Samhälle
Nutid, dåtid och framtid i en bruksort
Många värmländska samhällen har präglats av närvaron av ett bruk. Så vad händer då med ett samhälle när industrin försvinner, vad lämnas kvar och hur förändras orten över tid? Detta har Åsa Melin och Stefan Backius vid ämnet historia undersökt i sin forskning och har bland annat gjort en fallstudie över Storfors i östra Värmland som drabbades hårt av stålkrisen.
Hur arbetstid formar våra liv – och vår framtid
Arbetstid har gått från att vara en strikt klockstyrd norm till en flexibel struktur som genomsyrar identitet, relationer och livskvalitet. Men vad händer när vi kortar ner arbetsdagen – och kan vi tänka oss ett samhälle där arbetstid inte längre är central?
Två forskare vid Karlstads universitet ger svar på hur tid och arbete hänger ihop och varför frågan är mer aktuell än någonsin.
Tiden håller på att rinna ut – akut behov av klimatåtgärder
När världens ledare samlades på COP30 var tidsfrågan en av de mest brännande i klimatförhandlingarna. För forskare som Avit Bhowmik, universitetslektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet och medförfattare till den senaste globala rapporten om tipping points, är budskapet tydligt: tiden är inte bara en variabel – den är en begränsad resurs som snabbt håller på att ta slut.
Fortsatta band efter vår stund på jorden
Vår stund på jorden är kort, räknad i år. Men räknat i den tid vi påverkar andra är den betydligt längre. Vi träffade Annika Jonsson, docent i sociologi, för att prata om den dödsvetenskapliga synen på livstid.
Kulturgeografen: – Nu svarar studenterna att de vill arbeta med hållbarhet
Hon är lektorn i kulturgeografi som gick från att vara reseintresserad till att vara hemmaintresserad. Möt Ulrika Åkerlund, doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
– Tidigare så har studenter varit mer intresserade av marknadsföring och uppsatsämnen. Nu kretsar deras intresse mer kring effekter och påverkan, säger Ulrika.
Krönika: Därför ska vi fortsätta känna hopp
Hopp kan kännas som en illusion i denna tid av polykriser, det vill säga situationer där flera kriser inträffar samtidigt och påverkar varandra på ett sätt som förstärker deras negativa effekter.
Fotgängare mest utsatta för skador i trafiken
Trots att det är både klimatsmart och hälsosamt att gå visar ny svensk forskning att fotgängare drabbas av en stor andel av alla trafikskador.
Centrum för forskning om samhällsrisker presenterar forskning i Sendai, Japan
Forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet är tillsammans med forskare från Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping, i Japan för att bidra till ett långsiktigt forskningssamarbete mellan Sverige och Japan.
Behovet av forskning om samhällsrisker är större än någonsin
Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången. Den insikten ledde henne in på en ny väg inom forskning om samhällsrisker.
Spel om kriser i samhället – en ögonöppnare både för yrkesverksamma och studenter
Att iscensätta samhällskriser genom att spela brädspel ökar inlärningen och förståelsen för utmaningar. Men hur går man tillväga för att skapa ett spel om kriser? David Olsson, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet förklarar.