Så kan algoritmer och desinformation påverka valet

Algoritmer är funktionerna som bestämmer vilka bilder och videor som dyker upp i ditt flöde på plattformar som till exempel Tiktok eller Instagram. De försöker lista ut vad du vill se mer av och baserar detta på vad du tidigare har klickat på eller hur länge du tittat på en video.  

Hur påverkar egentligen sociala mediers algoritmer vilket politiskt innehåll människor ser under val? 

– Sociala medieplattformar visar inte allt innehåll lika. Istället avgör algoritmer vad som blir synligt, vad som sprids och vad som försvinner. Det innebär att politiskt innehåll inte bara delas, det sorteras och förstärks på olika sätt. I Sverige har vi sett hur samordnade kampanjer kan utnyttja detta. Till exempel har granskningar avslöjat nätverk av anonyma konton som sprider politiska budskap och når stora publiker online. Tidigare forskning om svenska val har också visat hur bottar och koordinerade konton kan förstärka vissa politiska budskap, så att de framstår som mer populära eller utbredda än de faktiskt är. Algoritmer skapar alltså inte politiska åsikter i sig, men de påverkar vad människor exponeras för och det kan i sin tur påverka hur politiska debatter utvecklas. 

Varför spelar känslor roll för hur politiskt innehåll sprids online? 

– Innehåll som väcker starka känslor såsom ilska, rädsla eller upprördhet, tenderar att spridas snabbare online. Detta är inte unikt för Sverige, men syns tydligt även i svenska debatter. Emotionellt innehåll är mer benäget att delas, kommenteras och plockas upp av plattformarnas algoritmer. Det innebär att även vilseledande eller falsk information kan få genomslag om den kopplar till människors känslor eller oro.  

Hur sprids politisk information mellan internet och samhället under val? 

– Information stannar idag sällan på ett ställe. Den börjar ofta online på plattformar som X, TikTok eller YouTube och rör sig sedan vidare till traditionella medier, politiska debatter och vardagliga samtal. I Sverige har vi sett hur onlinekampanjer kan forma den offentliga diskussionen. Till exempel har desinformationsnarrativ plockats upp i politiska debatter eller rapporterats i traditionella medier, ibland för att bemötas men ändå med ökad synlighet som följd. Som jag nämnde tidigare så finns det också fall där innehåll online produceras som en del av samordnade insatser. Rapporter om organiserade ”trollfabriker” visar hur politiska budskap kan skapas strategiskt och sedan spridas över flera plattformar för att nå bredare publik. Detta visar att online och offline är tätt sammanlänkade, det som händer i sociala medier stannar inte där. 

Är desinformation svår att upptäcka och hantera? 

– En av de största utmaningarna är att desinformation inte alltid är tydligt falsk. Den kan blanda fakta, åsikter och vilseledande tolkningar, vilket gör den svårare att identifiera. En annan utmaning är omfattningen. Med AI-verktyg är det idag möjligt att producera stora mängder innehåll snabbt och billigt. Allt som sprids snabbt är inte skadligt och allt skadligt innehåll är inte lätt att upptäcka. Det innebär att hantering av desinformation inte bara är en teknisk fråga, utan också en fråga om bedömning och tolkning. 

Hur avgörs vad som räknas som desinformation? 

– Ett enklare sätt att beskriva min forskning är att jag inte främst studerar vad desinformation säger, utan hur den hanteras. Mycket forskning undersöker om människor tror på falsk information eller hur den påverkar deras åsikter. Mitt arbete fokuserar istället på vad som händer bakom kulisserna: hur plattformar, myndigheter och journalister avgör vad som räknas som problematiskt innehåll och vad som bör göras åt det. Till exempel använder myndigheter och medieorganisationer i Sverige i allt högre grad verktyg för att upptäcka och följa misstänkt innehåll under val. Men dessa verktyg ”hittar” inte bara sanningen. De bygger på signaler som hur snabbt något sprids, vem som delar det eller om det ser ovanligt ut. Det innebär att desinformation ofta identifieras genom mönster snarare än tydliga fakta. 

Hur hanteras AI-genererade medier och desinformation under val idag? 

– I Sverige finns en växande medvetenhet om att desinformation inte bara handlar om falskt innehåll, utan om hur information produceras och sprids. Inför kommande val förbereder sig både myndigheter och medieorganisationer för detta. Till exempel stödjer projektet ”Valkollen 2026” journalister i att identifiera AI-genererat innehåll och verifiera information snabbare. Samtidigt ökar allmänhetens oro. Undersökningar visar att många väljare är bekymrade över att val kan påverkas av desinformation och att utländska aktörer kan försöka ingripa. Sveriges svar handlar därför inte bara om att ”bekämpa falska nyheter”, utan om att bygga system för att övervaka, kontrollera och reagera på information i takt med att den sprids. Detta inkluderar samarbete mellan journalister, forskare och myndigheter såsom de psykologiska försvarsmyndigheterna. 

Slutligen, hur undviker vi att påverkas av algoritmer när vi ska rösta? 

– Mycket innehåll produceras just för att skapa känslor. Jag tycker att vi kan stanna upp och fundera på varför känner jag som jag gör efter att ha tittat på den här videon till exempel, varför blir jag frustrerad? Det är bra att känna känslor men vi behöver stanna upp och tänka. Det finns missvisande information som kan vara en blandning mellan sanningar och osanningar vilket gör det svårt att upptäcka desinformation. Vi behöver tänka på vårt välmående som samhälle och förstå de automatiserande verktygen bättre och hur de fungerar. De använder dina känslor för att sprida innehåll som kanske inte är helt sant. Algoritmer sorterar och prioriterar innehåll hela tiden och under ett val påverkar detta vilka politiska budskap som blir synliga och vilka som inte blir det. Redan innan vi frågar om något är sant eller falskt sker alltså ett urval. I den meningen är desinformation inte bara något som finns ”där ute”. Detta är viktigt eftersom många beslut idag inte fattas direkt av människor, utan genom system och verktyg. För att förstå desinformation i val behöver vi därför också förstå hur dessa system fungerar och vilka begränsningar de har.