter under den så kallade Kapplöpningen om Afrika i stor utsträckning delade upp kontinenten godtyckligt utan hänsyn till befintliga folkgrupper, språk eller samhällsstrukturer.
• Förhandling och kompromiss då gränser dras för att skapa balans mellan intressen snarare än geografisk logik.
• Naturgeografi som styr såtillvida att floder, berg och kustlinjer används som praktiska gränser – exempelvis floden Rio Grande som i stor utsträckning bildar gräns mellan USA och Mexico.
• Befolkning och identitet är en viktig faktor som då relaterar till språkgrupper och historiska bosättningar.

Hur kan gränser förstås som mer än bara linjer på en karta?

– Ett sätt att förklara är att en gräns inte bara är en markering utan en praktik. En gräns består av faktorer som:

• Passkontroller och visumregler
• Tullsystem och handelshinder
• Rättssystem – exempelvis vad som är lagligt på ena sidan men inte på den andra
• Infrastrukturer
• Övervakning och militär närvaro
• Symboler som flaggor, språk och berättelser

– Det är därför vi kan säga att gränser produceras i vardagen då de görs verkliga genom hur de styr mobilitet, rättigheter och tillgångar.

Hur stabila är gränser över tid?

– Gränser kan vara mycket stabila över tid medan andra gränser är historiskt sett mycket rörliga – särskilt i perioder av krig, imperieupplösningar eller statsbildning. Man kan säga att gränser förändras på två sätt – formellt eller funktionellt. Formellt sker det genom krig, fredsavtal, folkomröstningar eller internationell skiljedom. Funktionellt sker det genom att gränsen blir mer öppen eller mer stängd över tid beroende på exempelvis säkerhet, migration, handel och pandemier. De fyra friheterna inom EU är ett exempel som utgör grunden för den inre marknaden där vi har fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital vilket möjliggör handel och mobilitet utan hinder mellan medlemsländerna.

Exempel på länder som har haft mycket stabila gränser över tid;

• Andorra, vars territoriella form och gränser etablerades genom Paréage-avtalet år 1278 och har i princip legat fast sedan dess.
• Portugals moderna gräns fastställdes i huvudsak genom Treaty of Alcañices år 1297.
• Liechtensteins gränser anges ofta som oförändrade sedan år 1434.
• San Marinos gränser har varit oförändrade sedan år 1463.

Hur har historiska maktförhållanden påverkat dagens gränser i Arktis och Nordatlanten?

– Historiska maktförhållanden har påverkat dagens gränser i Arktis och Nordatlanten på ett ganska geografiskt osynligt sätt. Detta inte främst genom att någon ritat om landgränser på kartan utan istället genom att bestämma reglerna för suveränitet, havsrätt, resurskontroll och militär närvaro. 

– Man kan säga att Arktis har gått från att vara en “avlägsen isöken” till att bli en geopolitisk motorväg och resurszon. När exempelvis havsisen minskar i sin utbredning öppnas fler rutter som kan förkorta transporterna mellan Europa och Asien. 

– Arktis kopplas också allt starkare till olja och gas även om utvinning är dyrt och politiskt känsligt samt att där finns intressanta jordartsmetaller som behövs i batterier, elnät, försvarselektronik och grön omställning. Grönland har en betydande mineralpotential vilket gör ön strategiskt laddad i stormaktspolitiken. 

Finns det tidigare exempel på territoriella köp eller överlåtelser?

– Ja, absolut. USA köpte territoriet Louisiana av Frankrike år 1803 och Alaska av Ryssland 1867. Danmark överlät Danska Västindien till USA 1917.

Hur kan geografisk forskning bidra till att förstå framtida gränskonflikter eller samarbeten?

– Geografisk forskning bidrar till att kunna sätta in problematiken i en kontext. Det vill säga inte bara vad en konflikt gäller utan varför den utvecklas och hur den förändras över tid. Vi geografer kan bidra genom att exempelvis analysera hur resurser, klimatförändringar och infrastruktur skapar nya intressen, studera hur gränser upplevs lokalt och regionalt samt bidra till att förutse friktion – men också att identifiera realistiska samarbetsytor.

Avslutande reflektioner

– Intressant är att å ena sidan binds världen samman av ekonomi, digitalisering och globala nätverk, säger Thomas Blom. Å andra sidan förstärks gränser av säkerhetspolitik, migrationstryck, krig, sanktioner och klimatförändringar. Det är därför gränser inte bara är kartlinjer utan de är ett av de mest konkreta uttrycken vi har för hur makt, tillhörighet och geografi hänger ihop.