Statistik i en valrörelse – om siffror, osäkerhet och tabeller
– Statistik under en valrörelse är inte den absoluta sanningen utan ett verktyg för att hjälpa väljarna att resonera om verkligheten, säger Abdullah Almasri, universitetslektor i statistik vid Handelshögskolan.
Statistik bygger på variation och ofullständig information. Till skillnad från matematik som arbetar med exakta samband måste statistiken hantera det faktum att vi aldrig kan få en helt perfekt bild av verkligheten.
– Osäkerheten är inte ett problem som ska ignoreras utan faktiskt själva kärnan i det statistiska arbetet, förklarar Abdullah Almasri, universitetslektor i statistik vid Karlstads universitet. Det är genom att kvantifiera och redovisa denna osäkerhet som statistik blir användbar.
Samtidigt går det att använda statistik på ett högst selektivt sätt. I politiska sammanhang lyfts ibland vissa siffror fram för att skapa rubriker eller förstärka ett budskap medan andra utelämnas. Resultatet kan bli en missvisande bild. Statistik i sig är dock inte lögnaktig – men den bild som förmedlas beror på hur siffrorna tolkas och kommuniceras. Statistik ska därför ses som ett verktyg för vägledning, inte som en absolut sanning.
Grundläggande steg för statistik
– Att ta fram statistik följer i regel några grundläggande steg, säger Abdullah Almasri. Först måste man formulera vad det är man vill undersöka. Därefter definieras populationen – alltså den grupp i befolkningen som man vill uttala sig om. Ett vanligt misstag är att fokusera på urvalet och glömma att resultaten egentligen handlar om hela populationen. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt att samla in data från alla väljer man ett urval. Därefter analyseras datan och resultaten tolkas och kommuniceras. Varje steg innebär val som påverkar resultatet vilket gör transparens kring metod och urval avgörande. Vid icke-sannolikhetsurval, såsom kvoturval och webbpaneler, är det svårare att ange osäkerheten med vanliga felmarginaler eftersom man inte vet varje individs sannolikhet att komma med i urvalet. Resultaten blir därför mer beroende av hur datan justeras och vilka antaganden man gör.
Under en valrörelse spelar statistik en central roll – framför allt genom opinionsmätningar. De används för att beskriva opinionen och följa hur den förändras över tid. Tillsammans med mediebevakning ger de en bild av vilka frågor som engagerar väljarna vid ett tillfälle.
Statistiken fyller dock olika funktioner beroende på vem som använder den. För väljarna kan den fungera som en orientering i det politiska landskapet. För politiker används den ofta strategiskt – exempelvis som underlag för beslut om kampanjbudskap och prioriteringar.
Den statistiska felmarginalen
Problemet uppstår när statistiken reduceras till en tävling om siffror.
– Små upp- och nedgångar får stort medieutrymme trots att de ofta ligger inom den statistiska felmarginalen och därför inte säger särskilt mycket, säger Abdullah Almasri. När fokus hamnar på procentenheter riskerar sakfrågorna att hamna i skymundan.
En avgörande skillnad i statistiska sammanhang är den mellan statistik och tolkning. Statistik är analysen av data – siffrorna, procentsatserna och osäkerhetsmåtten. Tolkning är det vi säger att siffrorna betyder.
– Om en opinionsmätning visar att ett parti har stöd av 20 procent av väljarna är det ett statistiskt resultat, förklarar Abdullah Almasri. När någon däremot drar slutsatsen att partiet kommer att få en nyckelroll i regeringsbildningen så har man lämnat statistiken och gått in i tolkningen av den. Det är ofta här som rubrikerna skapas – och där risken för förenklingar är som störst.
"Fäst inte för stor vikt vid en enskild mätning"
En tillförlitlig mätning kännetecknas av flera faktorer. Populationen ska vara tydligt definierad, datakvaliteten god och bortfallet rimligt hanterat. Metoden ska också vara öppet redovisad så att resultaten kan granskas och jämföras med andra mätningar. Minst lika viktigt är att osäkerheten redovisas. Siffror utan felmarginaler kan ge en precision som kan vara vilseledande – små skillnader mellan partier eller över tid betyder alltså ofta mindre än vad de verkar.
– Därför bör man inte fästa för stor vikt vid en enskild mätning, säger Abdullah Almasri Det är först när flera mätningar, gärna från olika institut och över tid, pekar i samma riktning som man kan tala om ett tydligt mönster. Samtidigt diskuteras i forskningen det som kallas för herding – alltså att institut kan anpassa sig av andra mätningar och därför redovisa mer likartade resultat.
Ett av de vanligaste missförstånden är att opinionsmätningar ses som facit. I själva verket är de uppskattningar med inbyggd osäkerhet. Ett parti som går från 20 till 21 procent i en mätning har inte nödvändigtvis ökat sitt stöd i verkligheten – förändringen kan ligga helt inom felmarginalen eller, i undersökningar som bygger på webbpaneler och kvoturval, inom en osäkerhet som gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.
Skillnader i metod kan ge olika resultat
Ett annat problem är att alla mätningar inte görs på samma sätt. Skillnader i metod kan ge olika resultat – något som ofta anges i fotnoter men sällan får samma uppmärksamhet som själva siffrorna.
– Även presentationen påverkar hur statistiken uppfattas, förklarar Abdullah Almasri. Diagram där axlar inte börjar på noll eller där färger och skalor förstärker små skillnader kan skapa dramatiska intryck utan att den faktiska förändringen är stor. Transparens i hur data visualiseras är därför avgörande.
Statistik informerar, men den påverkar också. Genom att styra uppmärksamheten mot siffror och opinionstal kan den tränga undan diskussioner om sakfrågor. Det är ett etiskt dilemma enligt Abdullah Almasri – särskilt i en valrörelse där politiker samtidigt använder statistiken för att driva sina egna narrativ.
Vägledning – inte slutgiltiga sanningen
– Att statistik används strategiskt är inget nytt men det har blivit allt vanligare. Exempelvis kan data om brottslighet eller ekonomisk utveckling lyftas fram selektivt för att förstärka ett politiskt budskap beroende på vilken period eller vilka indikatorer man väljer.
Det viktigaste rådet Abdullah Almasri kan ge är att inte stirra sig blind på en enskild siffra.
– Ta reda på hur mätningen är gjord, vilka osäkerheter som finns och hur resultaten förhåller sig till andra mätningar. Se statistiken som en vägledning – inte som den slutgiltiga sanningen.
Läs mer här:
