Studenter, kollegor och alla intresserade - hjärtligt välkomna till Sustainability Day 2026 på Karlstads universitet. Ett hybridarrangemang med Handelshögskolan och Centrum för tjänsteforskning som värdar.
Årets tema ”The Sustainable Community: From Everyday Services to Resilience in Crisis” handlar om hur vi kan ta nyttja våra lokaler och miljöer i samhällets vardag till att också verka med förmåga och motståndskraft i tider av kris. Ett skyddsrum som öppnas när krisen redan är ett faktum behöver vi hitta och bekanta oss med.
– De miljöer som fungerar bättre när något oväntat händer är ofta de platser vi redan känner till, använder och känner oss trygga i, menar Samuel Petros Sebhatu, docent i företagsekonomi och moderator.
– Genom att anpassa och återanvända befintliga miljöer när behoven förändras kan vi använda resurser mer effektivt, minska behovet av nybyggnation och skapa platser som är både mer motståndskraftiga och hållbara än miljöer som utformats för en enda, statisk funktion. Hur bygger vi samhällen som klarar kriser utan att tappa det som gör dem levande i vardagen? Och vilket ansvar har vi själva för att bidra till den beredskapen? Det vill vi diskutera.
När vardag blir beredskap
Om du frågar någon i London, eller många andra europeiska städer vilken roll den egna individen har för den nationella säkerheten möts du sannolikt av en frågande blick. I Sverige handlar svaret ofta om hemberedskap, lagring av vatten, vevradio och den välkända broschyren som skickats ut till alla hushåll. Men räcker det?
Abigail Choate, keynote och föreståndare för Centrum för samhällssäkerhet vid Försvarshögskolan, har under lång tid följt utvecklingen av svensk beredskap och arbetat med frågor som trygghetspunkter och civil beredskap.
– Mycket av det vi förbereder oss för, som strömavbrott eller tillfälligt utslagen infrastruktur, kan vara orsakade av naturliga olyckor eller handhavande fel säger Abigail Choate. Men förmågan att hantera sådana händelser är också det som gör oss redo för det värsta tänkbara scenariot, höjd beredskap eller krig. Ledarskap är en viktig dimension. Vad kräver dagens säkerhetsläge av politiker, rektorer, kommunchefer och andra beslutsfattare?
– Den som arbetade med dessa frågor i en kommun år 2015 har ett jobb med helt annat innehåll i dag. Beslutsfattare behöver vara proaktiva och handlingsberedda. Förr eller senare kommer vi också till de stora frågorna: Vad är vi beredda att försvara? Vad är vi beredda att offra för att skydda demokratin? Det är där samtalen om mod och vilja blir som mest intressanta. Samverkan mellan det privata och offentliga näringslivet som beredskapsdrivande samhällsaktörer är också helt avgörande.
Beredskap som affärsmöjlighet
Hur bygger vi robusta samhällen samtidigt som vi skapar värde i affär? Det är en fråga som Karlstads Energi tar sig an i sin key note under eftermiddagen. David Bohn Stoltz, enhetschef, och Anders Skoglund, affärsutvecklare på enheten Krafthandel och Affärsutveckling, lyfter energibolagets roll i totalförsvaret och de möjligheter som följer i spåren av omställningen. – exempelvis inom solenergi, batterilagring och stödtjänster.
– Som energibolag har vi ett tydligt ansvar om en kris uppstår, säger David Bohn Stoltz. Samtidigt är mycket av det som stärker vår robusthet också lösningar som fungerar utmärkt i vardagen för att skapa värde. Det är just den kombinationen som gör frågan så intressant.
Tvättstugan som trygghetspunkt och samhällsnod
I forskningsprojektet ”Tvättstugan som samhällsnod” undersöker Handelshögskolan tillsammans med Karlstads kommun, Karlstads Bostads AB, Grunditz Göransson Arkitekter och Karlstads Energi hur en vanlig tvättstuga kan få en helt ny betydelse.
I vardagen är den en plats där människor möts. I en kris kan den bli en trygghetspunkt där boende får information, värme, möjlighet att ladda utrustning och tillgång till vatten. Det kan också vara platsen där någon märker att en granne inte har synts till på flera dagar.
Under förmiddagen arbetar studenter på kursen ”Responsible Management and Leadership” med tolv etiska dilemman som fall från projektet tillsammans med representanter från bl.a. Karlstads Bostads AB.
– Studenterna arbetar med verkliga utmaningar från projektet som pågår här och nu i Karlstad, säger Sara Davoudi, lektor i företagsekonomi och kursansvarig.
Studenterna ställs inför frågor som saknar enkla svar: Vem ska få sina läkemedel nedkylda när elen inte räcker till alla? Bör det finnas ett register över personer med särskilda hälsobehov? Kan privata elbilar användas som gemensamma batterier i en krissituation?
– Resultaten diskuteras tillsammans med studenterna under fikapausen på Sustainability Day i form av posterpresentationer. Varje slutsats måste kunna motiveras med stöd i forskning eller i det aktuella fallet. De måste också identifiera det starkaste motargumentet. Det är betydligt mer utmanande än att bara uttrycka en åsikt, men också mycket mer värdefullt, menar Sara Davoudi.
Från forskning till framtidens lösningar
Mikael Johnson, lektor i företagsekonomi med forskning vid CTF kommer att prata om samhällens motståndskraft i form av relationer mellan människor, organisationer och resurser. Genom ett tjänsteperspektiv synliggörs hur samordning, tillit och förmågan att mobilisera gemensamma resurser kan stärka både vardagens hållbarhet och samhällets förmåga att hantera kriser.
Helén Williams, docent i miljö- och energiteknik med forskning vid CTF kommer att rikta uppmärksamheten mot något så grundläggande som mat. Med utgångspunkt i forskning om matsvinn, skolmåltider och lokal livsmedelsförsörjning visar hon hur relationen till mat, människor och plats kan stärka vår vilja att värna om de resurser vi delar, och en fråga om omsorg, samhällets långsiktiga hållbarhet och motståndskraft.
Sustainability Day avslutas med några funderingar kring ”living labs” som metod där forskare, studenter, företag och samhällsaktörer kan utveckla och testa lösningar tillsammans i verkliga miljöer.
Sustainability Day genomförs på engelska.
