Forskning som kan stärka geografiundervisningen

Geografi är ett ämne som rymmer mycket. Här möts natur och samhälle, människor och platser, klimat och hållbarhet. Men trots ämnets bredd och betydelse har geografi inte alltid en självklar plats i skolan. Många lärare saknar också utbildning i ämnet.

Det vill Sofie Nilsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, lektor i Karlstads kommun och lärare på Vålbergsskolan, förändra. Hennes forskning har sin utgångspunkt i en tidigare licentiatuppsats om geografiskt tänkande i digital undervisning. Då undersökte hon hur högstadielärare planerar, genomför och följer upp geografiundervisning med hjälp av digitala verktyg, till exempel kart- och statistikprogram och enklare GIS-applikationer. 

Ett viktigt resultat var att ämnesspecifika digitala verktyg, trots att de innehåller stora mängder geografisk information och data, inte används särskilt mycket i undervisningen och att det är en utmaning för lärare att planera sin geografiundervisning där dessa verktyg ska användas. I den nuvarande avhandlingen har Sofie Nilsson därför tagit forskningen ett steg vidare.

– Frågan har gått från vilka verktyg som används och hur de används, till vilka former av tänkande och didaktiska handlingar som krävs för att lärare ska planera sin undervisning kring geografiskt ämnesinnehåll, exempelvis göra geografiska analyser av komplexa frågor, berättar Sofie Nilsson. 

Mer än att kunna fakta

Geografiskt tänkande handlar alltså om mer än att kunna fakta utantill, som att veta var världens floder eller länder ligger. Det handlar också om att kunna se samband och förstå varför saker händer på olika platser och hur dessa händelser är sammanlänkade. I undervisningen kan det exempelvis innebära att elever får undersöka frågor om plats, tid och rum, men också samband och mönster.

För att göra den typen av frågor begripliga för elever behövs didaktiskt stöd för lärarna hur undervisningen kan planeras. Sofie Nilsson arbetar därför med didaktiska modeller som kan fungera som praktiska planeringsverktyg. Hon undersöker också hur tematiska undervisningsupplägg kan få geografins olika perspektiv att hänga ihop, exempelvis natur- och kulturdimensionen.

– Jag har försökt utveckla en didaktisk modell som kan användas i undervisningen och sedan prövat den genom olika fallstudier.

Vill stärka geografiämnet

Under arbetet med forskningen har Sofie Nilssons eget intresse för geografiämnet vuxit.

– Jag tycker särskilt att mötet mellan natur och samhälle och frågor om hållbarhet, klimatförändringar och vårt gemensamma hem, vår planet, är väldigt intressanta. Geografi är också ett ämne som kan hjälpa elever att förstå många av de stora frågor vi står inför.

Nu hoppas hon att forskningen ska kunna göra skillnad även utanför universitetet.

– Jag hoppas kunna bidra till att stärka geografiundervisningen och bidra till att SO-lärare kan fördjupa sin förståelse av ämnet och utveckla sin undervisning. Förhoppningsvis kan avhandlingen ge lärare konkreta verktyg, idéer och undervisningsmaterial som gör det lättare att arbeta med komplexa frågor.

På längre sikt hoppas hon att forskningen ska kunna användas både i lärarutbildningen och som fortbildningsmaterial för yrkesverksamma lärare. Målet är att bidra till en utveckling av undervisningen som i sin tur kan stärka elevernas förmåga att tänka analytiskt och engagerar dem i frågor som berör om bland annat klimat och hållbarhet.

– Geografiundervisningen kan ge elever förutsättningar för att förstå världen och hur olika delar av den hänger ihop. Det känns både givande och viktigt att få bidra till det.

Mer information

• I nummer 18 av tidskriften SO-didaktik berättar Sofie Nilsson mer om sin kommande avhandling (sida 83-85).
• Hör mer av Sofie Nilsson i ett avsnittet Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor i podden Lärare & Forskning.