"I samma landskap: … men ändå åtskilda. Sociala skillnader och socialt engagemang i Värmland". Så löd rubriken för höstens tredje seminarium i serien ”I samma landskap” som arrangerades av Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, (CRS), tillsammans med Region Värmland och Länsstyrelsen. Intressanta siffror och undersökningsresultat varvades med berättelser från två verksamheter ute i länet som på olika sätt jobbar med att skapa socialt engagemang. Utbildning och tillit var några av de återkommande ledorden.
Anna-Karin Tollin, samordnare för analys och uppföljning på Region Värmland, presenterade aktuell statistik över bland annat utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning i Värmland utifrån siffror från Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Skolverket.
- Förutsättningarna är goda för utbildning på grundskole- och gymnasienivå i länet med en högre andel som går ut både grundskolan och gymnasiet med godkända betyg än i riket i stort. Men sedan händer något, menade Anna-Karin och visade på nivån för eftergymnasial utbildning, där skillnaderna är större, både mellan kvinnor män och mellan Värmland och övriga landet.
Statistiken över Värmland visar att män utan eftergymnasial utbildning tjänar mer än kvinnor med eftergymnasial utbildning trots att kvinnor i mycket högre utsträckning läser vidare, vilket är en framtida utmaning, enligt Anna-Karin Tollin.
- En trolig anledning till att män inte läser vidare efter gymnasiet är att den värmländska arbetsmarknaden historiskt har kunnat tillgodoses av arbetskraft som har läst yrkesprogram på gymnasiet. Det som är viktigt nu när arbetsmarknaden förändras är att man i allt mindre grad kommer att kunna få ett jobb med enbart gymnasial utbildning. Pensionsavgångar ersätts oftast av personer med högre utbildning. Så det som kan hända framåt är att männen som inte läser vidare på högskola eller universitet hamnar utanför arbetsmarknaden.
Utbildning skapar tillit
Även P O Norell, professor emeritus i statsvetenskap vid Karlstads universitet, lyfte utbildning som en viktig faktor när han presenterade data om attityder och beteenden knutna till lokala och regionala frågor från den senaste SOM-undersökningen.
På platser där unga och de som är högst utbildade flyttar ut och där servicen blir sämre, är tilliten också lägre exempelvis gentemot politiker och myndigheter.
- Utbildning påverkar livsvillkor som exempelvis ekonomisk trygghet och hälsa samt erfarenheter av kontakter med andra och därmed också tilliten. Ju högre utbildningsnivå ju högre tillit har vi till andra människor, menade P O, som också pekade på kommunernas utmaningar med att säkra goda livsvillkor inte bara i centralorten.
Kunskapsspridning och engagemang bland unga
Kan initiativ från eldsjälar och civilsamhället vara en del i svaret på utmaningarna? Avslutningsvis berättade David Freundt och Andreas Pettersson om Tillitsbyrån respektive Occupy Bygdegården, två verksamheter som syftar till att skapa socialt engagemang bland unga och ta till vara deras intressen och behov.
Tillitsbyrån, ett projekt som finansieras av Samordningsförbundet Samspelet och med säte i Grums kommun, jobbar bland mycket annat med att samordna och förenkla för unga vuxna i kontakten med myndigheter. Det viktiga, menar David Freundt, är att inte anta vilka behov som finns utan ställa frågan till de unga om vad som behövs. Allt för att kunna fånga upp behov hos en så månghövdad målgrupp som möjligt.
Andreas Pettersson berättade om en blomstrande ungdomsverksamhet i många värmländska bygdegårdar, där unga är delaktiga och arrangerar kulturevenemang av olika slag och där ungdomsstyrelser har bildats. Förhoppningen med projektet Occupy Bygdegården är att inspirera runtom i länet och att få in fler yngre i bygdegårdsverksamheten, något som till viss del redan har infriats.
Reflektioner från åhörarna under seminariet rörde såväl relevant pågående forskning kring civilsamhället som inspel om vikten av att framåt fortsätta prioritera satsning på utbildning.
Här kan du läsa om höstens två andra seminarier i serien:
