Nutid, dåtid och framtid i en bruksort
Många värmländska samhällen har präglats av närvaron av ett bruk. Så vad händer då med ett samhälle när industrin försvinner, vad lämnas kvar och hur förändras orten över tid? Detta har Åsa Melin och Stefan Backius vid ämnet historia undersökt i sin forskning och har bland annat gjort en fallstudie över Storfors i östra Värmland som drabbades hårt av stålkrisen.
Ni har pratat med invånare i Storfors, vad var det ni ville ta reda på?
– Storfors växte snabbt mellan 1940 och 1970 men 1965–1974 försvann en stor del av jobben på bruket och 1974–1983 försvann mer än hälften, vilket fick stora sociala och ekonomiska konsekvenser för orten. Industrin har präglat hela vardagslivet i Storfors, från bostäder till skolor och infrastruktur. Genom att lyfta invånarnas berättelser ville vi förstå hur förändringar över tid påverkat deras liv och syn på framtiden. Vi studerar brukssamhällens förändringar från efterkrigstid till nutid och arbetar med flera artiklar om industriorters förändring, säger Åsa Melin.
Hur ser Storforsborna på sin brukshistoria?
– I våra intervjuer med storforsbor är det tydligt att minnena lever starkt. Berättelserna beskriver cyklar som strömmar ut från Verket, danser i Folkets park och ett levande samhälle där ”alla kände alla”. Minnena skapar en gemensam berättelse som sträcker sig över generationer men trots att industriepoken är förbi finns en ny sorts framtidstro har vi sett. Yngre invånare engagerar sig i föreningsliv och kultur och intresset för lokalhistoria växer. Till exempel har historiska bilder och projekt som finns att ta del av på det lokala på biblioteket knutit samman dåtid och nutid, säger Stefan Backius.
Hur beskriver storforsborna bruksandan och hur ser de på framtiden för sin ort?
– När ordet bruksanda kommer på tal är svaren olika. För vissa står andan för omtanke och närhet, för andra innebär den en social kontroll där man inte ska sticka ut. I intervjuerna märks också en medveten strävan att förvandla bruksandan till något mer positivt genom samarbete, föreningsinitiativ och tal om en ”storforsanda”. Trots utmaningar lyfter många en framtidstro och ett växande engagemang bland unga bidrar till hopp om utveckling. Samtidigt finns en stark vilja att Storfors ska förbli en egen kommun med en egen identitet, säger han.
Hur hanterar invånare i bruksorter förändring över tid?
– Det beror ofta på vad personen själv har för minnen av platsen. Minnen av en plats påverkas av förändring och vi har tittat på hur man hanterar detta. Det är en komplex bild. Dessa samhällen har vuxit från nästan ingenting genom stark expansion, innovation och inflyttning men har under de senaste decennierna minskat. Att bygga upp ett samhälle är en sak, att sedan halvera det och ändå få människor att trivas är en annan sak. Det handlar om betydligt mer än ekonomi, säger han.
Vad är det som det handlar om mer än ekonomi tänker ni?
– Projektet visar att framgång inte bara handlar om befolkningstillväxt eller ekonomiska nyckeltal. Ett gott liv kan lika gärna vara att bo i ett lugnt samhälle där människor känner varandra, hjälps åt och har enkel vardaglig livskvalitet, som att alltid hitta parkering. Samtidigt finns en önskan om inflyttning men ibland kan det vara lika värdefullt att bevara status quo, avslutar Åsa Melin och Stefan Backius.
