Hur kan unga lyckas bättre i matematik?
Matematikundervisning i skolan bör vara mer än att följa färdiga metoder och hitta rätt svar. I sin avhandling undersöker Jimmy Karlsson hur lärare kan arbeta med kognitiv aktivering för att ge elever möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande.
Svenska 15-åringars resultat i matematik fortsätter att sjunka och är nu på den lägsta nivån som uppmätts i PISA. Ungefär var tredje elev når inte grundläggande nivå och över 15 600 niondeklassare lämnade grundskolan 2024 utan godkänt mattebetyg. Matematik är därmed det ämne flest elever blir underkända i.
Enligt Jimmy Karlson vars forskning handlar om undervisning och lärande i matematik, med särskilt fokus på undervisningskvalitet, behöver resultaten förstås på flera nivåer. Det handlar både om hur skolan styrs och organiseras, om undervisningen i klassrummet och om elevernas egna förutsättningar.
Bättre med färre områden
En läroplan med mycket innehåll kan skapa en situation där lärarna snabbt måste gå från ett område till ett annat.
– När innehållet är omfattande kan det bli svårt att ge eleverna tillräckligt med tid för att verkligen förstå de matematiska idéerna. Det kan skapa en form av stoffträngsel. Att välja färre områden och låta eleverna arbeta med dem mer grundligt kan därför vara en väg framåt, säger han.
Även de socioekonomiska skillnaderna väcker frågor eftersom den största försämringen i PISA-mätningen syns bland elever med de mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningarna. Jimmy Karlson beskriver det som ett oväntat resultat, eftersom fokus ofta hamnar på elever som har svagare förutsättningar.
– Här finns i stället tecken på att även de elever som normalt har goda förutsättningar kan påverkas kraftigt av förändringar i undervisningen och skolsystemet. Det behövs dock mer forskning, där skillnader mellan klassrum och elever behöver fokuseras i en svensk kontext. En del av skillnader mellan elevers resultat kan relateras vilket klassrum de finns i och den undervisning de möter, men också klassammansättning.
Avhandling om kognitiv aktivering
Att väcka nyfikenhet och skapa uthållighet kan därför vara en viktig del av själva lärandet. I sin avhandling Opportunities for Cognitive Activation, har Jimmy Karlsson forskat om hur lärare kan integrera kognitiv aktivering i undervisningen och hur det skulle kunna ge fler elever bättreförutsättningar för att utveckla sitt matematiska tänkande:
– Den viktigaste utgångspunkten i min avhandling är hur elever kan få möjlighet att lära sig tänka matematiskt. Matematik handlar inte bara om procedurer och rätt svar, utan också om att kunna resonera, förklara och förstå matematiska samband. Jag undersöker detta genom begreppet kognitiv aktivering.
Elever som är mer kognitivt engagerade visar ofta större intresse och nyfikenhet. De tenderar dessutom att prestera bättre och visa större uthållighet när de möter svåra uppgifter.
– En elev som lyckas bra kan exempelvis bli mer intresserad av matematik. Samtidigt kan ett starkt intresse bidra till att eleven anstränger sig mer och därmed lär sig mer.
Det innebär att elevernas engagemang inte bör betraktas som något som ligger vid sidan av själva kunskapsutvecklingen, menar han.
– Kognitiv aktivering handlar om mer än utmanande uppgifter. Det spelar också stor roll hur läraren använder uppgifterna, ställer frågor och tar tillvara elevernas lösningar. Kognitivt aktiverande undervisning har dessutom ett positivt samband med både elevers prestation och deras tilltro till sin matematiska förmåga, vilket i sin tur kan främja engagemang, uthållighet och lärande. God undervisning förutsätter att lärare har tid och resurser för att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Detta gäller särskilt för kognitivt aktiverande undervisning, avslutar han.
Läs Jimmy Karlssons avhandling här:
