Betande kossor på en grön äng under blå himmel. Välmående grisar som bökar i dyngan. Kycklingar i vårsolen. Vi omges av romantiska bilder och berättelser om hur djur hålls för att bli mat. Men i verkligheten är det både svårt och komplicerat att få ihop en etisk djurhållning med ekonomi och praktiska begränsningar. I sin avhandling ”Hur blir djur mat?
1962 beslutade riksdagen att införa en nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var kommunerna som skulle ansvara för genomförandet. I avhandlingen Olika vägar till enhetlig skola?: En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968, har Åsa Melin undersökt vad det var som påverkade hur det statliga beslutet genomfördes i kommunerna.
Åren 1950-1968 är en tid av stora förändringar i det svenska samhället.
Klimatkonferensen COP27 ägde rum 6-18 november 2022 i Sharm el Sheik, Egypten. Avit Bhowmik, forskningsledare för CRS och forskare i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet, var en av deltagarna.
På vilket sätt deltog du i COP27?
- Jag var en del av ett internationellt team med forskare och praktiker som lanserade ett nytt projekt "The Climate Long Game" på Climate Action Hub-paviljongen på COP27.
"I samma landskap: … men ändå åtskilda. Sociala skillnader och socialt engagemang i Värmland". Så löd rubriken för höstens tredje seminarium i serien ”I samma landskap” som arrangerades av Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, (CRS), tillsammans med Region Värmland och Länsstyrelsen. Intressanta siffror och undersökningsresultat varvades med berättelser från två verksamheter ute i länet som på olika sätt jobbar med att skapa socialt engagemang.
Skogen. En källa till inkomst, en plats för återhämtning, en promenadslinga, ett älgpass, ett svampställe, en livsmiljö - och en möjlighet för samhället att ställa om till en grön bioekonomi. Den svenska skogen är i fokus för en rad intressenter; skogsägare, natur- och kulturvårdsintressen, energiproducenter, papper-och massaindustrin och EU. Inte sällan står intressen mot varandra.
Vems plats är Värmland? Vilka bilder sprids? Och vilka perspektiv får utrymme? De frågorna pratade Lotta Braunerhielm, filosofie doktor i kulturgeografi, om vid det första seminariet i en serie om tre under hösten.
Mötesserien är ett samarbete mellan Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS, vid Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland.
Smaka på Värmland och Krisberedskapsveckan med fokus på mat och självförsörjning har gett värmlänningarna en god inblick i allt som landskapet har att erbjuda vad gäller mat som produceras nära och hållbart. De småskaliga jordbruken är också viktiga för biologisk mångfald, en etisk och hållbar djurhållning och för att bevara och föra vidare ett viktigt historiskt arv.
Sverige har störst skogsareal av alla EU-länder och debatten om skogen har varit intensiv under de senaste åren. Ofta används argument som utgår från forskning. I den nya antologin ”Skogens värden – forskares reflektioner”, ger 96 forskare sin syn på skogens värden i populärvetenskapliga texter utifrån olika teman.
De medverkande forskarna i antologin representerar ett drygt 20-tal olika lärosäten, organisationer och företag och en mängd olika ämnesområden.
Hur gör man för att driva småskaligt jordbruk, som tar hänsyn till människa, djur, biologisk mångfald och ett landskap som präglats av människan under århundraden? Projektet Biokulturellt arv och alternativ matproduktion undersöker villkoren och tittar närmare på kanaler för försäljning, förutsättningar för till exempel uppfödning och slakt, regelverk och var kompetens och kunskap finns att ta del av.
Mangrove är en buske eller träd, som växer längs kusterna i tropiska och subtropiska miljöer. Växten trivs i saltvatten eller bräckt vatten, frodas ofta i tuff miljö och är van vid naturliga störningar som tropiska cykloner. Men trots sin motståndskraft har stora områden med mangroveväxter successivt försvunnit. Under de senaste tre decennierna har 8 600 km2 mangroveskogar dött ut – en yta motsvarande staden Tokyo.
Att byta bostadsregion innebär att livet organiseras om när det gäller bostad, arbete, fritid och andra aspekter som påverkar vardagen. Sedan 2019 pågår ett projekt inom Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS, om hur barnfamiljer som väljer att flytta från storstad till en mindre ort uppfattar förutsättningarna för familjens dagliga liv före och efter flytten.
… du är doktorand i kulturgeografi inom CRS forskarskola och knuten till Geomedia. Vad forskar du om? - Jag undersöker den digitala vård som ges via olika appar och hur dessa app-företag förändrar både arbetet och arbetsmarknaden för sjukvårdspersonal i primärvården.
Ett sätt att leva präglat av hårt arbete och en övertygelse om att maten vi äter behöver produceras på ett sätt som är bra för människa, djur och jord för lång tid framöver. Att driva småskaligt, hållbart jordbruk har sina utmaningar – och möjligheter. På projektet Biokumas första workshop delades erfarenheter och idéer.
Vilket är ditt första matminne? Det var den inledande frågan på projektet Biokumas workshop i slutet av januari.
CRS forskarskola har fått en ny föreståndare från den 15 november - Annika Jonsson, lektor i sociologi.
- Det känns jätteroligt. Jag har läst in mig på miljösociologi de senaste åren och det är roligt att få användning för de kunskaperna på det här sättet, säger Annika Jonsson.
I sin forskning intresserar sig Annika Jonsson för frågor som rör makt, personligt liv och hur vardaglig interaktion bygger upp både små och stora sociala sammanhang.
Ny bergshistorisk forskningskommitté rivstartade med kreativ workshop under ledning av bland andra Jernkontorets Dag Avango och Catarina Karlsson, och Eva Svensson, Karlstads universitet.
Genom att länka samman forskningsdata med data från arkeologiska undersökningar och digitaliserade museisamlingar kommer det i framtiden att vara möjligt med avancerade datadrivna analyser på komplex information från hela Sveriges historia, från istid till nutid. Ett nytt samarbete för nationell infrastruktur för digital arkeologi, SveDigArk, har formats mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
Berättelserna från #MeToo, började höras och synas under hösten 2017. De visade att diskriminering och sexuella trakasserier förekommer i många branscher och i alla delar av samhället. I Sverige gav debatten upphov till nära 80 upprop av kvinnor i olika yrken, som gick ihop, organiserade sig, skrev debattartiklar och gjorde sina röster hörda. Vilka versioner av feminism och rättvisa var det syntes mest i debatten? Och vilka hamnade i marginalen i svenska #MeToo på sociala medier?
Under våren 2020 överraskades många kommuner av Coronapandemins effekter på sin verksamhet och organisation. Forskare vid Karlstads universitet och Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet har i en studie visat hur tolkningen av lagstiftningen kan innebära spänningar mellan olika institutionella logiker.
Även i ett öppet demokratiskt system kan en extraordinär händelse innebära avsteg från principer om meddelarfrihet och meddelarskydd.
Den 20-22 maj sänder konferensen re:publica 2021 live från Berlin. Programmet innehåller en mängd olika ämnen, från desinformation och falsk journalistik till klimatfrågor.
