Energi i huvudet, på mattan och i mötesrummet

En vecka innan den här intervjun dök John Johansson, adjunkt i företagsekonomi Handelshögskolan, upp i mitt flöde på LinkedIn. Svettig, med ett tandskydd i munnen och tillsynes överlycklig över att vara tillbaka på den brasilianska jiu jitsu-mattan efter en ovanligt lång paus. 

Vi ses för att prata om energi. Mina kollegor har tagit sig an det här numrets tema med att boka intervjuer med forskare inom solceller och energisystem. Hur översätter man energi till en Handelshögskola funderar jag på och får syn på John Johanssons laddade ansikte. Energi behöver inte ha med sol, vind och vatten att göra. Det kan naturligtvis handla lika mycket om kropp och sinne. Två dagar senare sitter vi med ganska öppna frågor om hur man ska spara på sin energi, fördela den och maxa den när det behövs. 

Ät bra, sov bra och skapa förutsättningar för återhämtning – tipsen kommer två minuter in i samtalet. Om alla följde de tre gyllene reglerna för ett gott liv med maximal utdelning vid behov så skulle det här bli numrets i särklass kortaste artikel. 

Motivation ger energi

Tyvärr är det långt ifrån alla som tänker på den enkla vägen. De flesta skvalpar med i både mentala uppgångar och fall beroende på en mängd faktorer under livets gång. Enter John Johanssons mer utvecklande svar. 

– Vi har alla har en inneboende förståelse eller känsla av om man har energi eller inte, förklarar John Johansson. Med ett vetenskapligt perspektiv så handlar det om motivation. När jag har motivation, från insidan eller från det vi kallar yttre motivation, så betyder det att om jag är motiverad så kan jag hålla på med någonting under en längre tid. Jag kan alltså ha en större intensitet till det som jag ska utföra. Och det är en form av energi. 

Motivation ger alltså energi. Energi skänker fokus. När någon av de tre gyllene reglerna svajar finns inte förmågan att fokusera på samma sätt. Det är också svårare att ta sig an mer krävande arbetsuppgifter därför att energinivån är låg. 

Olika formkurvor

Men vad skiljer oss åt då? Vi fungerar ju trots allt på olika sätt som människor. En del av oss formtoppar på morgonen medan andra kan förvandlas till akademiska supermänniskor efter midnatt. Vi delas in i kvälls- och morgonmänniskor – vilket är en skarp indelning – och forskning visar att människor har en tendens att ha mer energi under en viss tid på dygnet. Exempelvis har forskare kommit fram till att många ungdomar skulle ha mer energi om skolan började en timme senare på morgonen. Sömn, återigen denna viktiga grundförutsättning. 

– När på dygnet bör jag lägga det värdefulla arbete som kräver min tid och energi, frågar sig John Johansson. Bör jag lägga det på morgonen eller kvällen? Om jag är en utpräglad kvällsmänniska och jobbar i en organisation som envisas med att lägga krävande eller samskapande möten tidigt på morgonen då kommer jag inte att komma till min rätt på samma sätt. Ett annat exempel är en organisation med en chef som är en utpräglad människa som producerar mail och annat under kvällstid. Plinget i inkorgen kommer att ge en helt annan effekt. 

Vårt samtal har fått kontexten projektarbete – både på egen hand, men kanske framförallt i grupp. Att kryssa sig fram i den akademiska världen kan vara utmanande på olika sätt. Att vara kreativ, innovativ och kanske till och med nyskapande kan vara en utmaning. Att finna motivationen varenda dag under ett femårigt doktorandprojekt är en omöjlig uppgift. Så hur håller man motivationen tätt intill sig utan att tappa den ur sikte? 

– Vi kan göra en enkel uppdelning huruvida vi har yttre eller inre motivation, exemplifierar John Johansson. Den yttre är att vi vill undvika någon form av bestraffning och istället satsa på en belöning – vilket fungerar i vissa fall. Med en inre motivation så har studier visat att det går att uppehålla den motivationen mycket längre. Ett bra exempel är att om jag arbetar och har fått min bonus, så kanske jag minskar mängden av insatser i arbetet. Men om jag lär mig att prata spanska eller spela gitarr i min hemmamiljö så kan jag hålla på med det i åratal då den motivationen kommer inifrån. 

Tre magiska nycklar

Även för motivation finns tre magiska nycklar att förhålla sig till – jag känner att jag är kompetent och får använda mitt egna huvud, jag kan själv styra det jag håller på med samt att jag känner viss samhörighet med andra i mina uppgifter. 

– Om jag kan få ihop de här tre sakerna så skapas en inre motivation, speciellt om jag är genuint intresserad av det jag håller på med. 

Vilka konkreta tips har du för att maximera sin energi i vardagen? 

– De grundläggande sakerna som sömn, kost, träning och återhämtning är värda att återupprepa här. Forskning visar att vuxna tenderar att sova mindre än vad vi gjorde på 1970-talet. När de insatserna har klarats av så börjar kartläggningen av när har jag energi. Anteckna gärna iakttagelserna morgon, lunch och kväll. Det behöver inte vara spaltmeter med anteckningar men skriv så mycket att det gör nytta i en kartläggning för att sedan dra slutsatser utifrån. Har jag exempelvis haft en konflikt under dagen så är det naturligt att jag har lägre energi. 

Resultatet kan hjälpa till med frågeställningar som; kan jag sova lite till, finns det utrymme för mer återhämtning, gör jag för många saker samtidigt? John Johansson är en morgonmänniska och presterar bäst i gryningen. Tidig träning står dagligen på hans schema och kombinerat med att vistas i skog och mark så skänker det en extra boost till de mentala batterierna. Men även med ett bra nät av förebyggande åtgärder kan energitjuvar dyka upp lite varsomhelst – inte minst i den akademiska världen. 

– Att arbeta i en akademisk kontext innebär ju att vi är myndighetspersoner som ska examinera studenter. Där finns ett regelverk att hålla sig till – alltså noll spelrum för att välja och vraka och anpassa på sitt eget vis. Man kanske också saknar samhörighet med andra människor eller tycker att arbetet är jobbigt och tidskrävande.  

– Att lära sig att skriva akademiskt kan också vara en utmaning då det handlar om att få återkoppling och feedback. Det gör texterna bättre men arbetet kan vara mentalt jobbigt och kosta jättemycket energi. Att ge återkoppling till andra är också energikrävande. Vissa är duktiga medan andra ”skäller ut” texten. Det kan vara kostsamt på energilagret.  

Rejäla kaninhål

Enligt John Johansson finns det två rejäla kaninhål att ramla handlöst ned i. Att utse ”ha många bollar i luften” eller förmågan ”att vara spindeln i nätet” till superkrafter är hopplösa lösningar och självklara biljetter till ett urladdat batteri. I alla fall i längden. 

– Vår hjärna har inte förmågan att multitaska på det sätt som vi beskriver det som. Hjärnan hoppar istället snabbt mellan olika delar vilket gör att om jag exempelvis läser en artikel och samtidigt lyssnar på ett Youtube-klipp medan jag småpratar med en kollega så är jag inte fokuserad. Vissa kan påstå att det här sättet funkar men det är för att personen har vant sig vid det. Det betyder inte att det är det bästa sättet. Multitasking kommer med ett pris och priset är ofta väldigt högt. Minnet kommer att svika dig och du kommer att bli distraherad. Misstagen kommer sedan på löpande band. 

Hur ska man istället göra då? 

– Ett sätt att träna sig är att använda pomodoro-tekniken. Ställ en klocka på 20 minuter och arbeta med en arbetsuppgift och ta sedan en kort rast. Svårare än så är det inte - men det är supereffektivt. Den här rytmen med att arbeta fokuserat och sedan pausa kräver en del träning men det är fascinerande hur mycket man faktiskt får gjort när man inte distraheras. 

Samtalet är slut och vi power-promenerar i sensommarens sista solstrålar till Karlstads universitets utomhusgym. John gör enkelt några övningar för att artikeln ska få energifyllda bilder och går sedan tillbaka till kontoret med raska steg. 

Det är ingen tvekan, vill du få mer ork och energi – följ den här mannens tips. Personligen är jag nöjd med att vi inte sågs på den brasilianska jiu jitsu-mattan. 

Fem snabba frågor om energi och uthållighet till John Johansson 

Får du mest energi av att arbeta ensam eller i grupp? 

– Grupp. När grupparbeta är bra så ger det mycket. 

När du tappar energi – fyller du helst på genom fysisk aktivitet eller vila/reflektion? 

– Träningen är mitt första val. 

Tycker du att distraktioner är lättare att hantera med struktur eller med flexibilitet? 

– För mig är det struktur, eller snarare att ta bort valmöjligheterna. Finns inte telefonen nära när jag arbetar så kan jag inte ”råka se på den”.

Tror du att motivation kommer främst inifrån eller utifrån? 

– Den kommer ofta utifrån, men vi borde använda oss mer av inre motivation. 

Om du måste välja – jobbar du bäst under press eller med långsiktig planering? 

– Med skammens rodnad, under press.