Regeringen har nu fattat beslut om en omfattande reform av lärar- och förskollärarutbildningarna. Syftet är att bättre förbereda blivande lärare för arbetet i klassrummet och möta de utmaningar som skolan står inför i dag – med bristande måluppfyllelse, lässvårigheter och problem med trygghet och studiero. Reformen innebär skärpta antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll med ökat fokus på ämneskunskap, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap samt stärkt samverkan mellan lärosäten. De första förändringarna börjar gälla från och med höstterminen 2027 medan innehållsändringarna genomförs från höstterminen 2028.
En central del av reformen är höjda krav för antagning till lärarutbildningarna. För att antas till grundlärarprogrammen (Fk–3 och 4–6) samt ämneslärarprogrammen krävs minst betyg C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3. För förskollärarprogrammet krävs minst betyg D i motsvarande kurser. Regeringen bedömer att tydligare och högre förkunskapskrav minskar avhoppen och stärker både utbildningens kvalitet och läraryrkets status.
Färre studenter – mer resurser per student
De skärpta kraven innebär att färre studenter förväntas antas till utbildningarna. Samtidigt frigörs resurser som gör det möjligt att höja ersättningen per student. Det skapar bättre förutsättningar för mer lärarledd tid, förbättrad handledning och utvecklade VFU-modeller.
– Utifrån historiska data vet vi att de höjda antagningskraven kommer att minska antalet lärarstudenter på universitetet, men utifrån de ekonomiska modelleringar vi gjort ser det ut som att ekonomin bibehålls och det blir då viktigt att det ekonomiska utrymmet används för att stärka lärarutbildningen, berättar Niklas Gericke, dekan för lärarutbildningen vid Karlstads universitet.
Kognitionsvetenskap och ämnesdidaktik får större plats
Utbildningarnas innehåll reformeras för att ge studenterna bättre verktyg att planera och genomföra undervisning som stödjer elevers lärande. Ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier förstärks, samtidigt som kognitionsvetenskap får en tydligare roll i lärarutbildningarna. För grundlärare och förskollärare ökar också undervisningen i svenska, med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Förändringarna i utbildningsinnehållet samordnas med införandet av tioårig grundskola och nya läroplaner och träder i kraft hösten 2028.
– De föreslagna förändringarna ligger väl i linje med den starka forskningsmiljö i ämnesdidaktik som vi har här på Karlstads universitet så det är något vi bör ta tillvara på, säger Niklas. Vi har också börjat bygga upp kompetens inom kognitionsvetenskap där bland annat en särskild fortbildningskurs redan utvecklats.
Ökad samverkan och nya nationella uppdrag
Regeringen har även gett lärosätena i uppdrag att gemensamt planera dimensioneringen av lärarutbildningarna utifrån skolhuvudmännens behov. Samverkan med kommunala lärcentra ska utvecklas för att möjliggöra utbildning nära studenterna med bibehållen kvalitet. Under 2026 avsätts särskilda medel för samverkan, kartläggning av små ämnen och kompetensutveckling inom kognitionsvetenskap.
– Lärarutbildningen har idag ett gott samarbete med skolhuvudmännen genom Regionalt utvecklingscentrum (Ruc), och vi har idag ett nätverk av kommunala lärcentra som vi samarbetar med i några av våra lärarprogram, berättar Niklas.
Ett förberedelsearbete som redan pågått länge
Vid Karlstads universitet har ett omfattande förberedelsearbete pågått under längre tid. Flera arbetsgrupper har arbetat parallellt med att ta fram förslag för framtida programstrukturer för de olika lärarutbildningarna samt hur den utbildningsvetenskapliga kärnan skall organiseras. Andra arbetsgrupper har tittat på innehållsfrågor i form av kognitionsvetenskap och evidensbaserad undervisning. Det gör att universitetet nu står väl rustat inför implementeringen av reformen.
– Vi är idag glada att vi startade detta arbete innan beslutet kom så att vi ligger i framkant med arbetet med den reformerade lärarutbildningen, säger Niklas. Det är också en lättnad att se att förändringarna i programstruktur inte genomförs förrän hösten 2028 vilket ger oss lite mer tid i förberedelsearbetet.
Nästa steg
Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att följa reformens genomförande under perioden 2026–2031. För Karlstads universitet fortsätter arbetet nu med sikte på att omsätta reformen i konkreta utbildningsupplägg och fortsatt dialog med studenter, lärare och skolhuvudmän.
– Vi har bjudit in alla institutioner som deltar i lärarutbildningen till en workshop redan 9 januari för att presentera och diskutera de förslag på programstrukturer som arbetsgrupperna arbetat fram, berättar Niklas. Därefter kommer arbetet i arbetsgrupperna och Lärarutbildningsnämnden (LUN) att fortgå under våren med att färdigställa förslagen.
