Välkommen hit!

Under hösten fattar flera stiftelser som finansierar forskning sina beslut. Hittills har åtta ansökningar från forskare vid Karlstads universitet beviljats sammanlagt nästan 36 miljoner kronor.

Vetenskapsrådet, som är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, har beviljat medel från sina anslag för forskning om utbildningsvetenskap till projektet ”Generationsmöten på svenska folkhögskolan: relationer och lärande för livet”. Ansvarig för denna forskning är Satu Heikkinen, docent i sociologi vid institutionen för sociala och psykologiska studier, och det beviljade beloppet är 3 876 870 kronor.

Den 23 oktober samlades internationella studenter vid Karlstads universitet för en inspirerande föreläsning med Handelskammaren i Värmland. Under rubriken “Discover the Future of Work in Värmland” presenterades regionens arbetsmarknad, karriärmöjligheter och styrkor.

– Det svåraste arbetet har ni redan lagt bakom er – att flytta till Sverige, sa Jonas Evaldsson, Verksamhetsledare för arbetsmarknadskunskap och kompetensfrågor vid Handelskammaren i Värmland som representerar över 1200 medlemsföretag. Nu återstår att fundera på vad ni vill göra efter studierna. Våga utforska och att ta kontakt med företag!

Vad forskas det om inom förskola, fritidshem, särskild begåvning och specialpedagogik på Karlstads universitet? Det kan man få veta mer om 6 november när forskningscentrumet Utbildningsvetenskapliga och idrottsvetenskapliga studier av barn och barndom, UBB bjuder in till en forskningsfestival där forskarkollegor samt yrkesverksamma och studenter inom förskola och skola kan ta del av deras olika forskningsprojekt.

Dagen är uppdelad i olika teman och UBB:s forskare presenterar delar av sin forskning i korta framträdanden. Detta gör det möjligt för åhörare att komma och lyssna, stanna hela eftermiddagen eller stanna en kortare stund. Festivalen kommer dessutom att sändas live på Youtube och finns sen också tillgänglig där efteråt.

Lärarstudenterna Filip Fjälltorp och Jonathan Tello Münster tillbringade sommaren i Japan, där de genomförde sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Erfarenheten gav dem nya perspektiv på läraryrket, kulturen och undervisningens roll i olika delar av världen – och en klarare bild av hur de själva vill vara som lärare.

Tillsammans med två andra lärarstudenter vid Karlstads universitet undervisade de engelska på en gymnasieskola i Osaka, Japans näst största stad.

– Det var både nervöst och spännande första gången vi stod framför en japansk klass, berättar Jonathan. Eleverna var artiga, nyfikna och visade stor respekt, men de var också ganska försiktiga i början.

”Undervisning i fritidshem erbjuder stora möjligheter att koppla kunskap om lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse till elevernas egna erfarenheter, men också utmana dessa erfarenheter. Samtidigt upplever lärare i fritidshem stora utmaningar i hur de ska undervisa på ett sätt som både uppfyller de specifika målen i styrdokumenten, och innebär respekt för elevernas fritid och tar till vara deras bidrag.” Det säger Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket vid Karlstads universitet.

Tillsammans med forskarkollegerna Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, och Peter Carlman, lektor i pedagogiskt arbete, båda från Karlstads universitet, har Birgitta Ljung Egeland fokuserat på hur ämnesspecifik kunskap väljs ut och omformas till undervisning kring det centrala innehållet i fritidshem: lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. 

Under hösten 2025 utvärderas utbildningar inom flera ämnesområden – från statsvetenskap och kulturgeografi till kemiteknik och miljö- och energisystem. Karlstads universitet har en central roll som koordinerande lärosäte för kluster 4.

– Nu pågår arbetet med att skriva självvärderingarna vilket oftast görs av programledarna, säger Gunilla Carlsson Kvarnlöf, universitetslektor i kemi och biträdande utvärderingsansvarig för kluster 13. Ett antal examensarbeten har lottats för granskning vilket är ett intressant och givande arbete för oss i bedömargruppen som läser dessa. Man lär sig mycket nytt – både vad gäller det ämnesspecifika men även hur de olika examensnivåernas nationella mål kan synliggöras i det självständiga arbetet.