Statsvetaren: ”Klimatanpassning handlar också om att stärka demokratin”
Klimatförändringarna påverkar i stort sett alla delar av samhället. Men hur förankrade är åtgärder och anpassningar ur en demokratisk synvinkel? Och på vilket sätt diskuteras viktiga energipolitiska beslut?
Vi frågade Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker.
Hans forskning kretsar kring politisk styrning, institutionell förändring och klimatpolitikens ideologiska grundvalar. På senare tid har den bland annat resulterat i en rapport, skriven för Institutet för mediestudier tillsammans med Karl-Arvid Färm vid Mittuniversitetet, och en vetenskaplig artikel skriven tillsammans med Leigh Glover vid Centrum för forskning om samhällsrisker (se länkar nedan).
Rapporten visar hur medierapporteringen domineras av elbolagens röster och kortsiktiga marknadsperspektiv, medan klimat- och systemfrågor hamnar i skuggan.
– Det gör något med den demokratiska processen. När energipolitiken framställs som en snäv ekonomisk fråga, snarare än långsiktiga samhällsval, blir det svårt för medborgarna att bedöma konsekvenserna av de beslut som nu tas. Samtidigt riskerar politiker att reagera utifrån den mediala dagordningen, snarare än utifrån forskning och expertis, säger Mikael Granberg.
Har det blivit för mycket fokus på plånboksfrågor i medier och valdebatt när det gäller energipolitiken?
– Plånboksfrågor är absolut inte oviktiga, men när det är så mycket fokus på dem riskerar man att tappa det långsiktiga perspektivet, säger Mikael Granberg.
– Ta till exempel debatten om bränslepriser. Jag förstår att det är lättare att prata om 10 kronor vid pumpen än långsiktiga beslut som behövs för att möta effekterna av ett förändrat klimat. Men plånboksfrågor dominerar väldigt mycket.
"Effekter ur en rättvisedimension"
När det gäller den vetenskapliga artikeln, som nämns ovan, argumenterar Mikael Granberg och medförfattare Leigh Glover för att klimatanpassning inte bara är en fråga för ingenjörer och naturvetare, den är i högsta grad också en fråga om politik.
– Vår poäng är att beslut i de här frågorna inte är neutrala. Oavsett om du bygger en pumpstation för att komma till rätta med översvämningsproblem eller planterar fler träd för att minska problem med överhettning i stadsmiljö så får de besluten också andra effekter ur en rättvisedimension.
– Ett jättebra exempel på det är åtgärder som gjordes vid ett centralt torg i Köpenhamn där det var återkommande problem med översvämningar. Där vidtog kommunen så kallat blågröna lösningar och planterade träd, gräs och anlade en vattenreservoar. Det löste problemen med översvämningar, men det ledde också till att området som tidigare varit rätt enkelt blev mer och mer populärt och gentrifierat. Vilket i sin tur ledde till höjda hyror och ökade bostadspriser som gjorde det svårt för de som bodde i området från början att bo kvar, säger Mikael Granberg.
"Samhällsbyggande och rättvis fördelning"
Han menar att ett nyckelord är medvetenhet.
– Som i exemplet från Köpenhamn. Där handlar det inte enbart om att lösa ett hydrologiskt problem, man måste också tänka på vilka, eventuellt negativa, konsekvenser denna lösning kan få.
– Och jag upplever att vi får alltmer gehör bland några politiker och beslutsfattare, åtminstone på kommunal nivå, för att klimatfrågor handlar om samhällsbyggande och rättvis fördelning.
Exempel på frågor som beslutsfattare behöver vara medvetna om vid klimatanpassning är:
- Vem får skydd mot översvämningar – villaägare, företag eller hyresgäster?
- Varför satsar vissa städer på att bygga ut grön infrastruktur medan andra prioriterar hårda barriärer?
- Hur ska kostnader i dag vägas mot framtida risker?
Efterlyser paradigmskifte
– Klimatanpassning handlar inte bara om att hantera konsekvenser, utan också om att stärka demokratin. Långsiktigt hållbara lösningar kräver att vi vågar diskutera makt, prioriteringar och institutionella förändringar och förankrar besluten brett i samhället, säger Mikael Granberg.
Han efterlyser ett paradigmskifte där vi omprövar hur våra samhällen fungerar i grunden.
– Genom att också se klimatanpassning som en politisk process, snarare än enbart ett tekniskt projekt, blir det tydligare att de avgörande frågorna handlar om makt, prioriteringar och demokratiska värderingar. Vem ges möjlighet att påverka? Vem får skydd? Vilka institutioner är redo för beslut i en snabbt föränderlig värld?
Här kan du läsa mer:
