Årets möte hölls på Spritmuseum i Stockholm och innehöll presentationer från flera pågående forskningsprojekt – bland annat om vinturism, arbetsmiljö i restaurangkök och AI-robotar som kollegor.
Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfonds (BFUF) årliga forskarmöte är en kunskaps- och nätverksarena där forskare, branschföreträdare och BFUF:s styrelse möts för att diskutera aktuell forskning och framtida utvecklingsmöjligheter inom besöksnäringen.
Årets möte hölls på Spritmuseum i Stockholm och innehöll presentationer från flera pågående forskningsprojekt – bland annat om vinturism, arbetsmiljö i restaurangkök och AI-robotar som kollegor.
Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfonds (BFUF) årliga forskarmöte är en kunskaps- och nätverksarena där forskare, branschföreträdare och BFUF:s styrelse möts för att diskutera aktuell forskning och framtida utvecklingsmöjligheter inom besöksnäringen.
Årets möte hölls på Spritmuseum i Stockholm och innehöll presentationer från flera pågående forskningsprojekt – bland annat om vinturism, arbetsmiljö i restaurangkök och AI-robotar som kollegor.
Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfonds (BFUF) årliga forskarmöte är en kunskaps- och nätverksarena där forskare, branschföreträdare och BFUF:s styrelse möts för att diskutera aktuell forskning och framtida utvecklingsmöjligheter inom besöksnäringen.
Erfarenheter från projektet Helhetsenkelt tas nu vidare tillsammans med Statskontoret i arbetet med vägledning för konsekvensutredningar. Det innebär att metoder som Samhällsnytta AB har utvecklat för att synliggöra lantbrukares vardag, variationen mellan olika gårdar och den samlade regelbördan, förs in i ett arbete med betydelse för hela statsförvaltningen.
Bakgrunden är att lantbrukare ofta får komma till tals först när nya regler redan är färdiga.
Erfarenheter från projektet Helhetsenkelt tas nu vidare tillsammans med Statskontoret i arbetet med vägledning för konsekvensutredningar. Det innebär att metoder som Samhällsnytta AB har utvecklat för att synliggöra lantbrukares vardag, variationen mellan olika gårdar och den samlade regelbördan, förs in i ett arbete med betydelse för hela statsförvaltningen.
Bakgrunden är att lantbrukare ofta får komma till tals först när nya regler redan är färdiga.
Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?
Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar.
Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?
Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar.
Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?
Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar.
Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?
Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar.
Den 7–8 maj samlades närmare 100 forskare, pedagoger och skolledare vid Karlstads universitet för konferensen Noralf, mötesplatsen för aktionsforskning inom utbildningsområdet.
– Vi kommer från olika professioner och det är det som är själva idén med konferensen, säger Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna.
Den 7–8 maj samlades närmare 100 forskare, pedagoger och skolledare vid Karlstads universitet för konferensen Noralf, mötesplatsen för aktionsforskning inom utbildningsområdet.
– Vi kommer från olika professioner och det är det som är själva idén med konferensen, säger Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna.
Den 7–8 maj samlades närmare 100 forskare, pedagoger och skolledare vid Karlstads universitet för konferensen Noralf, mötesplatsen för aktionsforskning inom utbildningsområdet.
– Vi kommer från olika professioner och det är det som är själva idén med konferensen, säger Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna.
Den 7–8 maj samlades närmare 100 forskare, pedagoger och skolledare vid Karlstads universitet för konferensen Noralf, mötesplatsen för aktionsforskning inom utbildningsområdet.
– Vi kommer från olika professioner och det är det som är själva idén med konferensen, säger Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna.
Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.
Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper.
Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.
Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper.
Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.
Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper.
Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.
Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper.
