Nyheter

  • 2023-03-31

    Antennen tar forskningen om förutsättningar för informationsöverföring till nya höjder

    Karlstads universitet har forskningsapparatur lite varstans i sina lokaler. Nu finns den även utomhus. Sedan februari sitter det nämligen en Starlink-antenn på taket på den byggnad där forskarna inom datavetenskap håller till. Med hjälp av antennen kan man nu mäta prestandan för internetanslutning via satellit, ett välkommet komplement till pågående mätningar av nätverksprestanda för 5G och wifi.

    - Vår forskning handlar om informationsöverföring, att skicka data över internet, säger Stefan Alfredsson, lektor i datavetenskap. Hur man ansluter till internet kan man göra på olika sätt, till exempel via mobilnät, wifi, 5G eller satellitsystem.  Antennen som vi installerat på taket ingår i satellitsystemet Starlink. Där mäter vi bandbredd, latens och pålitlighet hos Starlinkanslutningen och jämför hur väl det fungerar med andra anslutningsalternativ.

  • 2023-03-31

    ”Väldigt viktigt att vi håller oss till branschens etiska regler”

    Under rubriken ”Trovärdig journalistik – kritik, utmaningar och strategier för att vinna publikens förtroende” genomfördes vårens Anderseminarium i journalistik på Karlstads universitet.
    – Vi journalister har en enorm makt och det är väldigt viktigt att vi håller oss till branschens etiska regler och använder dem på rätt sätt, säger Jo Becker, prisbelönad journalist på New York Times.

    Årets första Anderseminarium bjöd på internationella gäster. Från New York Times, en av världens mest prestigefyllda tidningar, medverkade trefaldigt Pulizer-belönade journalisten Jo Becker och tidningen Kyiv Independent representerades av journalisten Anna Myroniuk, chef för tidningens granskande avdelning.

  • 2023-03-30

    Kärnkraft i Värmland och Dalsland? Några reflektioner från forskningen

    Bengt Månsson, professor i miljö- och energisystem, har i snart tio år bedrivit forskning om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet. Även om forskningen är inriktad på långsiktiga forskningsfrågor så har den ibland dagsaktuell relevans.

    - Senast frågan om kommunala kärnreaktorer diskuterades allmänt var på 60- och 70-talet. De insikter och kunskaper, som fanns bland politiker och allmänhet då, är borta idag, säger Bengt Månsson. Som forskare ser jag att detta riskerar att orsaka dyra och farliga beslut. Det är viktigt att reducera sådana risker genom att sprida och uppdatera kunskaperna menar jag.

  • 2023-03-29

    Studie visar att klimatvandringar kan väcka medvetenhet

    Forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet har genomfört en studie om mobilappguidade klimatvandringar som ett sätt att förmedla kunskap om klimatförändringar och dess effekter.

    Studien, som gjordes på uppdrag av SMHI och är en del av de särskilda medel som SMHI har för att bidra till klimatanpassningsarbete, undersökte hur människor upplever klimatförändringar utifrån en berättelse och om denna berättelse kan ge oss insikter om hur vi kan anpassa oss till klimatförändringar.  

  • 2023-03-28

    Ny rådgivande kommitté

    Mandatperioden för den rådgivande kommittén för Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, gick ut den 31 december 2022 och vikarierande rektor Margareta Friman har beslutat om en ny rådgivande kommitté. Kommande mandatperiod sträcker sig från den 9 februari 2023 till 31 december 2025.

    Den nya rådgivande kommittén består av såväl externa ledamöter som ledamöter från Karlstads universitet. Den rådgivande kommittén arbetar för att sprida kunskap, bygga nätverk och främja forskning och utveckling i linje med CSR´s strategi. Till rådgivande kommitténs uppdrag hör även att bidra till omvärldsanalys och rådgivning för verksamheten.

  • 2023-03-27

    Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden

    Sveriges avrasifiering, en forskningsantologi, behandlar frågor om ras, rasism, antirasism och vithet i ett svenskt efterkrigstida och samtida sammanhang. Boken belyser hur Sverige utvecklades från att vara en rasbiologisk pionjär till att vara världens kanske mest utpräglat färgblinda land.

    Bokens bidrag visar vart det svenska rastänkandet tog vägen efter 1945 inom en rad olika sfärer och sektorer. Här finns fallstudier som berör nyckelpersoner, samhällsdebatter, tankefigurer, institutioner, migration och marknadsföring, utifrån material från arkiv, dagspress, forskningsintervjuer, sociala medier och mer.