I AI-stormens öga: Så rustar Karlstads universitet framtidens utvecklare

Under pandemin kämpade Sveriges lärosäten med att få till rättvisa examinationer. Fusk var vanligt och det var många som fastnade i plagieringskontroller. Den 30 november 2022 lanserades ChatGPT på bred front och det var öppet mål för studenter att be om tips från AI. Utmaningarna med rättvisa examinationer antog monstruösa proportioner. 

På ämnet informatik har man fått ställa om rejält i både kursutveckling och mål. 

– Vi såg att studenterna använde AI vare sig de fick eller inte, säger Pierre Sjöberg, adjunkt och lärare i informatik på Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Vi testade en omgång tentor med AI-förbud men det fungerade inte. Så vi kom fram till att vi behövde tänka om och sedan dess har det varit fritt fram att använda i våra kurser. 

– Oavsett om du använder AI eller andra tjänster så bör lärarna ha någon form av uppföljning, förklarar Peter Bellström, docent i informatik på Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Då det blev många otrevliga avstängningar på grund av fusk så har ämnet informatik börjat att ta in AI i flera kurser och det eftersom vi vet att studenterna kommer att använda det i sitt yrkesliv. Företagen använder sig av AI i mycket större utsträckning än man kan tänka sig. 

Rigorös frågestund

I kurserna Portabla format och Serverprogrammering i JavaScript är det nu alltså fritt fram att använda något av alla de verktyg som finns att tillgå. Men studenterna kan långt ifrån ligga på latsidan och låta koden generera sig själv utan att förstå vad som spottas ut ur datorn. När projekten ska redovisas följer en rigorös frågestund och inte sällan identifierar Peter Bellström och Pierre Sjöberg snabbt vilka som har tagit genvägar utan att förstå helheten. 

– Det här är fortsättningskurser i programmering där studenterna ska kunna tillämpa sina kunskaper och bygga hela projekt, säger Peter Bellström. Förhoppningsvis har de tagit till sig grunderna i tidigare kurser då en bra grundförståelse gör att de kan gå vidare och använda de här verktygen som finns på ett effektivare sätt. 

Hur går då kontrollen efter inlämningen till? 

– Det som är specifikt med båda de här kurserna är att de har inlämningsuppgifter samt att de innehåller en hemtentamen där studenterna ska producera någon form av fungerande lösning mot webben där programmering och utveckling ska redovisas, förklarar Peter Bellström. Studenterna behöver lämna in någonting som faktiskt fungerar och sedan plockar vi upp det resultatet i muntliga samtal där vi pratar om det de har lämnat in. I utvecklarkulturen så används de tjänster som finns och vi lyfter fram att AI ska användas men att utvecklaren (läs studenten) måste kunna svara på frågor om sin lösning. 

– AI är bra på mycket men inte på testning, säger Pierre Sjöberg. Så uppgifterna studenterna lämnar in behöver vara testade och granskade. Det är något som studenterna måste lära sig att hantera och inse att det inte alltid är den perfekta lösningen som kommer ut ur AI. Generellt har fokus flyttats från att skapa kod till att granska kod. 

– Studenterna behöver dokumentera sitt AI-arbete i en logg. Hur såg promptarna ut och vilka svar fick studenterna? Om loggarna ser tunna ut så blir våra följdfrågor fler. Loggen hjälper oss lärare att ta oss ann deras lösningar när vi bedömer dem. 

– Ingen skulle ha lämnat in en otestad lösning innan AI och steget med test ska inte underskattas och inte uteslutas nu heller, säger Peter Bellström. Det finns studenter som gör det men då går det heller inte bra. Det går helt enkelt inte att lita på det som AI genererar – så kontroll och korrigering är en viktig del. 

Finns det både positiva och negativa sidor av den här snabba utvecklingen? 

– En baksida är att det kan bli en ekonomisk fråga när tjänsterna börjar kosta pengar för våra studenter, säger Pierre Sjöberg. Vilken AI-modell kommer de att ha råd med i förhållande till vad de får för resultat? Där kan det uppstå orättvisa om inte universiteten kommer att stå för kostnaden. Idag tillhandahåller vi Copilot men den är långt ifrån bäst att utveckla exempelvis programmering i. Så de studenter som kan betala kanske kan få det lättare för sig – och det är inte rättvist. 

– Den positiva sidan är att många studenter tycker att det är roligt att utveckla med AI. I en kursutvärdering uttryckte 80 procent att det var roligt att använda AI när det tydligt framgår att det ska användas i uppgiften. Och det är ju roligt då AI kan bygga saker väldigt snabbt, säger Pierre Sjöberg. 

– AI används otroligt mycket ute i näringslivet och det är bra att det lyfts upp så att studenterna är medvetna om att det här används på företagen – och det har vi haft gästföreläsare som har plockat upp, säger Peter Bellström. Kopplingen mellan näringsliv och akademi är viktig.  

Hur behöver en lärare vara för att kunna nyttja, lära sig och bemästra AI-teknikens framfart? 

– Oavsett fält så behöver man vara nyfiken, säger Peter Bellström. Det gäller både informatik och exempelvis historia. Du behöver tycka att ditt ämne är intressant och ha en vilja att gräva i saker. Sedan är det naturligtvis ingen nackdel om man tycker att tekniken är rolig och har en förståelse för hur man kan tillämpa den. För vissa kan det säkert vara en oerhörd tröskel att ta sig över. Både jag och Pierre försöker hitta lösningar när saker inte funkar.  

– Området informatik har alltid rört på sig hyggligt snabbt – inte lika snabbt som nu men även förut, säger Pierre Sjöberg. AI är ett nytt verktyg som kommer att påverka extremt mycket framöver så nyfikenhet är en förutsättning. Det går inte att vara kvar i det gamla. 

Händer det att ni blir omkörda av era studenter?

– Ja, absolut, säger Peter Bellström. Vi har hela spannet där några är superduktiga. Men så har det varit tidigare också. Det beror på studenternas bakgrund och hur sugna de är på ämnet. Men det är alltid spännande att utmanas av dem. 

Vad skulle ni svara en kaxig gymnasieelev som ifrågasätter nyttan av en högre utbildning då AI ändå kommer att fixa allt? 

– Man kan rulla frågan över till näringslivet – vad vill de ha av våra studenter, säger Peter Bellström. Många gånger svarar de att de vill ha en person som är bildningsbar och många gånger visar du att du är just bildningsbar efter tre år på ett universitet. En utbildning visar inte bara på detaljkunskaper utan också att du har tagit del av en högre utbildning. 

– Här på Karlstads universitet har vi stort fokus på källkritik och ifrågasättande, säger Pierre Sjöberg. Kommer studenten direkt från gymnasiet så är det – i alla fall i ämnet informatik – mer programmering, men du kanske inte kan tänka så mycket utanför just det snäva området. En universitetsutbildning ger dig någonting bredare och du lär dig att ifrågasätta på ett annat sätt. 

LÄNK 

Bli webbutvecklare på Handelshögskolan vid Karlstads universitet