Miljöforskarna inför valet: ”Låt inte klimatfrågorna dö”

Utspel, opinionskurvor och analyser dominerar valrörelserna. Samtidigt visar forskningen att väljare blir mer informerade – och mindre cyniska – av en helt annan sorts journalistik. Medieforskarna Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, menar att problemet inte är brist på granskning, utan fel fokus.

Valrörelser sker i allt större utsträckning på sociala medier där algoritmer och AI påverkar hur information sprids. Plattformarna styr därför inte bara vad som syns, utan också hur budskap och känslor kan förstärkas i det offentliga rummet, menar Zoi Savvidou som är doktorand i statsvetenskap vid Karlstads universitet och vars forskning handlar om hur algoritmer och AI i sociala medier utnyttjar känslor för att styra innehåll.

Klimatförändringarna påverkar i stort sett alla delar av samhället. Men hur förankrade är åtgärder och anpassningar ur en demokratisk synvinkel? Och på vilket sätt diskuteras viktiga energipolitiska beslut?
Vi frågade Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker.

Ett ofta citerat påstående som tillskrivs fredsivraren och advokaten Mahatma Gandhi är att ett samhälles civilisationsgrad mäts i den medkänsla det visar och den omsorg det tar om de allra mest sårbara, de fattiga och äldre. Gandhi kämpade under många år för Indiens självständighet. Hans konsekventa motstånd mot förtryck ledde till fängelsestraff, men ändå fortsatte han sitt arbete.