Energi och balans: ”Ibland behöver vi vara som zebran – bara stänga av och vila”

I en tid där arbetslivet präglas av höga krav, snabba förändringar och ständigt pågående digitalisering blir frågan om energibalans allt viktigare. Även om begreppet energibalans inte används direkt inom psykologisk arbetslivsforskning, finns nära kopplingar till teorier om balansen mellan krav och resurser som visar att människor kan hantera höga krav – så länge de upplever att de har tillräckliga resurser: materiella, sociala och psykologiska.  

– Det handlar dels om att ha rätt kompetens, utbildning, teknik eller utrustning, men också om att ha tillräckligt med energi, ork, tid och psykologisk kapacitet för att hantera olika situationer, säger Camilla Kylin, forskare och lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Karlstads universitet. Energi är ett användbart begrepp för att förstå hur olika aktiviteter påverkar oss. Vissa saker dränerar oss, andra fyller på. Det viktiga är att hitta sätt att balansera. 

Vad innebär en god energibalans? 

– Inom mitt forskningsfält använder vi inte begreppet energibalans – men balans är ett centralt tema. Balans mellan arbete och övrigt liv – work-life balance – och balans mellan arbete och vila. Vi behöver vila efter ansträngning, men det som kan vara svårt är att koppla bort tankarna på jobbet. Vi känner ofta tidspress eller tänker på saker som gått mindre bra eller som vi oroar oss för. Förmågan att koppla bort – så kallad detachment – är något vi skulle behöva oftare. Likt zebran som, efter att ha blivit jagad och uppstressad, lägger sig ner och vilar utan att älta vad som gick fel eller oroar sig för framtiden. Metaforen kommer från Robert Sapolskys bok ”Varför zebror inte får magsår” (2008), som beskriver på ett illustrativt sätt hur stress påverkar kroppen och hjärnan.  

– Balans handlar också om att vi behöver en viss nivå av utveckling och utmaning för att sporras, känna förväntningar och bli aktiva – känna oss behövda. Då mobiliserar vi våra förmågor och krafter, men det får inte vara så mycket att det övergår till ett tyngande krav. Detta kan kopplas till känsla av sammanhang och betydelsen av meningsfullhet. Och även till ett salutogent perspektiv – att vi människor har styrkor och förmågor som vill komma till användning, förutsatt att de efterfrågas i rimlig omfattning. 

Salutogent perspektiv och positiv psykologi – resurser som stärker energin 

Det salutogena, eller hälsofrämjande perspektivet, är nära kopplat till forskningsfältet positiv psykologi och är ett område som får allt större uppmärksamhet – både inom utbildning och arbetsliv.  

Camilla Kylin tar ett exempel från Finland där forskare studerat skolor som arbetar med positiv psykologi, det vill säga att stärka barns välbefinnande och motståndskraft mot stress genom fokus på personliga styrkor, positiva känslor och mening i livet.  

– Resultaten visar att det kan öka såväl välbefinnandet som prestationerna i skolan bland eleverna. Hjärnforskning visar också att den som mår bra har lättare att lära sig. En hjärna i god sinnesstämning kan lättare ta till sig information, vara kreativ och lösa problem. Samma principer gäller i arbetslivet.  

I en pågående studie om meningsfullhet och handlingskraft för hållbar utveckling bland unga och barn har Camilla Kylin tillsammans med en kollega intervjuat lärare som jobbar med kreativa uttryck i undervisningen.  

– Preliminära resultat visar vikten av praktiknära exempel i undervisningen, samt betydelsen av att skapa trygga rum för lärprocessen – där eleverna får prova sig fram och vara delaktiga, säger Camilla Kylin. Detta speglar behovet av trygghet, delaktighet och mening även i vuxnas arbetsliv. 

Återhämtning – nyckeln till hållbar energi 

Oavsett om det gäller arbetslivet, studier eller privatlivet är återhämtning avgörande. Hösten kan innebära en energidipp för många – mörkare dagar, intensifierat arbete och mindre tid för vila. Samtidigt finns det de som älskar hösten för dess färger, rutiner och naturupplevelser. 

– Det viktiga är att få in återhämtning i vardagen, inte bara på helger eller semestern. Mikropauser under arbetsdagen kan göra stor skillnad – och förbättra nattsömnen, säger Camilla Kylin. Studier om distansarbete visar att många hittade strategier för att skapa variation i arbetsdagen – som att ta en promenad, göra något praktiskt eller byta arbetsuppgift. Den typen av pauser kan ge ny energi och förbättra fokus. 

Varningstecken och vägar till återhämtning 

När energin börjar ta slut är det viktigt att lyssna på kroppens signaler. Sömnproblem, irritation, nedstämdhet eller känsla av meningslöshet kan vara tidiga tecken – så kallade early warnings – på att något behöver förändras. 

– Alla dessa känslor hör ju också till livet – och kortare perioder av dålig sömn är inte ovanligt. Men när man inte längre känner igen sig själv, när mönstren ändras, kan det vara läge att stanna upp, reflektera och försöka göra något åt det – kanske söka hjälp eller stöd, säger Camilla Kylin. Det handlar om att vara uppmärksam när man mår dåligt under en längre tid och inte känner igen sig själv. Att ta tid att reflektera, variera aktiviteter och söka stöd är viktiga strategier för att hushålla med sin energi. 

Som återhämtning är det bra att göra saker som aktiverar olika funktioner i kroppen – fysiska, mentala, känslomässiga och intellektuella.  

– Reflektion är också viktigt – att tillåta sig bli medveten om vad man gjort, övergångarna till annat och att landa i nytt. Skapa goda vanor kring sömn och aktiviteter som ger energi. Unna dig längre pauser, rekreation och mikropauser. Variera, gör tvärtom – och våga göra något helt annat. Kulturupplevelser – både att ta del av och att själv utöva – kan också ha positiva effekter på hälsan och bidra till ökad vitalitet, ett begrepp som påminner om energi. 

Vid tuffa livssituationer är det också viktigt att signalera till andra om stöd.  

– Socialt stöd kan komma från chefen, kollegor – men också från vänner och familj. Stöttande relationer fungerar som en buffert mot stress.  

Ett råd inför hösten 

Om Camilla Kylin får ge ett enda råd till den som vill må bättre och orka mer i höst, är det detta: 

– Ibland behöver vi vara mer som zebran – bara vara och vila, utan att älta eller oroa oss. Hitta en form för det som fungerar för dig och som ger dig energi och återhämtning. Det kan vara att lyssna på musik, vara ute i naturen, yoga, meditera eller ta en joggingtur – eller det som just du tycker om. Det viktiga är att ta reda på vad som ger just dig energi och att fylla på med det regelbundet.  

Profil

Camilla Kylin har en bakgrund inom psykologi, sociologi och personalekonomi, med universitetsstudier i Hamburg och en avhandling från Stockholms universitet om gränsdragning mellan arbete och övrigt liv. Hon brinner för frågor om arbetsliv, återhämtning och välmående och hur kultur kan bidra till hållbar hälsa och välmående. Hon arbetar som lektor i psykologi och utbildningsledare i Rektorsutbildningen.