Hur arbetstid formar våra liv – och vår framtid

När fabrikerna började snurra på högvarv under 1800-talet blev arbetstid en mätbar resurs. Och med det kom en ökad kontroll på var man som anställd befann sig och var och hur man faktiskt utförde sitt jobb. 

– Under industrialismen var arbetstid främst knuten till fysisk närvaro, produktionstakt och tydliga tidsramar, säger Lena Lid Falkman, lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan. 

Två hundra år senare är bilden en helt annan. 

– I kunskaps- och tjänstesamhället har värdeskapande flyttats mot intellektuellt och emotionellt arbete. Arbetet är ofta mindre bundet till en plats, men mer integrerat med identitet, relationer och kreativitet, förklarar Siri Jakobsson Störe, lektor i psykologi vid Karlstads universitet. 

Upplägget innebär både frihet och nya utmaningar. Och med det ett personligt ansvar – fast på ett annat sätt. 

– Tid är fortfarande en struktur men arbete blir mer leveranser och mål än timmar vid ett skrivbord, säger Lena Lid Falkman. 

"Viktig faktor för välmående"

Trots flexibiliteten styr arbetstiden fortfarande vardagens rytm – från skolsystem till kollektivtrafik. Bojor som det kan vara svårt att frigöra sig ifrån, inte minst ur ett socialt perspektiv. 

– Många definierar sig själva genom sitt arbete vilket gör att arbetstid och arbetsbelastning blir markörer för status och tillhörighet. Att vara stressad kan nästan fungera som ett bevis på att man är efterfrågad och viktig, säger Siri Jakobsson Störe. 

Trots fler hjälpmedel än tidigare generationer så upplever dock många fortfarande att tiden inte räcker till. 

– Vi har lika många timmar per dygn som förr men känslan av tidspress handlar ofta om kontroll. Känslan av att man har makt över sin tid kan vara en viktig faktor för välmående, betonar Siri Jakobsson Störe. 

Vinster med arbetstidsförkortning

Kan kortare arbetsdag medföra ett bättre liv? Ja kanske, forskning visar tydliga vinster med arbetstidsförkortning.  

– Försök med sex timmars arbetsdag och fyradagarsvecka visar ökad hälsa, minskad sjukfrånvaro och ofta bibehållen eller förbättrad produktivitet, säger Lena Lid Falkman. Men effekterna är komplexa. Socialt kan mer fritid ge energi till familj och vänner men också minska spontana möten på jobbet. Ekonomiskt varierar utfallet beroende på bransch.  

– De som kanske gynnas mest är grupper med hög arbetsbelastning och omsorgsansvar, som vårdpersonal och småbarnsföräldrar, säger Siri Jakobsson Störe. Men arbetstidsförkortning kräver omfördelning av ansvar, inte bara färre timmar. 

Heltidsarbete har länge varit normen för ”seriöst arbete”. Den som jobbar mindre riskerar att uppfattas som mindre ambitiös, även om produktiviteten är lika hög. Framtiden kan dock se annorlunda ut. 

– Om status och identitet knyts mer till relationer och bildning än lönearbete, kan arbetstiden få en mindre central roll, menar Siri Jakobsson Störe.  

Tekniken spelar också en dubbel roll. Den kan frigöra tid genom automatisering – eller binda oss genom ständig tillgänglighet. Och vad skulle vi göra med mer tid? 

– Studier visar att människor oftast använder den till relationer, återhämtning och engagemang. Det handlar inte bara om fritid, utan om att leva med högre närvaro och autonomi, säger Lena Lid Falkman. 

Hur skulle vi då kunna sammanfatta människors arbetstidsresa? 

– Arbetstid är mer än timmar på ett schema – den är en spegel av våra värderingar och livsval, säger Lena Lid Falkman. När vi diskuterar framtidens arbetsliv handlar det därför inte bara om ekonomi utan om hur vi vill använda vår mest begränsade resurs: tiden. 

Fakta: Vad säger forskningen om kortare arbetstid? 

• Hälsa: Försök visar minskad stress och sjukfrånvaro.
• Produktivitet: Ofta bibehållen eller förbättrad, särskilt i kognitiva yrken.
• Miljö: Mindre konsumtion vid sänkt lön, men oklar påverkan på miljö vid bibehållen lön. Vi undersöker det.
• Socialt: Mer tid för familj och vänner – men risk för minskad social samvaro på jobbet. 

Fem frågor om tid och arbetstid till forskarna: 

Morgonmänniska eller nattuggla? 

Siri: Morgonmänniska, utan tvekan. Tankarna är som klarast tidigt på dagen – särskilt timmen innan resten av familjen vaknar och världen ännu inte har börjat ställa krav.  

Lena: Absolut tvärtom! Jag är korkad innan klockan 10 på morgonen. Däremot senare på dagen får jag idéer och blir alltmer kreativ. Siri och jag får införa skift i vår forskningsfabrik. 

Fyradagarsvecka eller sex timmars arbetsdag? 

Siri: Fyradagarsvecka. Jag skulle för min del föredra färre, mer sammanhängande arbetsdagar som möjliggör så kallat ”deep work”. I akademiskt arbete, där skrivande och analys kräver långsiktigt fokus, upplever jag att sammanhållen tid är avgörande för kvalitet. 

Lena: Fyradagarsvecka för att få längre ihållande ledigt och för att ha flow i jobbet. Men när barnen var mindre hade jag uppskattat kortare arbetsdagar.  

Klocka eller känsla? 

Siri: Känsla (jag är ju psykolog trots allt). Om jag har möjlighet att styra själv försöker jag följa min inre motivation och nyfikenhet. Det innebär till exempel att jag prioriterar den arbetsuppgift som engagerar mig mest i stunden eller skriver på det manus som känns levande och viktigt just då – när förutsättningarna finns. 

Lena: Känsla! Jag måste gå på lust och glädje. Däremot går jag igång på sista rycket innan deadline och kan bli enormt produktiv när klockan tickar. Men det är inte lustfyllt. 

Digital detox eller ständig uppkoppling? 

Siri: Jag tror inte på detox-idéer överlag. För mig handlar det mer om medveten användning och om att förstå mina egna reaktionsmönster, även om det för andra, och i vissa perioder, säkert kan vara hjälpsamt att helt koppla bort ett tag. 

Lena: Det är så lätt och förföriskt att scrolla vidare i mejl, medier eller sociala medier. Så jag behöver begränsa mig. Jag undviker att läsa mejl på semester och helger. Men skärmfritt skulle vara svårt då jag har filmer och TV-serier som bra återhämtning. 

Tid som pengar eller tid som frihet? 

Siri: Både och – ett slags ”work hard/play hard”-filosofi. Jag värdesätter tid som en resurs att använda klokt. Både för att prestera och för att skapa utrymme för återhämtning, relationer och glädje. För mig är balansen central – arbete ska få vara viktigt och meningsfullt men livet måste samtidigt få vara stort. 

Lena: Kloka Siri, livet måste få vara stort! Jag som gärna säger ja till det mesta behöver ju inse att tiden är en knapp resurs. Men inser också att energin är nästan ännu viktigare som resurs att hushålla med. Tid är i alla fall viktigt mer i frihet än i pengar. Alltså, jag värdesätter att ha fri tid som inte är uppbokad eller inrutad utan möjlig att bestämma över.