Samhälle

Valrörelser sker i allt större utsträckning på sociala medier där algoritmer och AI påverkar hur information sprids. Plattformarna styr därför inte bara vad som syns, utan också hur budskap och känslor kan förstärkas i det offentliga rummet, menar Zoi Savvidou som är doktorand i statsvetenskap vid Karlstads universitet och vars forskning handlar om hur algoritmer och AI i sociala medier utnyttjar känslor för att styra innehåll.

Klimatförändringarna påverkar i stort sett alla delar av samhället. Men hur förankrade är åtgärder och anpassningar ur en demokratisk synvinkel? Och på vilket sätt diskuteras viktiga energipolitiska beslut?
Vi frågade Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker.

– Statistik under en valrörelse är inte den absoluta sanningen utan ett verktyg för att hjälpa väljarna att resonera om verkligheten, säger Abdullah Almasri, universitetslektor i statistik vid Handelshögskolan.

Politisk kommunikation har sällan varit mer effektiv – och sällan mer problematisk. Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet och medieforskare, guidar genom digitala infrastrukturer och desinformation inför kommande valrörelsen.

Utspel, opinionskurvor och analyser dominerar valrörelserna. Samtidigt visar forskningen att väljare blir mer informerade – och mindre cyniska – av en helt annan sorts journalistik. Medieforskarna Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, menar att problemet inte är brist på granskning, utan fel fokus.

Vilka är förutsättningarna i Värmland, nu när valrörelsen 2026 står för dörren?
Vi träffade statsvetarna P.O. Norell och Freddy Kjellström för att prata om lokala partier, röstsplittring och förutsättningar i olika delar av länet.

Den 20 februari 2026 uppmärksammar vi Förenta nationernas (FN:s) världsdag för social rättvisa, en dag ägnad åt att främja rättvisa, jämlikhet och utveckling. Världsdagen för social rättvisa baseras på Internationella arbetsorganisationen, ILO:s, deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering (2008), som understryker vikten av rättvisa arbetsvillkor, lika möjligheter och rättvist deltagande i en alltmer globaliserad och orättvis ekonomisk modell.

Har du någon gång undrat varför orättvisor uppstår – och vad man kan göra åt dem? Forskarna David Regin Öborn och Suzanne Millmark, båda vid Karlstads universitet, förklarar hur orättvisor inom organisationer kan uppstå – och hur ledning och chefer kan jobba för att undvika dem.

Många värmländska samhällen har präglats av närvaron av ett bruk. Så vad händer då med ett samhälle när industrin försvinner, vad lämnas kvar och hur förändras orten över tid? Detta har Åsa Melin och Stefan Backius vid ämnet historia undersökt i sin forskning och har bland annat gjort en fallstudie över Storfors i östra Värmland som drabbades hårt av stålkrisen.

Arbetstid har gått från att vara en strikt klockstyrd norm till en flexibel struktur som genomsyrar identitet, relationer och livskvalitet. Men vad händer när vi kortar ner arbetsdagen – och kan vi tänka oss ett samhälle där arbetstid inte längre är central?
Två forskare vid Karlstads universitet ger svar på hur tid och arbete hänger ihop och varför frågan är mer aktuell än någonsin.

När världens ledare samlades på COP30 var tidsfrågan en av de mest brännande i klimatförhandlingarna. För forskare som Avit Bhowmik, universitetslektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet och medförfattare till den senaste globala rapporten om tipping points, är budskapet tydligt: tiden är inte bara en variabel – den är en begränsad resurs som snabbt håller på att ta slut.

Vår stund på jorden är kort, räknad i år. Men räknat i den tid vi påverkar andra är den betydligt längre. Vi träffade Annika Jonsson, docent i sociologi, för att prata om den dödsvetenskapliga synen på livstid.

Hon är lektorn i kulturgeografi som gick från att vara reseintresserad till att vara hemmaintresserad. Möt Ulrika Åkerlund, doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
– Tidigare så har studenter varit mer intresserade av marknadsföring och uppsatsämnen. Nu kretsar deras intresse mer kring effekter och påverkan, säger Ulrika.

Hopp kan kännas som en illusion i denna tid av polykriser, det vill säga situationer där flera kriser inträffar samtidigt och påverkar varandra på ett sätt som förstärker deras negativa effekter.