Med rubriken ”Kan du inte försöka vinkla lite mer positivt? - klimatkrisen som försvann ur rubrikerna” genomfördes Anderseminariet på Karlstads universitet.
Isarna smälter, havsnivåerna stiger och extrema väderhändelser blir allt vanligare – både globalt och här i Värmland. Ändå har klimatfrågan tappat sin plats i nyhetsflödet. Varför är det så? Och hur kan medierna berätta om klimatkrisen på ett sätt som gör att människor orkar ta till sig allvaret.
Det var frågor som stod i centrum för höstens Anderseminarium vid Karlstads universitet som samlade några av landets mest erfarna klimatjournalister och forskare för att diskutera klimatjournalistikens utmaningar och möjligheter.
– Vi vill skapa en arena för samtal om hur medierna kan bidra till att människor inte bara förstår utan också engageras i klimatfrågan, säger Maria Darpö från Anderstiftelsen.
Under Anderseminariet föreläste reportrar och redaktörer som fortsätter att bevaka klimatet – trots att frågan ofta får stå tillbaka för andra nyheter. De delade erfarenheter av hur man kan berätta om klimatförändringar på ett sätt som berör – utan att förlora komplexiteten.
Frilansjournalisten och författaren Alexandra Urisman Otto, aktuell med boken Handbok i klimatjournalistik, delade med sig av sina erfarenheter av att bevaka klimatfrågan. Boken innehåller praktiska tips för hur journalister kan närma sig ett ämne som både är komplext och akut.
– Jag läser ofta om mina egna texter för att inte bli avtrubbad i ämnet, berättade Alexandra.
Under sitt föredrag beskrev Alexandra Urisman Otto hur bevakningen av Greta Thunberg blev ett uppvaknande och hur olika tipping points påverkar klimatet inom olika områden. Hon hänvisade också till de stadgar som det internationella journalistförbundet antog 2020 där uppdraget är tydligt: Berätta sanningen om klimatkrisen och agera i enlighet med krisens magnitud och akuta natur.
– Att arbeta som klimatreporter kan ibland upplevas som att vara ”redaktionens dåliga samvete”, sa Alexandra. Många vittnar om en känsla av ensamhet i kampen för att få göra klimatjournalistik.
Mikaela Wikström Ruona, doktorand vid Umeå universitet, presenterade sitt forskningsprojekt ”Analysera den gröna omställningen i norr”, där hon har studerat hur den gröna omställningen skildras i svenska nyhetsmedier mellan 2015 och 2023. Analysen omfattar närmare 10 000 texter för att se vilka perspektiv som dominerat och vilka som fått mindre utrymme.
En tydlig slutsats är att energiproduktion har fått störst utrymme i mediernas rapportering. En dominerande diskurs är den om grön tillväxt och energiomställning, där särskilda platser lyfts fram – framför allt områden med omfattande industriell utveckling. Samtidigt finns marginaliserade perspektiv som ifrågasätter hur ”grön” den gröna tillväxten egentligen är.
– Mediediskurserna och debatten inkluderar en bredd av teman och perspektiv, där vissa blir mer dominerande och andra marginaliserade, konstaterade Mikaela Wikström Ruona.
Marie-Louise Kristola, journalist på Sveriges Radio, gav konkreta exempel på hur klimatförändringar påverkar människor och samhällen. Hon berättade om Indiens första Heat Action Plan, framtagen för att hantera extrema temperaturer i exempelvis skolor under värmeböljor.
– Under värmeböljan 2010, då temperaturen nådde nära 47 grader, dog uppemot 300 personer per dag, förklarade Marie-Louise Kristola. Lösningar som att ersätta svarta tjärtak med vit mosaik eller isolerande material som frigolit kan minska riskerna.
Marie-Louise Kristola delade också erfarenheter från ett reportage i Skellefteå 2019 där hon analyserade vad en minskning av utsläppen med 16 procent faktiskt innebär i praktiken. Åtgärder som att lägga ner utrikesflyget från Skellefteå, elektrifiera alla fordon och stoppa inrikesflyg diskuterades – framför allt med ungdomar som ska ta över ansvaret i framtiden.
– Ungdomarna höll med om att det vore bra, medan äldre – ofta i beslutsfattande positioner inom kommunen eller industrin – var mer skeptiska, berättade Marie-Louise Kristola. Vilka som är vinnare och förlorare i den här omställningen är något jag ofta tänker på. Klimatomställningen ökar ojämlikheten inom och mellan länder.
Jessica Edlom, projektledare för Anderseminariet och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, om höstens Anderseminarie:
– Det var en spännande eftermiddag om ett väldigt viktigt ämne. Klimatjournalistiken behövs verkligen för att berätta om klimatförändringarna på ett faktabaserat och engagerande sätt. Samtidigt upplever journalisterna att ämnet marginaliseras och de ifrågasätts. Men det var fint att se vilket driv som finns bland journalister och alla tips på hur frågan kan lyftas.
Moderator för dagen var frilansjournalisten Annika Lindqvist.
Medverkade under Anderseminariet gjorde också:
Peter Alestig (DN) som visade hur klimatet påverkar Sverige – från matpriser till inställda sportevenemang – och hur frågan hanteras inför valet.
Marie Blomgren (NWT) och Moa Roos (SVT Värmland) berättade om att göra klimatjournalistik lokal och relevant.
Emma Sundh (Klimatklubben) diskuterade mediernas ansvar, clickbait-ekonomi och nya sätt att engagera människor via sociala medier och initiativ som Elevborgarråd för klimatet.
Om Anderseminariet
Anderseminariet i journalistik anordnas en gång per termin av medie- och kommunikationsvetenskap i samarbete med Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
