Nyheter
-
2026-01-23
App kan minska förlossningsrädsla hos förstföderskor
Ny forskning från Karlstads universitet visar att effekten är särskilt tydlig hos kvinnor som redan under graviditeten känner stark oro inför förlossningen.
Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. Tankar på smärta, kontrollförlust och det okända är för många blivande mammor en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att ett digitalt stöd i form av en app kan göra skillnad, särskilt för förstföderskor som känner en uttalad rädsla inför förlossningen.
-
2026-01-21
Karlstads universitet beviljas 200 000 kronor för projekt till stöd för Ukraina
Svenska institutet har beviljat finansiering av ett utbildningspaket för inkluderande yrkesutbildning för personer med funktionsnedsättning i Ukraina.
– Vi siktar på att formalisera samarbetet mellan Karlstads universitet och NTU, National Technical University Kharkiv Polytechnic Institute, säger Jesper Haglund, universitetslektor i fysikens didaktik. Man har identifierat behovet av att utveckla inkluderande yrkesutbildning för personer med funktionsnedsättning. Karlstad universitet har expertis inom yrkesutbildning, maskinteknik och formsprutning av plast. Ukrainskas intressenter i projektet består av civilsamhällesorganisationer och industrier som potentiella framtida arbetsgivare för deltagande studenter.
-
2026-01-20
Invånare formade framtidens Hagfors genom Bruksort 2.0
I satsningen Bruksort 2.0 samarbetade Hagfors kommun, näringsliv och invånare för att stärka attraktivitet, mobilitet och innovation. Arbetet byggde på samskapande, där invånarnas gemensamma berättelser om framtiden användes för att formulera framtidsvisioner. Nu är slutrapporten klar.
Arbetet i projektet har mynnat ut i Hagforsmodellen – en modell som fångar kraften i platsen och visar hur berättelser, tillit och kreativitet kan bli drivkrafter i hållbar utveckling. Genom samskapade dikter, skulpturer och berättelser om framtiden har invånarna själva satt ord och form på vad framtida omställning kan betyda i en bruksort.
-
2026-01-20
Maktkampen om Grönland - en geopolitisk motorväg och resurszon
Världsläget är i gungning och kartornas linjer rör på sig. Thomas Blom, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, förklarar gränsers historia och vilka faktorer som påverkar dem samt reflekterar över hur makt, tillhörighet och geografi hänger ihop.
Hur definieras en geografisk gräns?
– En geografisk gräns brukar vanligtvis definieras som en avgränsning som skiljer ett område från ett annat, förklarar Thomas Blom. Vi geografer ser dock sällan gränsen som enbart en linje. I praktiken utgörs en gräns ofta av ett system av regler, institutioner och föreställningar som avgör vem som har rätt att bestämma, kontrollera och tillhöra ett visst territorium. Gränsen anger var en stat eller en region anses börja och sluta – men den får sin verkliga betydelse genom hur människor använder, bevakar och tolkar den.
-
2026-01-19
Filantropi som möjlig game changer på apoteksmarknaden
Kan en dollarmiljardär förändra den svenska apoteksmarknaden och pressa priserna på läkemedel genom att starta ett välgörenhetsapotek? Det är huvudfrågan i en ny juridisk studie av Nick Dimitrievski, lektor i skatterätt vid Handelshögskolan.
Nick Dimitrievski har granskat hur priset på läkemedel sätts i Sverige. Det handlar om den så kallade handelsmarginalen – den ersättning apoteken får för att sälja läkemedel inom läkemedelsförmånen. Slutsatsen är oväntad:
– Apotekens lönsamhet liknar dagligvaruhandelns trots att livsmedel är en helt fri marknad medan apoteken är hårt reglerade, säger Nick Dimitrievski.
-
2026-01-16
Miljögifter och stress under graviditet påverkar barns utveckling
Forskning vid Karlstads universitet visar att exponering för hormonstörande kemikalier och svåra livshändelser under graviditeten kan påverka barns beteende och hjärnutveckling. – Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann.
– Min avhandling ”The importance of prenatal environment for children’s neurodevelopment: Epidemiological studies on endocrine disrupting chemicals and stress” visar att blandningar av hormonstörande ämnen som finns i vardagsprodukter kan associeras med beteendeproblem hos barn vid sju års ålder, och att pojkar och flickor påverkades på lite olika sätt, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. De hormonstörande ämnena kan passera moderkakan och nå fostret under kritiska utvecklingsfaser för hjärnan.