Dags att söka utbildning!

Visste du att sedan 2010 har 314 nya företag startats som ett resultat av vår forsknings- och utbildningsverksamhet – i snitt 24 företag per år? Sedan 2018 har dessa företag tillsammans skapat över 600 arbetstillfällen. Under de senaste åren har de omsatt nära 800 miljoner kronor och bidragit till ökade skatteintäkter – från 80 miljoner kronor 2018 till 196 miljoner kronor 2023.

Vårt bidrag till tillväxt och utveckling är redan betydande, men potentialen är ännu större. I dag är innovationsarbetet koncentrerat till vissa ämnesområden, utbildningar och engagerade eldsjälar bland våra medarbetare. Hur går vi från bra till ännu bättre? Vi gör det genom att stärka vår förmåga att stötta kommersialisering och nyttiggörande av forskning.

Stefan Olsson, professor i finansrätt vid Handelshögskolan, har nyligen fått två prestigefyllda uppdrag inom det skatterättsliga området – ett nytt treårigt förordnande som ersättare i Skatterättsnämnden och rollen som ordförande i TOR/Skattenytts stiftelse. Uppdragen visar på den starka forskningsmiljön vid Handelshögskolan.

Stefan Olsson har av regeringen fått ett nytt treårigt förordnande som ersättare i Skatterättsnämnden – en expertinstans som lämnar förhandsbesked i oklara skatterättsliga frågor.

– Syftet med förhandsbesked är dels att skattskyldiga ska kunna få klarhet i skattekonsekvenserna av att företa en handling i en viss situation, dels att prejudikatbildningen på skatteområdet ska kunna utvecklas snabbare än via den ordinarie domstolsprocessen, förklarar Stefan Olsson.

En nulägesanalys i DIET-projektet visar att sociala perspektiv ofta missas i uppföljningen av den värmländska energiomställningen. Den 4 september samlades representanter från Karlstads universitet, Glava Energy Center, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Coompanion och Life Academy för att diskutera nya sätt att mäta det som faktiskt driver en hållbar omställning.
Aktiviteten genomfördes inom ramen för DIET, ett Vinnova-finansierat samarbete mellan Karlstads universitet och Glava Energy Center.

– Det här är ett projekt om att mäta det som verkligen spelar roll för att en hållbar energiomställning ska ske, säger Avit Bhowmik, lektor och klimatforskare vid Karlstads universitet och projektledare.

Målet med projektet är att stegvis nå samsyn om vilka indikatorer som behövs för att täcka sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv – samtidigt som sociala innovationer till nytta för människor främjas. Nulägesanalysen bekräftar tidigare kartläggningar: dagens indikatorer är ofta ekonomiskt eller tekniskt fokuserade och svagare på sociala och miljömässiga dimensioner.

Tillsammans med en forskargrupp vid Charles Sturt University i Australien driver forskargruppen SOL* vid Karlstads universitet forskningsprojektet APPLES. Målet är att ta reda på vad som kännetecknar en framgångsrik forskargrupp. De preliminära resultaten från de nordiska länderna visar att den faktor som forskare själva anser viktigast är att grundläggande strukturer finns på plats – finns inte det så går det inte att få till en effektiv forskargrupp.

– Många forskare tillhör någon forskargrupp, men det finns lite kännedom om vad som gör en forskargrupp effektiv och hur det gynnar den enskilde forskaren och dess kapacitet att producera högkvalitativ forskning, säger Lennart Karlsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Våra preliminära resultat från de nordiska länderna pekar på vikten av att grundläggande strukturer finns på plats. 

Grundläggande strukturer handlar bland annat om tekniska förutsättningar, fasta mötestider, att man träffas kontinuerligt och har en bra ledning med tydlig agenda. 

Vad innebär det egentligen att vara en hållbar konsument? Och varför är det så svårt att leva upp till idealen även när viljan finns? Anne-Charlotte Paas, nybliven doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan och Centrum för tjänsteforskning (CTF), ville i sin avhandling veta mer om varför det är så svårt att vara hållbar trots att vår planet riskerar att gå under.

Avhandlingen ”Det är klart jag vill vara hållbar, men... En kvalitativ studie om hållbar konsumtion och identitetskonstruktion” belyser problematiken med att få vardagen att bli så hållbar som möjligt. Hushållssoporna ska sorteras, cykel eller kollektivtrafik ska vara förstahandsval, elektronik ska vara avstängd när den inte används och maten ska helst vara ekologisk. Det är mycket att hålla reda på för att samvetet ska må bra. Just de här utmaningarna ville Anne-Charlotte Paas undersöka i sin avhandling.

Kursen Att nyttiggöra forskning och vetenskap, som ges av Innovationskontoret Fyrklövern, firar 15 år av att ge doktorander verktyg för att kommunicera och använda sin forskning utanför den akademiska världen.

Med ett starkt fokus på samhällsnytta, innovation och personlig utveckling har kursen blivit en viktig resurs för unga forskare runt om i Sverige. Den anordnas i samarbete mellan Karlstads-, Örebro-, Linné- och Mittuniversitetet och har haft över 300 doktorander som deltagit.