Välkommen hit!

Det är cirka 4700 kilometer mellan Stockholm och Hormuzsundet. Ändå påverkar händelserna i fraktfartygens flaskhals svensk ekonomi. Karl-Markus Modén, universitetslektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, reder ut sambanden mellan Hormuzsundet, världsekonomin och den svenska vardagen.

Det är lätt att tänka att konflikter i Mellanöstern är något som händer ”långt borta”. Ändå kan ett spänt världsläge kring ett smalt sund mellan Oman och Iran snabbt göra livet dyrare även i Sverige. Bensinpriser stiger, elräkningar svänger och hushållens ekonomi sätts under press. Men hur hänger allt detta egentligen ihop? 

En ny doktorsavhandling vid Karlstads universitet ger ökad förståelse för hur läkemedel kan analyseras mer tillförlitligt och säkert. Forskningen fokuserar på grundläggande studier av vätskekromatografi, en av de viktigaste analytiska teknikerna inom läkemedelsindustrin. Denna typ av grundläggande förståelse är avgörande eftersom många av dagens utmaningar inte kan lösas enbart genom empirisk metodoptimering.

Vätskekromatografi används för att separera och mäta de olika komponenterna i ett läkemedel. Förutom den aktiva substansen innehåller läkemedel ofta hjälpämnen som stabiliserar produkten och bestämmer dess slutliga form. För att kunna fastställa korrekt dosering och upptäcka skadliga ämnen måste den aktiva ingrediensen först separeras från övriga komponenter.

” I SOFIA-studien följer vi samma barn från förskoleålder till vuxenliv. Det ger unika möjligheter att förstå utveckling och vad som gör skillnad och nytta i praktiken. Vårt mål är att ta fram kunskap som kan användas i skola, socialtjänst och andra verksamheter, för barnets bästa på riktigt.”
Det säger Evelina Landstedt, professor i socialt arbete och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa och uppväxtvillkor, CBU, vid Karlstads universitet.

Evelina Landstedt var en av föreläsarna på Barnrättsdagarna, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar inom barnrättsområdet. Årets dagar genomfördes 13–15 april i Karlstad och hade temat ”Steget före: att arbeta förebyggande och främjande tillsammans”. Evelina Landstedt deltog tillsammans med forskarkolleger för att berätta om SOFIA-studien, ett pågående forskningsprogram där 2 000 barn följs från förskoleålder till vuxenliv. Hittills har sju datainsamlingar genomförts och deltagarna är nu mellan 19 och 21 år gamla. 

Den uppmärksamme har kanske lagt märke till att vindfällda träd har kapats upp i SKAUgen, skogsområdet nedanför hus 9, vid flera tillfällen under de senaste veckorna. Det är Cecilia Berntsson och hennes team på Bernttek som har varit på plats och hjälpt oss med arbetet. Insatsen är en del av det löpande arbetet med att ta hand om skogsområdet kring universitetet på ett varsamt och långsiktigt hållbart sätt.

Under dagen har Cecilia tagit hand om bortforsling och undanröjning av de uppkapade träden. Till sin hjälp har hon haft sin 13-åriga kollega – arbetshästen Docka. Tillsammans har de transporterat träden vidare inom området på ett sätt som är skonsamt mot både marken och den omgivande miljön.

Hur kan matematiklärare på gymnasiet använda programmering i undervisningen på ett bra sätt? Och hur kan användningen av programmering utveckla elevers matematiska förståelse? Det har Andreas Borg, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet kikat närmare på.

Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur lärandeaktiviteter kan utformas för att integrera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt och hur gymnasieelevers användning av programmering påverkar deras matematiska förståelse.

Avhandlingen består av två studier. Den första handlar om elever som löser matematiska problem där programmering behövs. Den andra undersöker hur en lärare utformar programmeringsuppgifter för numeriska beräkningar och hur dessa uppgifter påverkar elevernas förståelse av matematiska begrepp.

Hur förmedlas förhistorisk tid i skolan, och i vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med samtida arkeologisk forskning? Det är frågor som Lena Almqvist Nielsen har undersökt i sin avhandling “Förhistorisk tid i skolan: Historiekulturella, arkeologiska och didaktiska perspektiv på läroböcker, undervisningsfilm och platsbesök ca 1900–2020”, som hon disputerade med våren 2025.

Lena Almqvist Nielsens intresse för förhistorisk tid väcktes redan under hennes magisterutbildning i arkeologi. Efter examen började hon vikariera på en högstadieskola, där hon snart fann ett starkt intresse även för läraryrket. Det ledde vidare till lärarutbildning och därefter till en yrkesbana där arkeologi och didaktik har förenats – senast inom forskarskolan Käkk.