Mangrove är en buske eller träd, som växer längs kusterna i tropiska och subtropiska miljöer. Växten trivs i saltvatten eller bräckt vatten, frodas ofta i tuff miljö och är van vid naturliga störningar som tropiska cykloner. Men trots sin motståndskraft har stora områden med mangroveväxter successivt försvunnit. Under de senaste tre decennierna har 8 600 km2 mangroveskogar dött ut – en yta motsvarande staden Tokyo. Minskningen är störst i Syd- och Sydostasien, med Indonesien som hårdast drabbat.
Mangroveväxter är hemvist för en rik och unik biologisk mångfald och dessa vatten växande skogar är viktiga livsmiljöer för en mängd arter. De bidrar även till att skydda kuster från erosion och utgör viktiga kolsänkor. Men när påfrestningar. som exempelvis klimatförändringar, skogsröjning och erosioner av kustlinjen, ökar och samverkar blir de till slut övermäktiga och hela mangroveskogar försvinner.
40 års forskning samlat
Avit Bhowmik är forskare i risk – och miljöstudier och vetenskaplig ledare för Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring vid Karlstads universitet. Han har lett en forskningsstudie om vilka faktorer som ligger bakom minskningen av världens mangroveskogar. Forskarna har granskat omkring 200 vetenskapliga studier, som publicerats de senaste 40 åren, där såväl naturliga drivkrafter som faktorer skapade av mänsklig aktivitet tas upp. I studien granskas både gradvisa och mer plötsliga orsaker, deras geografiska utbredning samt hur olika faktorer interagerar. Forskarna identifierade även vilka mangrovearter som hör till de mest hotade.
Samverkande faktorer snabbar upp
Studien visar att skogsröjning och föroreningar från vattenanvändning och jordbruk orsakar majoriteten av mangroveförlusterna. Kustlinjeerosion, inträngning av salthalt och surhet på grund av klimatförändringar är den andra pådrivande orsaken och global urbanisering är den tredje stora social-ekologiska faktorn, med tydliga avskogningseffekter.
- En viktig slutsats är att alla de här faktorerna samverkar, vilket både förstärker och snabbar upp skeendet. Klimatförändringarna ökar salthaltintrånget i mangroveträsken, vattenanvändning och jordbruk, särskilt vid torka, ökar uttaget av grundvatten . något som i sin tur ökar salthalten ytterligare, för att ge några exempel, säger Avit Bhowmik.
Studien samlar kunskap från omkring 200 vetenskapliga artiklar, som publicerats under perioden 1980 fram till 2021. Artikeln publicerades i MDPI journals den 8 april i år.
