Välkommen hit!

Regeringen har nu fattat beslut om en omfattande reform av lärar- och förskollärarutbildningarna. Syftet är att bättre förbereda blivande lärare för arbetet i klassrummet och möta de utmaningar som skolan står inför i dag – med bristande måluppfyllelse, lässvårigheter och problem med trygghet och studiero. Reformen innebär skärpta antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll med ökat fokus på ämneskunskap, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap samt stärkt samverkan mellan lärosäten. De första förändringarna börjar gälla från och med höstterminen 2027 medan innehållsändringarna genomförs från höstterminen 2028.

En central del av reformen är höjda krav för antagning till lärarutbildningarna. För att antas till grundlärarprogrammen (Fk–3 och 4–6) samt ämneslärarprogrammen krävs minst betyg C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3. För förskollärarprogrammet krävs minst betyg D i motsvarande kurser. Regeringen bedömer att tydligare och högre förkunskapskrav minskar avhoppen och stärker både utbildningens kvalitet och läraryrkets status.

Sammankonst är en kreativ stafett mellan studenter inom dans och musikproduktion på Karlstads universitet och Musikhögskolan Ingesund. Årets föreställning utgår ifrån Klarälven och ges vid fem tillfällen fredag och lördag!

Det är en mångårig tradition att dansstudenter tillsammans med musikproduktionsstudenter samskapar kring ett publikt projekt utifrån sina egna kreativa uttryckssätt. Studenterna går sitt första eller andra år och har under senare delen av hösten arbetat med projektet i olika delkurser i sina respektive utbildningar.

TEMA KLARÄLVEN

I år har studenternas process utgått ifrån Klarälven. Startpunkt och inspiration har varit fem olika teman: 

Forsar och Fall

Klarälvslaxen

Fredagen den 9 januari infaller Quitters day – dagen då de flesta nyårslöften gått i kras. Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar misslyckandet sällan om brist på förmåga.

– Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i, säger han. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor.

Omgivningen styr mer än vi tror

Beteendeforskningen visar att människor ofta överskattar betydelsen av motivation och underskattar hur starkt omgivningen påverkar våra val i vardagen.

– Vi tror att nyårslöften handlar om motivation och personliga förmågor. Men forskning visar att det minst lika ofta är situationen som avgör. Man kan säga att vi försöker renovera våra liv utan byggnadsställning, säger Per Kristensson.

Hur kan socialtjänsten säkerställa att barn som utsatts för våld får det stöd de behöver och har rätt till? Det är kärnfrågan i en licentiatuppsats i socialt arbete som nyligen lagts fram vid Karlstads universitet.

Leigh Ann Loebs, tidigare doktorand i socialt arbete vid Karlstads universitet och nu verksam vid Kils kommun, undersöker i sin licentiatuppsats hur barn som misstänkts ha utsatts för våld får tillgång till insatser från socialtjänsten och hur teamledare stödjer socialsekreterare i att identifiera och motverka fördomar och ojämlikheter i bedömningar, särskilt i relation till barns kön och familjeursprung.

I en studie har doktoranden Katerina Chantziara undersökt vad som orsakar stålets utmattning och vad som får det att brytas av. Målet med forskningen är att bidra till förbättrad hållbarhet.

– Jag har studerat olika martensitiska verktygsstål och undersökt vad som händer inuti materialet när man belastar det och vad som får det att till sist brista, säger Katerina Chantziara, doktorand i fysik.

DigitalWell Arena tar nu nästa steg i den långsiktiga satsningen på digital hälsoinnovation i Värmland. Efter flera år med fokus på att etablera en plattform för forskning och samverkan handlar arbetet nu om att införa och använda digitala lösningar i större skala i praktiken.

Forskningen vid Karlstads universitet har varit en central drivkraft i DigitalWell Arena sedan starten 2019. Genom att samla cirka 60 forskare från sex forskargrupper och från ämnen som datavetenskap, omvårdnad, psykologi, tjänsteforskning och genusvetenskap har universitetet byggt upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för digital hälsoinnovation.

Arbetet har hittills lett till nära 100 vetenskapliga publikationer och skapat nya samarbetsytor mot företag, kommuner och regioner – där forskare bidrar med evidens, kvalitetssäkring och testmiljöer för digitala hälsotjänster.